Vissa vill ha en liten och behändig sällskapshund. Andra söker en jaktkamratmed starka ben och ett gott luktsinne. Uppfödarna formar hundarna helt eftertycke och smak, men glömmer att i stort sett alla hundar som ett resultat av detfår ärftliga sjukdomar och defekter..

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i Vargområden är i regel mernegativa till Vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill Varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur Vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 ? 2014 rörande attityder tillVarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför Vargområde, boende på landsbygd i Vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).

Rovdjursfrågan i Sverige är en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss på Vargen. Det finns många olika åsikter om Vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp några orsaker till de olika åsikterna. Vargen är ett väldigt skyggt djur som under naturliga förhållanden inte gärna närmar sig människor. Trots detta har den fått ett oförtjänt dåligt rykte.

The Swedish wolf population is like continue to grow and this will eventually lead to an increase in the predation of livestock. In Sweden carnivore attacks happen most frequent on sheep farms and the majority of these attacks are performed by wolves. Because of this, the main focus in this study is on the sheep and wolf problematic. It is not only the direct killing of livestock that affects the animals and their owners in a negative way. It has also been shown that livestock that lives close to carnivores sometimes change their behaviour in a way that will affect their ability to reproduce and to forage efficiently.

Från att ha varit helt utrotade i Sverige har Vargen återigen funnit vägar in i landet och etablerat en ny svensk Vargstam. Vargangrepp på får blir ett allt större problem i och med det växande antalet Vargar i Sverige. Problemen mellan människa och Varg har påverkats av historiska och ekonomiska händelser. Den främsta orsaken till att konflikt uppstår mellan människa och Varg är Vargarnas predation på människans tamdjur. I en litteraturstudie har vi sammanställt vilka metoder som finns att tillgå och som fårägare använda sig av för att förhindra Vargangrepp på får. Vilken metod som används beror bland annat på fårbesättningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens utseende men även Vargtätheten i området. Några metoder som används för att förebygga Vargattacker på får är bland annat olika sorters stängsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete med nötkreatur eller annan art såsom häst och lama.

Denna uppsats analyserar filmrecensioner skrivna om två filmer av Ella Lemhagen och två filmer av Daniel Alfredson. Recensionerna är lästa ur ett genusperspektiv för att undersöka om recensentens sätt att skriva avsöljar om regissören är en man eller en kvinna, och i så fall hur detta kan se ut..

Vargen har varit ett mytomspunnet och hatat djur genom hela vår historia, och den väcker fortfarande starka känslor. Licensjakt på Varg återinfördes i början av 2010, och den väckte lika höga röster från jaktmotståndare så som jägare som ville skjuta fler Vargar än de tilldelats. Uppståndelsen kring Vargen avspeglades även i våra medier, och rapporteringen har varit mycket intensiv under jaktperioderna. Hur kommer det säg då att Vargen har fått detta mediala utrymme? Vi har i denna uppsats ägnat oss åt etermedierna, främst P4 Dalarnas nyhetsrapportering men även Ekots sändningar, med fokus på dess rapportering om Vargen.

Vargen fridlystes 1966 och var i det närmaste utrotad i Sverige. Vargens återetablering är ett känsligt ämne som om och om igen skapar debatter. I valet 2010 fick rovdjurspolitiken stort utrymme i den lokala politiken, där licensjakten var en viktig fråga. Även i den senaste debatten när det kommer till Vargfrågan, handlar det om licensjakten på Varg. Denna debatt delar Sverige i två läger.

Lupus is the result of an investigative project in illustration. In my degree-work I have investigated the different guises of the wolf, which I have thenillustrated visually combined with some portions of text. The result, presentedin the form of a book of 36 pages, is narrated in a poetic and free style with meas a personal author. The images of the book tell the story of both the wolf of fleshand blood, as well as the wolf as a symbol. My work is produced with the hope thatby talking about the wolf in a way other than the standard, new ways of regarding apresently endangered but valuable animal, can arise..

This paper deals with the food economy in the Mesolithic ? Neolithic settlement Sjöholmenfrom excavation in 1961 lead by Ingeborg Tillander. This material has been compared withthe material from Ringsjöholm and Ageröd V since these places are situated near each other.The paper has three different parts there we go deeper in to birds, beaver and small vertebrae,fishes and carnivores. Another large part in the paper are taphonomic processes, faunal historyand previous research about Sjöholmen..

Syftet med detta arbete är att ta reda på hur rovdjuren påverkar produktionen i renskötseln. Rennäringen är en traditionell näring i nordliga områden och har alltid har påverkats av rovdjuren genom att renarna hålls fritt betande på stora områden där de inte bevakas varje dag. Det är framförallt de fem stora rovdjuren, lodjur, järv, björn, Varg och kungsörn, som skapar förlusterna inom produktionen. Före mitten av 1900-talet kunde renägarna skydda sin boskap genom att jaga rovdjuren, men efter att rovdjuren blev fridlysta har jakten varit hårt reglerad och stammarna ökat och därmed även förlusterna för renägarna. Det är svårt att veta hur många renar som egentligen dödas av rovdjur.

Populationerna av både vildsvin (Sus scrofa) och Varg (Canis lupus) ökar i Sverige. Då deras utbredningsområden först nyligen har börjat överlappa finns i det närmaste inga data på Vargars predation på vildsvin i Sverige. Då detta är av intresse för den framtida debatten kring hur populationerna bör skötas, är syftet i denna studie att undersöka Vargars predation och vildsvins beteende i Europa för att kunna dra paralleller till hur de två populationerna kan tänkas komma interagera i Sverige. Att göra en studie kring ett rovdjurs val av byte är problematiskt eftersom så många variabler kan tänkas påverka, i kombination med mätmetoder som ofta inte är de mest exakta eftersom det handlar om vilda djur. I jämförelser mellan olika studier måste man dessutom väga in skillnader i val av metod och analys, så att komma med definitiva slutsatser i frågan är inte rimligt. Särskilt eftersom älg, som nuvarande är svenska Vargars huvudsakliga föda, inte är så vanligt förekommande i Europa och jämförelser istället får utgå ifrån hur vildsvin föredras i förhållande till hjort. Vargars diet skiljer sig vida mellan de studier från Europa som undersökts, även mellan relativt närbelägna områden.

Järv är en av de viktigaste predatorerna på semidomesticerad ren i Sverige idag och bevarandet av järv innebär en konflikt med rennäringen. I den här litteraturstudien undersöks järvens födosöksbeteende och hur det påverkas av närvaron av Varg och lodjur samt om konflikten mellan järven och rennäringen kan minskas. Vilka andra faktorer är viktiga för bevarandet av järven? Järvpopulationen i Sverige har de senaste åren varit ganska stabil på drygt 600 individer men med liten genetisk variation. Järvens utbredningsområde är sträcker sig längst bergskedjan på gränsen mellan Norge och Sverige Under de senaste åren har järven börjat återetablera sig i skogslandskapet En låg årlig reproduktion gör järven beroende av hög överlevnad hos vuxna honor.

Tidigare forskning har pekat på att människor och djur som anses sakna ansvar för sin situation väcker mycket empati. Två experiment genomfördes för att se om det förelåg någon skillnad i empati gentemot människor och djur. I Experiment 1 läste 244 studenter om en man, kvinna, katt eller hund som var mer eller mindre ansvarig för att ha hamnat i en svår situation. Empati hade ett negativt samband med ansvar. I Experiment 2 läste 73 studenter om en man eller Varg som framställdes lika ansvariga.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem..