Syftet med detta arbete har varit att underso?ka hur musiker inom den afroamerikanska musiktraditionen ser pa? sitt musikaliska la?rande. Deltagarna har haft olika musikaliska bakgrunder sa? som la?tskrivare, frilansmusiker och instrumentalla?rare. Underso?kningen tar sin teoretiska utga?ngspunkt ur ett kulturpsykologsikt perspektiv da?r synen pa? la?rande ses som en process som utvecklas mellan individer i en lokalt ra?dande kultur.

Abstrakt Denna uppsats handlar om bild och visuellt lärande i matematiken på förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers föreställningar om hur pedagoger kan konkretisera matematik för förskolebarn med hjälp av visuellt lärande och bildskapande aktiviteter samt hur barnen uppfattar dessa aktiviteter. Genom observationer av bildskapande aktiviteter och kvalitativa intervjuer undersöker jag hur pedagogerna och barnen förhåller sig till bild och visuellt lärande i matematiken. I min litteraturgenomgång redogör jag för tidigare forskning som är relevant för min undersökning. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar med bild och visuellt lärande i matematiken på olika sätt och att de har olika uppfattning om begreppet bild. Resultatet visar vikten av bild och visuellt lärande i matematikundervisningen när det gäller barns utveckling och lärande.

Syftet med studien ?r att f?rs?ka f? f?rst?else f?r hur barn beskriver lek och l?rande i fritidshemmet utifr?n barn som respondenter genom intervju som metod. Studien f?rs?ker att ta reda p? vad barn beskriver n?r de l?r sig n?r de leker, hur barn reflekterar om varf?r de leker samt hur vi utformar ett fritidshem f?r framtiden utifr?n v?r kunskap och f?rst?else kring barns erfarenheter av lek. Studien kommer fram till att barns upplevelser av l?rande i leken r?r sig kring utvecklingen av mjuka f?rm?gor och att leken ?r en arena f?r demokrati.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Effektiva lärosätt för algoritmer är inte alltid det enklaste att hitta. Algoritmer som används inom området för artificiell intelligens kan ofta vara svåra att förstå och ta lång tid att lära sig. Uppsatsen handlar om hur det kan vara möjligt att effektivisera lärandet av pathfindingalgoritmer genom att använda ett visuellt stödverktyg. Lärometoden som uppsatsen använder sig av är att genom en kombinationen av självimplementation och visualisering av pathfinding-algoritmer kunna öka effekten av dessa algoritmer. Användaren ges möjligheten att implementera fyra grundläggande pathfinding-algoritmer men även möjlighet att konstruera och implementera sina egna algoritmer.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Demens a?r en vanlig diagnos hos a?ldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att underso?ka hur och varfo?r omsorgspersonal pa? en gruppbostad fo?r personer med demens anva?nder sig av klargo?rande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden a?r deltagande observation.

Syftet med studien var att underso?ka imitationsfo?rma?gan fo?r auditivt och visuellt presenterat material hos typiskt utvecklade barn mellan fyra och a?tta a?r. Den visuella imitationen underso?ktes i form av meningsfulla samt icke-meningsfulla handlingar. Den auditiva imitationen underso?ktes i form av meningsfull meningsrepetition samt icke-meningsfull nonordsrepetition.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Denna studie unders?ker hur generativ AI (GAI) anv?nds inom HR i svenska organisationer med s?rskilt fokus p? kompetensutveckling (upskilling) och livsl?ngt l?rande. Genom kvalitativa intervjuer med fem HR-personal unders?ks hur GAI uppfattas och implementeras i olika organisatoriska sammanhang. Resultaten visar att GAI betraktas som ett effektivt verktyg f?r att st?dja livsl?ngt l?rande och f?rb?ttra HR:s strategiska roll.

I orkestermiljo?n blir det livsla?nga la?randet konkretiserat da? varje arbetsvecka inneba?r instudering av ett nytt konsertprogram med da?rpa? fo?ljande konsert. Syftet med denna studie var att beskriva individuella instuderingsstrategier liksom det kollektiva, samtidiga, musikaliska la?randet hos erfarna orkestermusiker i ?den tredje a?ldern?; mellan 50 och 65 a?r. Sju orkestermusiker intervjuades.

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever, perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.