Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare och rektorer uppfattar och pÄverkas av Lpo 94. UtifrÄn Lpo 94 identifierade jag tvÄ olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet pÄ en demokratisk undervisning och kravet pÄ en individanpassad undervisning. Jag anvÀnde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förÀndring som Lpo 94 var tÀnkt att innebÀra för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda pÄ hur dessa vÀljer att undervisa i historieÀmnet för elever i grundskolans tidigare Är. Jag reflekterar Àven kring pedagogernas historiemedvetande med hÀnsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mÄl som skall uppnÄs med undervisningen mÄste vara tydliga för eleverna. Det Àr frÀmst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, dÀrtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahÄller en viktig roll.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilken betydelse jÀmstÀlldhet i förskolan har, samt att ta reda pÄ vad som hÀnde efter att projektet ?Vi Àr alla medaktörer? frÄn VÀxjös Universitet, avslutades. För att fÄ reda pÄ detta har jag intervjuat förskolelÀrare frÄn tre av de medverkande förskolorna i projektet. Jag har Àven lÀst och utgÄtt frÄn rapporten ?Vi Àr alla medaktörer?(2005).UtifrÄn det jag lÀst i rapporten har jag dessutom lÀst och kopplat ihop teorier om genus, jÀmstÀlldhet, styrdokument och övriga lagar och förordningstexter.

I detta arbete lĂ€ggs fokus pĂ„ hur lĂ€raren kan uppmuntra sina elever att tala i frĂ€mmandesprĂ„ksklassrummet. Arbetet presenterar vikten av att tala i klassrummet, med utgĂ„ngspunkt dels i statliga styrdokument för engelskklassrummet och dels i teorier och tidigare forskning kring hur eleven bĂ€st kan utvecklas. Med detta som grund presenteras i resultatdelen faktorer som pĂ„verkar viljan att kommunicera i klassrummet och  strategier som lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att uppmuntra till tal i klassrummet. Arbetet berör exempelvis klassrumsmiljön och sĂ„dant lĂ€raren kan tĂ€nka pĂ„, samt metoder lĂ€raren kan anvĂ€nda sig av för att locka elever till interaktion i klassrummet. Arbetet visar bland annat att miljön i klassrummet bör vara öppen sĂ„ att eleverna inte behöver riskera att skada sin sjĂ€lvkĂ€nsla. Även lĂ€raren bör vara öppen och försöka visa att man Ă€r nĂ„gon att lita pĂ„. LĂ€raren bör bland annat tĂ€nka pĂ„ hur och nĂ€r han/hon vĂ€ljer att rĂ€tta elever, försöka skapa en interaktiv miljö genom att stĂ€lla mycket frĂ„gor och anvĂ€nda motivationshöjande aktiviteter.

Enligt styrdokumenten för grundskolan Àr det av vikt att alla barn har rÀtt till den hjÀlp debehöver inom ramen för sin klass. Att vara inkluderad pÄ sina villkor Àr en rÀttighet för allaelever. DÄ det Àr rektor som Àr ansvarig för verksamheten i skolan Àr det betydelsefullt hurrektor ser pÄ begreppet inkludering nÀr det gÀller elevers rÀtt till specialundervisning.För att fÄ reda pÄ hur nÄgra rektorer tÀnker runt inkludering valde vi att intervjua sju rektorermed hjÀlp av Grundad Teori som arbetsmetod. Vi valde den metoden dÄ det ger ettförutsÀttningslöst samtal utifrÄn en enda frÄga: Hur tÀnker rektorer om möjligheten attförverkliga skolans uppdrag angÄende inkludering?Efter intervjuerna fann vi indikatorer som kunde kategoriseras i ensamhet, okunskap ochuppgivenhet.

Studien syftar till att jÀmföra tvÄ institutioner inom frivillig musikundervisning: kulturskola och studieförbund. JÀmförelsen baseras pÄ sju kvalitativa intervjuer med lÀrare och cirkelledare frÄn de olika organisationerna. Det Àr pedagogernas syn pÄ sitt arbete som stÄr i fokus genom intervjuer. Den grundlÀggande frÄgestÀllningen hur undervisningen pÄ de olika organen Àr upplagda och utförs sammanstÀlls och jÀmförs genom frÄgor om material och repertoar, elevinflytande, betyg och utvecklingssamtal samt vilken lÀrarroll de undervisande anser sig ha.Avsikten att jÀmföra tvÄ institutioner med samma förutsÀttningar vad gÀller saknad av kursplaner och styrdokument menar till att hitta likheter, skillnader samt tankar om hur de kan lÀra av varandra. Den didaktiska triangelns teoretiska perspektiv Äterkommer genom frÄgan huruvida interaktionen mellan lÀraren, eleven och innehÄllet gagnas i lÀrosituationen.

I FörskollÀrarprofessionen ur ett förskollÀrar- och förÀldraperspektiv författad av Jenny Wernberg och Therese Persson, studeras förskollÀrares och förÀldrars syn pÄ och uppfattningar om förskollÀrarens profession samt likheter och skillnader mellan dem. Vi har Àven studerat hur lÀroplanens införande har pÄverkat förskollÀrarnas professionalisering. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr begrepp som profession, professionalism och professionalisering. Kvalitativa intervjuer och enkÀter har legat till grund för denna studie. FörskollÀrarna har ett helhetsperspektiv och pratar om sin profession och professionalisering pÄ gruppnivÄ. De fokuserar mycket pÄ lÀroplanen och vikten av att synliggöra verksamheten för förÀldrar.

HÄllbar utveckling Àr ett av FN:s överordnade mÄl och Àven den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mÄl för samhÀllsutvecklingen. Regeringen har genom en rad ÄtgÀrder försökt integrera begreppet hÄllbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjÀlpa myndigheterna, men Àven genom att stÀlla konkreta krav pÄ att myndigheterna inför miljöledningssystem. Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lÀrande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 dÀr de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansÄg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredstÀllande analys pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie Àr att inom ramen för indirekt miljöpÄverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs pÄ myndigheten och utifrÄn detta utvÀrdera i vilken utstrÀckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpÄverkan.

Det Àr lagstadgat att arbetsgivaren Àr skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sÀnka riskerna för ohÀlsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder pÄ att detta inte fungerar tillfredstÀllande i mÄnga skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlÀgga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i tvÄ utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frÄgestÀllningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkÀt kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de bÄda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs pÄ ett likartat sÀtt och att arbetsmiljöproblemen till stor del Àr likartade.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslÀrare pÄ det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslÀrare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast stÀllt frÄgor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lÀrarna utformar sin undervisning pÄ olika sÀtt. Vilka moment som de lÀgger mest vikt pÄ varierar mellan lÀrarna.

Syftet med undersökningen var att belysa skolgÄrdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktÀr. Metoderna var observationer av skolgÄrdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstÄr pÄ skolgÄrden oftast Àr av liten karaktÀr, dÀr inte sÄ stora ÄtgÀrder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom ocksÄ att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.

I skolan anvÀnder sig lÀrare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssÀttning, men det finns dÄliga och bra prov. Ett bra prov utvÀrderar det som avses. Kan det vara sÄ att betyg pÄ skriftliga prov i dagens skola grundas pÄ annat Àn vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstÀmmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gÀllande organisk kemi, kemi b pÄ gymnasiet. Till detta anvÀndes Blooms reviderade taxonomi.