Sökresultat:
1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 46 av 122
Medarbetare i en mÄlstyrd organisation ? hur upplever de styrformen?
Syftet med det hÀr arbetet Àr att öka förstÄelsen för hur medarbetare uppfattar den styrning de utsÀtts för. FörstÄelsen ska sedan bidra till att ledare ska kunna utveckla verksamhetsstyrningen inom liknande organisationer och pÄ ett bÀttre sÀtt kunna nÄ de mÄl de satt upp och kunna utveckla dessa vidare och bli effektivare.Arbetet Àr genomfört med en inkÀnnande och tolkande vetenskapssyn ur ett aktörrsynsÀtt. En hermeneutisk tolkningsmetod Àr anvÀnd för att uppnÄ syftet med arbetet. Genomförandet av arbetet Àr baserat pÄ en kvalitativ metod, dÀr en fallstudie med intervjuer utförts.Slutsatsen i studien Àr att medarbetarna uppfattar generellt mÄlstyrningen som ett bra sÀtt att arbeta utifrÄn i sitt dagliga arbete. Men genom de negativa tankar de förmedlat har jag kommit fram till att det finns en fallgrop i att ha mÄnga system som styr parallellt.
?Ta lagom mycket ? - MÄltidsstyrning i förskolan
Syftet med arbetet var att utifrÄn ett styrningsperspektiv undersöka hur normer, delaktighet, omsorg, barnsyn och förhÄllningssÀtt kommer till uttryck under mÄltiderna. Det som blev betydelsefullt att undersöka var hur förskollÀrarna sÄg pÄ delaktighet och normer samt i vilka val barnen gavs möjlighet till delaktighet.
Denna studie Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod dÀr vi kombinerat observationer och intervjuer med tre verksamma förskollÀrare. Resultatet visade att förskollÀrarna sÄg mÄltiden som en social situation dÀr barnen skulle ges möjlighet till ÄterhÀmtning. Barnen förvÀntades Àven vara aktiva under mÄltiden, detta skulle enligt förskollÀrarna ske genom att barnen sjÀlva skulle ta upp mat och kunna föra lugna samtal.
Engelskundervisningen i Äk 5 - tvÄ pedagoger och deras elever reflekterar
Denna undersökning berör engelskundervisningen i Ärskurs 5. Syftet Àr att undersöka hur engelskundervisningen ser ut samt hur pedagogerna resonerar om sin engelskundervisning. Syftet Àr ocksÄ att synliggöra hur eleverna resonerar om pedagogernas sÀtt att undervisa i engelska och hur elevernas resonemang stÀmmer överens med pedagogernas. Vi har avgrÀnsat oss till att studera tvÄ pedagogers engelskundervisning och deras tvÄ klasser. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar tvÄ pedagoger med engelskundervisningen i Ärskurs 5 pÄ en skola? Hur resonerar pedagogerna om undervisningen? Hur resonerar eleverna om undervisningen? I vÄra teoretiska utgÄngspunkter har vi fördjupat oss i teorier och tidigare forskning om sprÄkinlÀrning, sprÄkundervisning, sprÄkfÀrdigheter och skolkultur.
Intellektuellt kapital : En jÀmförelse över redovisning av intellektuellt kapital under en 10-Ärsperiod för IT- och industribranschen
Bakgrund: Företag vÀrderas till mÄngdubbelt deras bokförda vÀrde. Det intellektuella kapitalet kan inte vÀrderas i företagens balansrÀkningar utan fÄr bland annat lyftas fram i företagens Ärsredovisningar.Syfte: Syftet med denna uppsats var att jÀmföra vad företag i IT- och industribranschen redovisar om sitt IC-kapital Är 1999 jÀmfört med Är 2008. Ambitionen var Àven att kunna faststÀlla vilka faktorer som styr utvecklingen av IC-redovisningen.AvgrÀnsningar: Jag har studerat företag pÄ Large- och Mid Cap. Small Cap har exkluderats dÀrför att mÄnga företag Àr relativt smÄ och nyintroducerade pÄ marknaden och saknar tio Är gamla Ärsredovisningar.Metod: Jag har anvÀnt mig utav en innehÄllsanalys vid sökning i Ärsredovisningarna för att fÄ fram ett statistiskt underlag och kunna fÄnga innehÄllet i Ärsredovisningarna.Resultat, slutsatser: Industribranschens IC-redovisning har förÀndrats till att mer likna IT-branschens IC-redovisning. IT-branschen Àr ledande nÀr det gÀller IC-redovisning och det finns tendenser som visar att företag Àndrar sin redovisning utifrÄn förÀndrade förvÀntningar pÄ dem.Förslag till fortsatt forskning: Undersöka hur konjunkturförÀndringar pÄverkar mÀngden redovisad IC-information..
PatientskadeförsÀkringen - teori, empiri, analys
Uppsatsen syftar för det första till att applicera ekonomisk teori pÄ patientskadeförsÀkringssystem. Fyra viktiga teoretiska problem identifieras och analyseras: ansvarighetsproblemet, orsaksproblemet, informationsproblemet och ersÀttningsproblemet.För det andra Àr syftet att utifrÄn de teoretiska problemen beskriva patientskadeförsÀkringssystemen i Sverige, Storbritannien och USA. Analysen avslutas med en jÀmförelse.Det tredje syftet Àr att diskutera och analysera möjliga förÀndringar i patientskadeförsÀkringssystemen. Fokus ligger pÄ systemens effektivitet.Policyimplikationerna som föreslÄs Àr för det första införandet av ett sÄ kallat self-reportingsystem, som styr vÄrdgivarna att sjÀlva rapportera om skador.För det andra bör en slags sjÀlvrisk utredas mer, och eventuellt fÄ utrymme i patientskadeförsÀkringssystemen.För det tredje föreslÄs en översyn av ersÀttningsnivÄerna i patientskadeförsÀkringssystemen, eftersom det Àr svÄrt att förklara dagens stora skillnader utifrÄn individers preferenser. Denna översyn bör ske med utgÄngspunkt frÄn forskningen om betalningsviljan för ett QALY.
SjÀlvstyre : genom fenomenet flexibla arbetstider
Syftet med denna fallstudie Àr att skapa förstÄelse för hur flexibla arbetstider kan anvÀndas som styrmedel bland tjÀnstemÀn. Problemformuleringen bestÄr av att undersöka pÄ vilket sÀtt sjÀlvstyre genom flexibla arbetstider kan anvÀndas för att styra organisationer. Studien bestÄr Àven av att ta reda pÄ hur arbete med flexibla arbetstider kan kontrolleras och följas upp. Studiens metod utgÄr frÄn hermeneutiken med kvalitativ ansats. AktörssynsÀtt tillÀmpas som gÄr ut pÄ att med hjÀlp av aktörer skildra deras verklighet för att skapa förstÄelse för studien. Fallstudien vÀnder sig till chefer inom olika branscher för att besvara syftet. Empiri samlas in genom att utföra personliga intervjuer, samtidigt som teori inom verksamhetsstyrning med inslag av psykologiska och sociologiska aspekter utgör föremÄl för studien. Rapportens slutsats Àr att flexibla arbetstider anvÀnds som styrmedel genom att lÀgga styrning i huvudet pÄ anstÀllda.
Internationell reklam: Vad som pÄverkar valet av internationell reklamstrategi och dess utformning
Det har sedan lÀnge diskuterats hur internationell reklam ska vara komponerad vad gÀller dess strategier och utformning. Meningarna kring detta har varit delade och det har visat sig finnas bÄde för- och nackdelar med att anpassa strategin sÄvÀl som att standardisera strategin. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad det Àr som pÄverkar företag vad gÀller valet att anpassa sig för kulturella skillnader eller att standardisera vid internationell reklam. Vi har valt att undersöka tvÄ stycken forskningsfrÄgor dÀr en av dem Àmnar till att svara pÄ vilka faktorer styr företagens val att standardisera eller anpassa sin internationella reklam samt frÄgan hur kan anpassningen av den internationella reklamens utformning beskrivas. Studien genomfördes genom att samla in svar via intervjuer med reklambyrÄer i Sverige som arbetar internationellt.
Dansens plats i skolan: En intervjustudie om klasslÀrares och danslÀrares samarbete
Detta examensarbete Àr en intervjustudie om danslÀrare och klasslÀrares tankar och Äsikter om vad dansen ska ha för plats i skolan. Uppsatsen behandlar Àven frÄgan hur ett samarbete mellan klasslÀrare och danslÀrare kan se ut. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med danslÀrare och klasslÀrare som har erfarenhet av dans i skola. Litteraturen förtydligar hur dans kan anvÀndas som konstform och/eller metod för att nÄ mÄl i andra Àmnen. Den förtydligar Àven hur eleven genom att dramatisera, förvandla och överdriva och framhÀva det typiska tolkar sina upplevelser.
Behövs anvÀndbarhet pÄ Internet? : Is usability necessary on the Internet?
Denna B-uppsats utreder begreppet anvÀndbarhet och jÀmför olika yrkeskategoriers uppfattning om anvÀndbarhet. Arbetet fokuserar pÄ anvÀndandet pÄ hemsidor. Arbetet Àr avgrÀnsat och behandlar anvÀndbarhet pÄ hemsidor och hur intervjuade yrkeskategorier resonerar kring anvÀndbarhet.Arbetet innehÄller kvalitativa intervjuer, en litteraturstudie, olika metoder för genomförande av intervjuer och resultatet frÄn intervjuerna.Resultatet visade att anvÀndbarhet Àr viktigt för att hemsidor skall anvÀndas. Vidare Àr anvÀndbarhet viktigt för att anvÀndaren skall tycka om hemsidan. En tydlig design, bra fÀrgsÀttning, enkla texter, rÀtt bilder och god struktur Àr a och o för att en anvÀndare skall Äterkomma till hemsidan.
FjÀrrstyrt kamerafÀste : HE Remote
Vid tillfÀllen dÄ det inte lÀmpar sig att stÄ vid en videokamera kan det lösas med ett fjÀrrstyrt kamerafÀste. Exempel pÄ tillfÀllen Àr pÄ grund av platsbrist pÄ en konsert, en högtidsceremoni dÀr nÄgon mÄste stÄ konstigt till för att fÄ bra bild, ute i naturen dÀr djur ska filmas utan att bli ivÀgskrÀmda eller vid personalbrist, en tight budget och mÄste styra flera kameror samtidigt. De system som finns tillgÀngliga pÄ amatörmarknaden idag har antingen annan funktionalitet och passar sig inte för ovanstÄende problem eller har vÀldigt begrÀnsad rÀckvidd och gÄr inte att sammankoppla med en mobilapplikation.Detta projekt gÄr ut pÄ att ta fram en kostnadseffektiv och skrÀddarsydd lösning för ovanstÄende problem genom att utveckla ett fjÀrrstyrt kamerafÀste i semiproffssegmentet dÀr det via en handkontroll och vid senare skede med en mobilapplikation styr kamerans lutning och rotation Àven kallad tiltning och panorering.Skillnaderna mellan denna och befintliga lösningar Àr att med hjÀlp av Bluetooth-tekniken kan styra bÄde med handkontroll och senare Àven med en mobilapplikation, anledningen till att det skall kunna styra med bÄda Àr att det inte alltid Àr tillÄtet att anvÀnda sig av mobiltelefoner i alla miljöer dÀr man vill filma och dÀrför fÄr ett bredare anvÀndningsomrÄde för kamerafÀstet..
Faktorer som styr frukt och grönsaksintag? En enkÀtundersökning om 90 mÀns uppfattningar
MĂ„nga företag och organisationer ser idag arbetsplatsen som en god arena för hĂ€lsofrĂ€mjande arbete och det finns en mĂ€ngd olika metoder, omrĂ„den och sĂ€tt att arbeta pĂ„ inom omrĂ„det friskvĂ„rd pĂ„ arbetsplatsen.Ăven Statens FolkhĂ€lsoinstitut har uppmĂ€rksammat att insatser som frĂ€mjar hĂ€lsan i arbetslivet krĂ€vs och att arbetsgivaren har ett ansvar i att arbeta för en god arbetsmiljö, sĂ„vĂ€l fysiskt och psykiskt som socialt.En aktör inom friskvĂ„rdsarbete pĂ„ arbetsplatsen Ă€r Korpen som arbetar med projektet HĂ€lsodiplomering. Syftet med denna uppsats var att utvĂ€rdera detta projekt pĂ„ en rehabavdelning inom Göteborgs stad som har varit hĂ€lsodiplomerade sedan 2006. De metoder vi anvĂ€nde för att fĂ„ svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar var intervjuer med en hĂ€lsocoach pĂ„ Korpen och chefen pĂ„ den aktuella avdelningen samt en enkĂ€tundersökning av de anstĂ€llda pĂ„ avdelningen.Undersökningen visade tydligt chefens betydande roll i friskvĂ„rdsarbetet. TvĂ„ av de faktorer som de anstĂ€llda uppgav var viktiga i ett hĂ€lsoarbete med lĂ„ngsiktiga resultat var just en engagerad chef men Ă€ven att de aktiviteter som ingĂ„r utförs pĂ„ arbetstid. VĂ„r undersökning visade ocksĂ„ att det för ett lyckat resultat Ă€r viktigt att de anstĂ€llda fĂ„r vara delaktiga i hĂ€lsoarbetet och i utformandet av de aktiviteter som ingĂ„r samt att tydliga mĂ„l sĂ€tts upp..
AnvÀndarmedverkans betydelse inom agila systemutvecklingsmetoder : Hinder och ÄtgÀrder
AnvÀndbarhet Àr nÄgot som blir allt mer viktigt inom den tekniska vÀrlden i samma takt som teknik blir större i mÀnniskans vardag. För att fÄ in anvÀndbarhet inom system sÄ behöver anvÀndarna vara delaktiga och dÀrmed fÄ uttrycka sina Äsikter om systemet som ska byggas eller göras om. Detta kallas för anvÀndarmedverkan. Inom systemutveckling ska det oftast gÄ fort och utvecklas i olika intervaller sÄ flexibelt som möjligt. Ett sÄdant arbetssÀtt kallas för Scrum, och Àr en agil metod.
Med uppdraget i alla kanaler. Institutionell logik för strategisk kommunikation pÄ svenska statliga myndigheter.
AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation pÄ svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: VÄrterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen Àr att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation pÄ svenska statligamyndigheter. Med utgÄngspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrÄgor:1. Var hÀmtar den strategiska kommunikationen pÄ en statlig myndighet sin legitimitet?2.
Vad styr mentorskapet för elever i skolsvÄrigheter pÄ gymnasiet?
Syftet med denna kvalitativa uppsats var att undersöka hur mentorskapet uttrycktes av mentorer pÄ gymnasieskolor, samt hur mentorerna uppfattade det faktiska arbetet, nÀr det gÀllde elever som hamnat i nÄgon form av skolsvÄrigheter. Med skolsvÄrigheter menades alla former av orsaker till att eleven kunde tÀnkas behöva lite mer stöd av mentorerna Àn övriga elever i mentorsgruppen. FrÄgestÀllningarna sökte svar pÄ hur mentorskapet uttrycktes och beskrevs av mentorer, samt vilken betydelse det kan ha i praktiken för elever som hamnat i skolsvÄrigheter. Studien utfördes under vÄren 2011 i form av en webbenkÀt och avgrÀnsades till tio gymnasielÀrare utspridda pÄ fyra kommuner i norrbotten. Svaren analyserades diskursivt med en sociokulturell referensram som grund.
Slöja, pÄ vems villkor? : En studie av muslimska flickor
Föreliggande studie har som syfte att ta reda pÄ varför en del av de muslimska flickor pÄ grundskolans senare Är bÀr slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bÀr slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött pÄ i sin vardag. Studiens metod Àr av kvalitativ metod i form av intervjuer dÀr jag har intervjuat tre muslimska flickor som bÀr slöja samt tre muslimska flickor som inte bÀr slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjÀlp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkÀnts av vÄrdnadshavaren.