SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ med utgÄngspunkt frÄn Aaron Antonovskys KASAM-begrepp och Skolverkets styrdokument vad grundskoleelever lÀgger i begreppet friluftsliv samt vad de anser om friluftslivsundervisningen i skolan.FrÄgestÀllningar:Vad lÀgger elever i Ärskurs nio i begreppet friluftsliv?Vad tycker elever i Ärskurs nio om friluftsliv i skolundervisningen?Studien Àr en samhÀllsvetenskaplig undersökning, konstruerad utifrÄn en kvalitativ metod för att undersöka hur friluftsundervisningen upplevs i skolan. Studien har utgÄtt ifrÄn de fyra forskningsetiska principerna inom humanistisk och samhÀllsvetenskaplig forskning, det vill sÀga informationskravet, konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och samtyckeskravet.Undersökningen har genomförts pÄ en grundskola med tydlig profilering i Àmnet Idrott och HÀlsa. Skolan ligger i sydvÀstra delen av Sverige, dÀr tio stycken elever, fem flickor och fem pojkar, i Ärskurs nio har besvarat en skriftlig enkÀt.Resultatet i min studie tyder pÄ att de allra flesta eleverna Àr nöjda med undervisningen i Àmnet Idrott och HÀlsa i skolan, sÀrskilt friluftsundervisningen, dÄ de fÄr praktisera detta moment mycket, ifrÄn förskoleverksamhet upp till Ärskurs nio.Jag diskuterar resultatet utgÄende frÄn Skolverkets styrdokument, lÀroplanen för grundskolan Lgr 11, och Antonovskys KASAM-begrepp..

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

The aim of this Master?s thesis is to examine how the introducing of municipal library plans has influenced some compulsory schools in Malmö. I wanted to know if the library plan is a possible way to improve the quality of the school library. Through qualitative interviews with four school librarians and four headmasters, I investigate their knowledge of the library plan and their opinion of the possibilities to realize the directions of the plan. The theoretical framework is based on a model of organizational culture by Bakka, Fivelsdal and Lindkvist.

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfÀr i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, dÀr deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att utreda i vilken utstrÀckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgÄngspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrÄn observationer och intervjuer Àmnat undersöka i vilken utstrÀckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av bÄde barn och pedagoger.

HÄllbar utveckling Àr en viktig utmaning i vÄr tid och folkhÀlsa har betydelse för begreppets alla tre dimensioner. Det finns mÄnga styrdokument om vikten av att integrera folkhÀlsa i arbetet med hÄllbar utveckling men forskning saknas om hur folkhÀlsoaspekter integreras in i hÄllbar utveckling. Studien syftade till att undersöka folkhÀlsans betydelse i arbetet med hÄllbar utveckling i kommuner utifrÄn ett underifrÄnperspektiv. En singel case-studie har genomförts i Sörmlands lÀn och data samlades in med hjÀlp av styrdokument och intervjuer. Resultatet visar att folkhÀlsobegreppet inte anvÀnds i samband med arbetet kring hÄllbar utveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida historieundervisningen för grundskolans senare Är ska inkludera miljöhistoria. För denna bedömning gjordes en textanalys av vad sex styrdokument pÄ nationell och internationell nivÄ föreskriver. Skollagen, lÀroplanen och kursplanen för historia analyserades. Utöver dessa granskades tre internationella dokument som ligger till grund för lÀroplanen. Undersökningen utgick frÄn ett perspektiv dÀr historiemedvetande, i bemÀrkelsen handlingsberedskap inför framtiden, stod i centrum.

Undersökningen i arbetet syftar pĂ„ att jĂ€mföra de gĂ€llande styrdokument som skall efterföljas i förundervisningen i Finland och pĂ„ Åland och motsvarande i Sveriges förskoleklass. Vidare vill jag genom e-intervjuer till personer med yrkeskompetens undersöka olikheter som finns gĂ€llande hur lĂ€nderna arbetar inom verksamheterna dĂ€r sexĂ„ringarna befinner sig i, faktorer som skiljer lĂ€nderna Ă„t inom daghemmets och förskolekassens vĂ€rld samt fĂ„ ta del av deras synpunkter och funderingar kring lĂ€ndernas vision om vad just deras sexĂ„ringar skall befinna sig i för miljö Ă„ret innan de börjar Ă„rskurs ett. Jag har studerat styrdokumenten för lĂ€nderna i frĂ„ga och jĂ€mfört de Ă€mnen som jag anser vara relevanta i en jĂ€mförelse, vĂ€rdegrund, uppdrag och mĂ„l, pedagogens roll och specialundervisning. Styrdokumenten har klara och tydliga mĂ„l, men hur mycket skiljer det sig mellan lĂ€nderna för vad som exempelvis skall uppnĂ„s nĂ€r barnet Ă€r sex Ă„r. Jag skulle önska att detta Ă€mne var lite mer kontroversiellt, men tiden kanske hinner ikapp och vi fĂ„r lĂ€sa mer om detta i framtiden. Vidare har PISAs undersökningar granskats, syftet med projektet PISA Ă€r att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att elever som snart skall avsluta den obligatoriska skolan Ă€r mogna och har de kunskaper som behövs för att möta framtiden. Elektronisk intervju per e-post och en diskussion av styrdokumenten anvĂ€ndes som datainsamlingsmetod för denna undersökning och frĂ„gorna utformades sĂ„ att respondenten fritt kunde resonera i Ă€mnet sĂ„ ingĂ„ende som hon eller han ville.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Barn som far illa a?r en utsatt grupp i va?rt samha?lle. Ma?nga ga?nger a?r orsaken till att barn far illa att de personer som barnet a?r i beroendesta?llning till, va?rdnadshavarna, brister i sin fo?ra?ldrafo?rma?ga. Till skydd fo?r barnen har vissa yrkesgrupper anma?lningsskyldighet till socialtja?nsten vid misstanke om att ett barn far illa.

Hur ska sprÄklÀraren anvÀnda förstasprÄket i undervisningen i andrasprÄk? En lÀnge dominerande syn var att bruket av förstasprÄket skulle minimeras och andrasprÄket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det Àr ocksÄ en syn som Äterspeglas i rÄdande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna sprÄk i allt vÀsentligt ska bedrivas pÄ andrasprÄket. Eftersom den nya skolan dock ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgÀngliggöra aktuell vetenskaplig kunskap pÄ omrÄdet, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstasprÄkets funktion i klassrummet. DÀrför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.

Syfte med detta examensarbete Àr att jÀmföra svenska och ukrainska elevers prestationer i algebra och att inhÀmta deras attityder till den. Vi undersökte Àven svenska och ukrainska styrdokument och lÀromedel för grund- och gymnasieskola med avseende pÄ algebra. En kvantitativ undersökning som bestod av en enkÀt och ett prov genomfördes under höstterminen 2004 i Ukraina och i Sverige. Provet bestod av enkla uppgifter i inledande algebra som hÀmtades frÄn svenska nationella prov och en lÀrobok frÄn Sverige i Matematik A. Tre klasser ingick i undersökningen.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..