Den svenska Vargen har under de senare åren ökat i antal. Detta har med fört att konflikter mellan människan och Vargen skapat då Vargen börjat leta sig tillbaka till sina äldre områden som oftast är bebyggda. Detta har väckt samhällsdebatter om Vargen och hur den skall hanteras i förhållande till dagens samhälle. Frågan som blev central för denna studie är"hur skiljer sig invånarnas attityder om Varg i ett område där Varg inte existera och ett där Varg förekommer?"Undersökningen har utförts på två tätorter i Västra Götalands län.

Vargen har varit hatad i alla tider, en symbol för något ont. Den jagar gärna i flock och tar renar och river får. I den här artikelserien undersöks orsaken bakom licensjakten på Varg 2010, det vill säga bristen på acceptans, och om det är ett argument för att skjuta 10 procent av Vargstammen som idag anses vara akut hotad. Artikelserien ger också svar på varför en Vargpopulation som är så inavlad som vår inte kommer klara sig långsiktigt, och vad som krävs för att få en hållbar stam..

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om Varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till Varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom Vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av Varg.

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska Vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på Varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på Varg trots EU-kommissionens protester..

Debatten kring Vargens förekomst i Sverige är ett laddat ämne. Få ämnen skapar så heta diskussioner som när det tvistas om detta rovdjurs existens. Tidigare undersökningar angående attityder till Varg i Sverige har studerat vilka attityder hela den svenska befolkningen har och sedan jämfört resultatet mellan människor i rovdjurslän och människor i län utan rovdjur. Resultatet av jämförelsen visade att två huvudgrupper av åsikter uppmärksammats, del de negativa som ofta presenteras som gles- och landsbygdsbefolkning och dels de mer positiva stadsmänniskorna. I dessa undersökningar har inte människor som bor i tätortsnära landsbygd studerats enskilt.

Uppsatsens syfte är att analysera hur rättsreglerna för förvaltningsjakt på Varg utformats inom svensk och finsk rätt. Uppsatsen är av traditionell rättsvetenskaplig metod med fokus på den svenska lagstiftningen, och i något mindre utsträckning, den finska. Utredningen har utförts främst genom studier av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin, därefter har de olika ländernas statliga utredningar och förvaltningsplaner studerats för en komparativ analys med syfte att synliggöra likheter och skillnader mellan lagstiftning. Resultatet visar att Vargens närvaro blir till känslomässig fråga för de som vistas i skog och mark, tryggheten vi tidigare upplevts i skogen är inte längre en garanti. Sverige och Finland har i stor utsträckning liknande lagstiftning och problem inom Vargfrågorna och väljer även till stor del att försöka lösa dessa på samma sätt..

För att den svenska Vargstammens överlevnad skall kunna säkras så måste 500 individer finnas inom rikets gränser. Vargen har gått från att ha varit nästintill utrotad till att den förekommer i allt större utsträckning. Detta har medfört att den illegala jakten efter Varg har ökat. Jag kommer därför att i detta arbete försöka förstå hur detta brott kan förebyggas genom att utgå från rutinaktivitetsteorin och sedan beskriva de tre faktorerna i brottet (polis, Varg och jägare). Detta leder slutligen ut i konkreta förslag på hur brottet kan förebyggas..

Ulf Lundell is one of the most famous songwriters and authors in Sweden. He has written fifteen works of fiction and they?ve all same theme ? a lonely man trying to look into his own past life. They are all built on a character, writing from an I-perspective, having a bit of Lundells own biography in there?s personality. The aim of his thesis is to find out how Ulf Lundell presents him self in his fictive characters, and will trace the authors development from a psychological point of view.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns Varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om Vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Varning för mytbildning. Vi gick in i det här arbetet med två frågor. Vilka myter om Varg finns? Hur ser dessa myter ut? Efter nio veckors arbete har vi funnit svaret..

Rabies är en virussjukdom som smittar via saliv och orsakar hjärnhinneinflammation hos drabbade individer. Om viruset inte behandlas innan symptom bryter ut leder sjukdomen ofrånkomligen till döden. Rabies orsakar stora problem världen över, men jag har valt att fokusera på Afrika där sjukdomen orsakar cirka 24 000 humana dödsfall varje år. Värst drabbade är fattiga människor på landsbygden. Man räknar med att 99 % av alla humana dödsfall beror på smitta från domesticerade hundar och att 40 % av alla drabbade är barn under 15 år.

När Sverige blev medlem i dåvarande EG 1995 fick det bland annat följden att EU:s fördrag och lagstiftning skulle implementeras och göras gällande i svensk lag. I många fall har detta skett utan större problem men i vissa frågor har det uppstått skiljaktliga meningar om huruvida den svenska lagstiftningen och förvaltningen lever upp till de regler som EU gemensamt fattat beslut om. Denna uppsats tar fasta på detta fenomen, närmare bestämt på hur EU och Sverige under en lång tid inte kunde nå en samsyn om hur den svenska Vargstammen skulle förvaltas. Genom att beskriva de förutsättningar som ledde fram till den svenska licensjakten på Varg kommer uppsatsen att försöka förklara vilka preferenser den svenska regeringen utgick ifrån när den försvarade sitt beslut att genomdriva licensjakt på Varg trots EU-kommissionens protester..

Den svenska älgstammen har i stort sett levt i frånvaro av björn och Varg under större delen av 1900-talet. Istället har stammen reglerats genom en intensiv älgjakt. Nu har både björn och Varg återetablerats i våra skogar och expanderar i antal och utbredning. Syftet med denna studie är att ta reda på hur återkomsten av dessa stora rovdjur påverkar älgstammens antal, köns- och åldersstruktur och beteende, samt hur älgförvaltningen påverkas av närvaro av björn och Varg. Rovdjursstammarna är ojämnt fördelade över landet och även älgtätheten varierar. Därför kommer en del områden att påverkas mycket och andra väldigt lite.

I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för Vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska Vargstammen. Varför berör Vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha Vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?.