Naturvetenskapsprogrammet pa? gymnasiet ska verka fo?r att eleverna o?vas i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt. Laborationer a?r en stor del i ett naturvetenskapligt arbetssa?tt, och da?rfo?r a?r det intressant att studera hur la?rare bedo?mer detta under laborationer. Arbetets syfte var att underso?ka na?gra kemila?rares bedo?mning av naturvetenskapligt arbetssa?tt under kemilaborationer.

Syfte: Att studera hur rektorer ser pÄ specialpedagogers arbetsuppgifter i skolutvecklings frÄgor. Dessutom ville vi undersöka hur rektorer kan uppfatta begreppet skolutveckling. Ambitionen var att lyfta fram rektorernas livsvÀrldar och deras upplevelser. Deras berÀttelser kopplades till begreppet skolutveckling, litteratur och styrdokument.Teori: Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av fenomenologisk livsvÀrldsansats. För att förstÄ rektorernas upplevelser kring specialpedagogen och dess arbete med skolutvecklingsfrÄgor har vi anvÀnt litteratur om specialpedagogens yrkesroll, skolutveckling och livsvÀrldsfenomenologi.Metod: För att fÄ en förstÄelse för hur rektorerna upplevde begreppet skolutveckling och fÄ en inblick i deras samverkan med specialpedagoger valde vi att göra en kvalitativ studie som grundar sig i en fenomenologisk livsvÀrldsansats.

Denna studie handlar om na?gra gymnasiela?rares uppfattningar om integrerade elever som har en dokumenterad autismspektrumtillsta?nd samt la?s-och skrivproblematik. Studien har en kvalitativ utga?ngspunkt och underso?kningen a?r baserad pa? halvstrukturerade intervjuer med fyra pedagoger som arbetar pa? olika gymnasier i so?dra Sverige. Resultatet visar att ma?nga av dessa elever klarar sig relativt bra na?r de fa?r hja?lp genom olika anpassningar som go?rs i klassrummet.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

Denna uppsats undersöker hur vÀrdegrunden i grundskolans primÀra nationella styrdokument, LÀroplan för de obligatoriska skolformerna (Lpo 94), genomföres i skolverksamheten. Studien Àr en jÀmförelse men Àven en kartlÀggning av genomförandet gentemot styrdokumentet avseende tre olika kommuner av olika storlek, och syftet med detta Àr att se om man kan upptÀcka skillnader i genomförandet. Dessa eventuella skillnader undersöks pÄ tre olika nivÄer i den kommunala skolhierarkin: politikernivÄn (i form av utbildningsplaner och liknande), tjÀnstemannanivÄn (rektorer) och genomförarnivÄn (lÀrare). Undersökningen av hur de nationella beslutsfattarna vill att genomförandet ska gÄ till har gjorts genom textanalys av de kommentarer, förarbeten och utvÀrderingar som gjorts frÄn beslutsfattarna. DÀrefter har vÀrdegrunden bearbetats till tre kategorier (kallade Allas lika vÀrde, Demokrati och Etik) vilka kan undersökas.

Hur kan lĂ€roplanens krav pĂ„ undervisning för sammanhang förenas med ett betygssystem som krĂ€ver bedömning i enskilda Ă€mnen? Är detta ett kunskapspussel omöjligt att lĂ€gga för verksamma gymnasielĂ€rare? Syftet för denna uppsats var att undersöka vilka strategier gymnasielĂ€rare anvĂ€nder för att bedöma Ă€mnesintegrerade arbeten (undervisning för helhet). Undersökningen byggde pĂ„ intervjuer med sju lĂ€rare. Sex strategier för bedömning utkristalliserades med hjĂ€lp av metoden analytiska jĂ€mförelser/olikhetsmetoden. Strategierna var snarlika varandra, men skiljde sig Ă„t i tre aspekter: vilka som planerade, mĂ„l- och kriteriearbete samt bedömningsform.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vad elevers delaktighet och inflytande innebÀr i Ärskurs tre och fem pÄ de grundskolor som vi besöker för intervjuer. I arbetet tar vi Àven reda pÄ vad begreppen delaktighet och inflytande betyder ur lÀrarnas och rektorernas perspektiv, samt hur lÀrarna i en Ärskurs fem och i en Ärskurs tre anser sig arbeta med elevers delaktighet och inflytande. Empirin Àr samlad frÄn tre olika skolor dÀr kvalitativa intervjuer genomfördes med tvÄ grundskollÀrare och tvÄ rektorer. Vidare har det empiriska materialet kopplats samman med styrdokument och tidigare forskning i Àmnet. Studien visar olika förslag pÄ strategier om elevers delaktighet och inflytande som lÀrarna och rektorerna kan anvÀnda i sitt arbete.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam mÄlsÀttning dÄ det gÀller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i Àmnet Àr eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsÀttningar som krÀvs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap bygger pÄ fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsomrÄden nÀmligen social gemenskap, mat och mÄltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument Àr tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Syftet med min underso?kning var att studera studenters och la?rares uppfattningar av den flexibla utbildningen. Detta har la?nge varit ett intresseomra?de fo?r mig. Eftersom jag har erfarenheter av flexibel utbildning sa? underla?ttade det fo?r mitt arbetssa?tt genom uppsatsen.Fo?r att fo?rsta? grunden till flexibel utbildning behandlades distansutbildningens historia i bakgrundskapitlet och da?r kno?t an till hur informations- och kommunikationsteknologi kan anva?ndas i va?r tid fo?r att sto?dja denna form av utbildning.Detta genomfo?rdes med den fenomenografiska ansatsen som forskningsmetod.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populÀr barnlitteratur för att förankra lÀroplanernas vÀrdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populÀr barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med vÀrdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra vÀrdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. VÀrdegrundsbeskrivningen Àr komplex och mÄste tolkas vilket vi försökt gestalta i vÄrt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns Àven ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet.Med hjÀlp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till vÀrdegrunden. Resultatet av vÄr undersökning Àr att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa gÄr att koppla till vÀrdegrundsbegreppet.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har pÄverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har Àven tittat pÄ hur de har tolkat kunskapsbegreppet sÄsom det framstÀlls i Lpo 94, i Àmnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i Àmnet svenska. Resultaten visar att det inte finns nÄgra direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i Àmnet svenska Àr, trots den stora frihet som vÄra styrdokument ger skolorna, förvÄnansvÀrt lika varandra.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare och skolledning förstÄr och implementerar den vÀrdegrund som förs fram i de styrdokument som skolan Àr Älagd att följa. Det Àr ocksÄ en mÄlsÀttning att undersöka hur vÀrdegrunden motiveras och vad den sÀger ur ett analytiskt filosofiskt perspektiv. Arbetet grundas pÄ fyra intervjuer som gjorts med lÀrare och skolledning pÄ en gymnasieskola i Malmö 2005. Med hjÀlp av att analysera intervjuerna och stÀmma av det hermeneutiska tolkningsresultatet med den filosofisk-rationella analysen av vÀrdegrundens olika pÄstÄenden och vÀrderingar skapas en bild av lÀrarnas och skolledningens förstÄelse av vÀrdegrunden. I arbetet analyseras ocksÄ den motiveringsgrund som man frÄn politiskt hÄll lÀgger fram och vilka konsekvenser detta fÄr för de vÀrden och rÀttigheter som Äterfinns i vÀrdegrunden.

Stuiden fokuserar pÄ utvecklingssamteln i grundskolan. Syftet Àr att undersöka elevers och lÀrares upplevelser och uppfattningar om utvecklingssamtalen i förhÄllande till de statliga styrdokumentens ambitionsnivÄer vid en grundskola i en mellanstor skÄnsk kommun..

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Sverige och Finland Àr tvÄ lÀnder som ofta jÀmförs. SÄ Àven inom utbildning dÄ media framstÀller finska barn som framgÄngsrika. Förutom hög status inom lÀrarprofessionen i Finland bekrÀftas framstegen i PISAs undersökningar dÀr finska skolungdomar presterar höga resultat. För de smÄ barnen gÄr största delen av dagen ut pÄ att leka och undersöka deras nÀrmiljö. Genom leken skaffar sig barnet vÀrdefulla fÀrdigheter som gagnar barnet i det livslÄnga lÀrandet.