SammanfattningNÀr resultatet av den internationella undersökningen i matematik för skolÄr 8, TIMSS 2003, presenterades i december 2004, visade den en kraftig prestationsnedgÄng av de svenska elevernas matematikkunskaper. Detta orsakade en debatt om undervisningskvalitén i matematikÀmnet, vilket vÀckte vÄrt intresse att undersöka vilken kunskapssyn som ligger bakom undersökningen. VÄrt motiv var att vi genom denna studie ville förstÄ dagens kunskapsdiskussion och stÀrka oss i kommande diskussioner om varför vi vÀljer ett visst innehÄll i matematikundervisningen. Syftet med vÄrt arbete var att först studera olika kunskapsformer genom en teorigenomgÄng och dÀrefter analysera vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i Lpo94, kursplanen i matematik, nationella provet i matematik och TIMSS 2003. Genom en jÀmförelse ville vi sedan se hur kunskapssynen i den svenska skolans styrdokument stÀmde överens med kunskapssynen i TIMSS 2003.

Denna uppsats undersöker lÀrares syn pÄ hur det centrala kursplanemÄlet ?Eleven skall (?) kunna tillÀmpa grundlÀggande regler för sprÄkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet sprÄk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A pÄ gymnasiet. Den undersöker ocksÄ hur detta mÄl konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden Àr framförallt kvalitativ dÀr vi intervjuar lÀrare bÄde muntligt och med hjÀlp av en enkÀt. Vi gör ocksÄ en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

 Bakgrund: Ett ökat fokus pÄ evidensbaserad omvÄrdnad har lett till ökade krav pÄ att beslutsunderlag för vÄrdinsatser ska vila pÄ vetenskap och beprövad erfarenhet. En vÄrdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen Àr handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svÄrt att följa riktlinjerna i vissa situationer.Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insÀttnings situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats anvÀndes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor pÄ en vÄrdavdelning i Mellansverige genomfördes.

I studien undersöks individers olika behandling i det svenska skolsystemet utifrÄn etnisk, kulturell och religiös hÀrkomst. Fokus ligger pÄ skolans styrdokument och den teoretiska utgÄngspunkten Àr den universalistiska och mÄngkulturalistiska perspektiven pÄ hur en individ ska behandlas och vilka fri- och rÀttigheter den ska kunna Ätnjuta. Studien belyser de olika perspetiven och eventuella spÀnningar dem emellan. Slutsaten Àr att bÄda perspektiven finns representerade i styrdokumenten och att spÀnningar faktiskt existerar. DÀr till konstateras det att det universalistiska perspektivet alltid har ett övertag gentemot det mÄngkulturalistiska.

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrares musiklektionsplanering i Ärskurs 4-6. Undersökningen lyfter bland annat fram fysiska villkor som pÄverkande faktorer, men Àven styrdokument, ekonomiska villkor och attityder till Àmnet. Barn i denna  Äldersgrupp, 10-12 Är, Àr pÄ vÀg in i förpuberteten. Uppsatsen nÀmner  hur elever kan reagera beroende pÄ om lÀraren Àr man eller kvinna.  Skolan Àr inte oberörd av samhÀllets gigantiska musikutbud. Eleverna stÀller större krav pÄ lektionsinnehÄllet Àn tidigare.

För nÄgra Är sedan togs politiska initiativ pÄ överstatlig nivÄ att definiera entreprenörskap som en grundlÀggande kompetens hos varje samhÀllsmedborgare och en angelÀgenhet för skolvÀsendet. Som en följd av detta kom Àven den svenska grundskolans nationella styrdokument LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehÄlla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lÀrare förstÄr och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser pÄ lÀrarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare som undervisade i grundskolans Ärskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lÀrarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmÄgor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmÄga och initiativförmÄga.

SammanfattningSyftet med uppsatsen har varit att skapa tydlighet om hur textilslöjdlÀrare i grundskolan förhÄller sig till idéskapande i det inledande arbetet i textilslöjd. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra frÄgor kring förhÄllningssÀtt till idéskapande i textilslöjd för att jag som lÀrare ska fÄ verktyg som gör att jag kan erbjuda goda förutsÀttningar för lÀrande. Jag vill Àven synliggöra lÀrarnas egna erfarenheter av idéskapande i egen process. Dessutom vill jag kunna förklara pÄ ett tydligt sÀtt vad idéskapande i textilslöjd Àr. Styrdokument talar om möjligheter till lÀrande i ett idéskapande arbete, men tidigare forskning visar pÄ att idéfasen ofta minimeras till förmÄn för "görande".

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte Àr att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjÀnstemÀn som arbetar med stadsplanering i staden tÀnker kring kombinationen av minskad biltrafik och en vÀxande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna pÄvisas. Studiens genomförande grundas pÄ en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vÀgen mot en minskad trafik. Resultaten frÄn studien visar bland annat pÄ problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvÀrde och att tillvÀxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst pÄ prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas ocksÄ som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist pÄ en plats att mötas..

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte Àr att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjÀnstemÀn som arbetar med stadsplanering i staden tÀnker kring kombinationen av minskad biltrafik och en vÀxande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna pÄvisas. Studiens genomförande grundas pÄ en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjÀnstemÀn och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vÀgen mot en minskad trafik. Resultaten frÄn studien visar bland annat pÄ problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvÀrde och att tillvÀxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst pÄ prioriteringslistan vid planering av staden.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur den sekulÀra samhÀllsutvecklingen pÄverkar utformningen av religionskunskapsÀmnet. Framförallt vill vi veta hur lÀrare reflekterar kring och förhÄller sig till samhÀllsutveckling (primÀrt religiös förÀndring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vÄr kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielÀrare i olika Äldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrÄn vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. VÄra resultat visar att lÀrarnas Älder inte verkar ha nÄgon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehÄll fortfarande tycks leva vidare i stor utstrÀckning, oavsett lÀrarnas Älder.

Tidigare forskning visar att fo?r att en skolreform ska fa? genomslag i praktiken ma?ste la?raren ses som en nyckelfaktor. La?rarna ma?ste fo?rsta? varfo?r reformen genomfo?rs och de ma?ste fa? tid och utrymme att implementera skolreformen i skolans vardag. Syftet med min underso?kning a?r att se hur la?rare fo?ra?ndrat sitt arbetssa?tt sedan info?randet av Lgr 11 och vilka uppfattningar la?rarna har kring den nya la?roplanen.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen för och beskriva hur danslÀrare verksamma i gymnasieskolan förhÄller sig till kursplanen i Dans och gestaltning C. Detta Àr för oss ett outforskat omrÄde och dÄ vi i vÄrt framtida yrke som danslÀrare kommer att arbeta med kursplaner i gymnasieskolan ville vi fÄ fördjupad kunskap och förstÄelse inom Àmnet. Inför studien har vi tagit del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena styrdokument, skola, kunskap, bedömning samt dans. Samtliga ur sÄvÀl ett historiskt som ett nutida perspektiv, detta för att skapa en förstÄelse för hur historien har pÄverkat utformandet av skolans verksamhet och innehÄll. Vi har i vÄr studie fÄtt inspiration frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ vi bland annat utgÄtt frÄn lÀrares tolkning och bearbetning av text.

Enligt skolans styrdokument ska skolan aktivt och medvetet frÀmja jÀmstÀlldhet mellan flickor och pojkar. Skolan har ansvar för att motverka traditionella könsmönster samt med bestÀmdhet ta avstÄnd frÄn allt som strider mot dessa grundlÀggande vÀrden. Studiens syfte har varit att granska grundskolans lÀroböcker i matematik och svenska ur ett genusperspektiv i relation till skolans styrdokument avseende jÀmstÀlldhetsmÄlen. Studien har fokuserat kring frÄgestÀllningarna;Hur fördelas lÀroböckernas bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/mÀn?Hur Àr fördelningen i bildutrymme mellan flickor/kvinnor och pojkar/mÀn i lÀroböcker utgivna innan och efter införandet av Lgr 11?Hur fördelas lÀroböckernas författarskap mellan kvinnor och mÀn?Data har baserats pÄ avkodade bilder frÄn aktuella (2014) lÀroböcker i skolÀmnena matematik och svenska, Ärskurs ett till nio, i en svensk kommun.