Sök:

Sökresultat:

1828 Uppsatser om Vad styr lärares val - Sida 45 av 122

Motivation och service inom flygindustrin: en studie av relationen mellan kabinpersonalens motivation och den kundupplevda servicen

Denna studie behandlar relationen mellan kabinpersonalens motivation och den kundupplevda servicen ombord. Det övergripande mÄlet med denna studie Àr att se om motivationen hos kabinpersonalen inverkar pÄ den kundupplevda servicen och om servicen pÄverkar val av flygbolag. Vid en eventuell relation mellan motivation och kundupplevd service avser studien Àven att beskriva de beroende variabler som styr detta samband. Ett svenskt charterflygbolag blev utvalt och all kabinpersonal och 20 av passagerarna blev utvalda att delta i undersökningen pÄ 40 olika flygningar under en treveckorsperiod. Resultatet visade pÄ att det inte fanns nÄgon signifikant korrelation mellan kundupplevd service och kabinpersonalens motivationsnivÄ.

Barn vill "hjÀrna" lÀra! En studie om inlÀrningsstilar.

Under de senare Ären har det gjorts stora framsteg inom neurologin vad gÀller koppling hjÀrna ? inlÀrning. Tidigare ansÄgs intelligens vara nÄgot bestÀmt och oförÀnderligt, men nu hÀvdar neurologerna att mÀnniskan sjÀlv sÀtter grÀnsen för sin intelligens. Alla mÀnniskor har förmÄgan att förbÀttra och utveckla sin intelligens. För att lyckas med detta bör frÀmst tvÄ vÀsentliga faktorer beaktas i skolan: dels att alla Àr unika och har olika sÀtt att inhÀmta information, dels att det Àr avgörande om mÀnniskan befinner sig i en stimulerande miljö eller inte.

Vad styr den journalistiska autonomin? : En studie av anstÀllningsformens betydelse?

Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanstÀllda journalister pÄ landets redaktioner. Fokus Àr journalisternas autonomi, det vill sÀga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera sjÀlvstÀndigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anstÀllningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien Àr kvantitativ och bestÄr av enkÀtdata frÄn Journalist 2005, vilken Àr den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgÄr uppsatsen frÄn forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ?The Flexible Firm? dÀr anstÀllda förvÀntas vara uppdelade mellan en kÀrngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som pÄverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, Älder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anstÀllningsform.

Konsumenters efterfrÄgan av ekologiska livsmedel : En fallstudie i Stockholm

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar konsumenten i sitt val att konsumera ekologiska eller konventionella livsmedel. Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningar lyder: (1) Förekommer det ett mönster i hur konsumenter frĂ„n olika geografiska och socio-ekonomiska grupper (Rinkeby, Liljeholmen och Östermalm) konsumerar ekologiska livsmedel? Vilka likheter eller skillnader finns platserna emellan? (2) Är det varans pris eller andra faktorer, sĂ„som kunskap och attityder gentemot ekologiska livsmedel, som pĂ„verkar konsumtionen?. Fokus ligger pĂ„ tre av Stockholms 14 stadsdelar: Östermalm, HĂ€gersten-Liljeholmen och Rinkeby-Kista. Teorin inom ekologiomrĂ„det berör den typiska ekologiska konsumenten och inom geografin begrepp som exempelvis gravitationsmodellen, om beroendet mellan olika platser.

Organisationskulturen ur de anstÀlldas perspektiv

Syftet med detta examensarbete var att undersöka och kartlÀgga organisationskulturen inom Socialförvaltningen i LuleÄ kommun ur de anstÀlldas perspektiv. Tidigare forskning beskriver hur en organisation bestÄr av bÄde öppna och dolda vÀrderingar, dÀr de öppna Àr organisationens syfte, policys, mÄl och uppdrag. Dolda vÀrderingar Àr det som styr hur det fungerar i praktiken i en organisation, det vill sÀga hur uttalade öppna vÀrderingar och policys tillÀmpas. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka attityder och vÀrderingar har de anstÀllda till sitt arbete och hur upplever de anstÀllda sin roll i nuvarande organisation? I semistrukturerade intervjuer stÀlldes frÄgor till tre enhetschefer och sex medarbetare om: bemötande, tydlighet, tillgÀnglighet, engagemang, ansvarstagande och kompetens.

Kreditbedömning i bankverksamhet: fallstudier pÄ fyra lokalkontor

De svenska bankerna regleras av en speciell lagstiftning som styr bankaffÀrerna. Genom effektivare riskbedömning rÀknas bankerna som viktiga aktörer för att tillhandahÄlla effektiva betalningskanaler, omfördela kapital frÄn företag och hushÄll som har ett kapitalöverskott till dem som har ett underskott pÄ kapital. Syftet med denna studie Àr att jÀmföra arbetssÀttet hos fyra lokala bankkontor. Med denna utgÄngspunkt dra slutsatser om viktiga likheter och skillnader i hur företagskrediter bedöms. I denna fallstudie har fyra banker undersökts.

Elever i behov av sÀrskillt stöd : En kvalitativ studie i definitionen av begreppets anvÀndning i styr- och policydokument

The purpose of this paper is to examine how the term "pupils in need of special support" is defined in Swedish central policy documents. The essay is based on a social constructive contribute knowledge about the term?s definition and interpretation with support in a range of scientific texts. The method for achieving the purpose based on qualitative textual analysis of Skollagen 2010:800, LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet- Lgr 11, Salamancadeklarationen and analysis of the result of three scientific studies.Neither Skollagen 2010:800 nor Lgr 11 gives a clear definition of the term ?pupils in need of special support?.

Att vara efterklok pÄ förhand : En kvalitativ studie om hur man ser pÄ krisplaner inom den privata sektorn

Kriser och allvarliga hÀndelser sker pÄ svenska företag varje Är. Krisplanernas förekomst inom privata företag Àr lÄg jÀmfört med den offentliga sektorn, vilket kan medföra att kriberedskapen hos privata företag inte Àr sÄ god som den skulle kunna vara. Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur man pÄ olika nivÄer i privata företag beskriver förekomst, anvÀndande och implementering av krisplaner. De roller som studien undersöker Àr chef, mellanchef samt medarbetare. Totalt har sju stycken kvalitativa intervjuer genomförts och analyserats utifrÄn innehÄllsanalys med meningsbÀrande enheter, koder och kategorier.

Konsultens flexibla arbetssituation - en studie om konsultens integrering pÄ kundföretag

Under de senaste decennierna har lagkrav och olika policys kopplade till miljöfrÄgor snabbtökat. Miljöcertifieringar Àr marknadsbaserade alternativ som företag kan vÀlja att följa ochinkorporera i sina arbetsprocesser. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva och diskuterahur Skanska Sveriges miljöarbete har organiserats. Som en del av Skanskas gröna initiativ harföretaget valt att arbeta med olika miljöcertifieringar för byggnader. Denna studie visar hurverksamhetens organisering har pÄverkats av arbetet med certifieringarna.

Displayintegrering

Arbetet Àr ett examensarbete i högskoleingenjörsutbildningen, inriktning datateknik, pÄ Linnéuniversitet. Arcoma AB Àr ett företag i VÀxjö som utvecklar och tillverkar kompletta röntgensystem. Företaget har som mÄl att förbÀttra anvÀndarvÀnligheten av systemet med hjÀlp av en LED-display. De kan förbÀttra systemet genom att byta ut en enhet som styr röntgengeneratorn mot LED-displayen. Detta leder till att anvÀndaren fÄr bÀttre kontroll och styrning av systemet, samtidigt som patienten behandlas.I rapporten beskrivs implementering av bÄde hÄrdvara och mjukvara till displayen, samt den tekniska bakgrunden som till exempel HDMI och LED-tekniken.

Fastighetsbildning genom avstyckning : En kÀlla till vÀrdestegring för fastighetsÀgare

En fastighetsÀgare bör dels ta hÀnsyn till juridiska och dels ekonomiska aspekter dÄ denne skall undersöka möjligheter till vÀrdestegring av sin tomtmark genom en avstyckning. Detaljplanen, som kommunen ansvara för, Àr den frÀmsta faktorn som skall tas i beaktning vid förÀndring av markanvÀndning och utgör dÀrmed en nyckelroll i en avstyckning. Genom att det Àr kommunen som reglerar de förutsÀttningarna som styr en ombildning av fastighetsstrukturen befinner de sig i en maktposition gentemot fastighetsÀgaren. Om ett omrÄde inte tÀcks av en detaljplan Àr det upp till lantmÀtaren att avgöra om en ansökan om avstyckning skall beviljas eller ej.VÀrdestegringen av mark vid en avstyckning pÄverkas frÀmst av antalet byggrÀtter som fastighetsÀgaren kan erhÄlla pÄ tomten. Detta innebÀr att det Àr den vÀrdebÀrande faktorn, tomtens area, som fastighetsÀgaren i viss mÄn kan pÄverka för att skapa vÀrde.Den slutgiltiga köpeskillingen baseras pÄ intressenterna till objektet och deras betalningsförmÄga.

Faktorer för urvalet inom historieundervisningen : I grundskolans senare Är

SammandragSyftet med undersökningen Àr att se pÄ vilka faktorer som pÄverkar urvalet inom historieundervisningen pÄ grundskolans senare Är.Vad Àr det som styr urvalet inom historieundervisningen?LÀroplaner?Elevgruppens sammansÀttning?Diskussioner i lÀrarlaget?Genus?Skoltraditioner?Hur ser det vardagliga arbetet med urvalet i undervisningen ut för lÀrarna? Detta var den bakgrund som jag har haft till min undersökning. Undersökningen Àr genomförd med intervjuer och litteratur.Min slutsats Àr att lÀrarna anvÀnder sig i olika grad av olika faktorer men att elevgruppen Àr den dominerande faktorn för flertalet. De olika styrdokumenten finns i bakgrunden likasÄ de diskussioner som har förs i lÀrarlagen. Genus som pÄverkande faktor kunde jag inte finna var av sÄdan karaktÀr inom undervisningsÀmnet historia.

"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Vems HÄllbarhet? Ett kandidatarbete om social hÄllbarhet i planeringen och relationen mellan marknaden, medborgarna och offentligheten.

Syftet med arbetet Àr att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhÄllande till begreppet social hÄllbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hÄllbarhet. Vidare Àr syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hÀnsyn till olika aspekt av hÄllbarhetsdimensionen. Arbetet bygger pÄ en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo dÀr metoderna innehÄllsanalys och intervju anvÀndes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hÄllbarhet spelar en viktig roll bÄde för kommunen och privata aktörer, men att det finns svÄrigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar ocksÄ pÄ en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, nÄgot som bÄda har positiva och negativa sidor..

Likheter och skillnader i VÀxjö Kommun verksamhetsstyrning : En jÀmförande fallstudie mellan tvÄ verksamheter

Under de sista 40 Ären har den offentliga sektorn genomgÄtt stora förÀndringar. Kommunallagen Àndrades sÄ att kommuner ska koncentrera sig pÄ god ekonomisk hushÄllning och fokusera pÄ lÄngsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmÀssiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av mÄlstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella vÀrdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mÀtetal rörande vision och strategi.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->