Titel: HÄllbarhetsrevision ? hur pÄverkas revisionsbyrÄerna?NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmÀnheten att de arbetar med hÄllbarhetsfrÄgor och denna information behöver ocksÄ oberoende granskas. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en förÀndrad efterfrÄgan av information frÄn intressenter har förÀndrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyrÄernas utbud av tjÀnster, samt hur revisionsbyrÄerna ser pÄ den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjÀnster.? Har revisorns roll förÀndrats i samband med uppkomsten av hÄllbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyrÄerna den nya efterfrÄgan av hÄllbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyrÄerna pÄ den framtida utvecklingen inom hÄllbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgÄr frÄn ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Bakgrund och problemdiskussion Sedan 1988 har revision varit obligatorisk för samtliga aktiebolag i Sverige. Nu vill EU harmonisera medlemslÀndernas lagstiftning och en del i detta Àr att minimera revisionen i syfte att förenkla redovisningen för smÄ bolag. Trots att inga större konsekvenser av revisionspliktens avskaffande i Danmark 2006 har observerats upplever FAR SRS en oro för att kvaliteten kommer att minska nÀr revisionsplikten avskaffas i Sverige. Debatten kring revisionspliktens avskaffande har tagit upp att FAR SRS oro kan vara befogad. Detta med tanke pÄ den bristande etik och moral som redan finns hos företagen.

Samtida, kritisk design som företeelse Àr ett, om inte helt nytt, ÀndÄ moderniseratfenomen inom det designkulturella omrÄdet som under kort tid blivit tÀmligen utbrett. Undersökningens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap för omrÄdet för mig som blivande lÀrare inom design. Det kÀnns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om omrÄdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom omrÄdet samtida kritisk design. Litteraturstudier hjÀlper till att synliggöra utmÀrkande teman, frÄgestÀllningar och arbetssÀtt inom omrÄdet.

I denna rapport beskrivs ett projektarbete vars syfte har varit att undersöka hur företagsavveckling kan förenas med samhÀlleligt företagsansvar med avseende pÄ personalen. Vi gjorde detta genom att titta pÄ hur företaget Scanias avveckling av axelfabriken i Falun gick till, en avveckling som av intressenter anses ha skötts bra och ansvarsfullt. DÄ avveckling av verksamhet Àr nÄgot som mÄnga företag genomför till följd av en strÀvan efter att vara konkurrenskraftiga pÄ den globala marknaden, Àr det intressant att se hur detta kan göras och samtidigt ta ett ansvar gentemot de anstÀllda.Rapporten gjordes utifrÄn en kvalitativ fallstudie dÀr material har inhÀmtats genom intervjuer och en litteraturstudie. Inledningsvis beskrivs begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) för att sedan gÄ över i en redogörelse för vad som gjordes under avvecklingen. Rapporten avslutas med vad vi anser var CSR under avvecklingen samt sammanvÀvande diskussioner om detta.

Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt.

Denna uppsats handlar om frivillig barnfrihet, dÀr det övergripande syftet Àr att lyfta fram och synliggöra kvinnors upplevelser och erfarenheter av att leva utan barn. Vi hoppas kunna skapa en medvetenhet om att barn och moderskap inte behöver vara en sjÀlvklarhet i alla kvinnors liv utan att det finns andra sÀtt att leva och förhÄlla sig till familjeliv och kvinnlighet. Vi vill pÄ sÄ sÀtt öppna för reflektion kring normer och vÀrderingar. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Hur beskriver kvinnorna sitt val att inte skaffa barn? Hur upplever kvinnorna att de bemöts av omgivningen med avseende pÄ deras val? Hur ser kvinnorna pÄ kvinnlighet och hur beskriver de sin egen kvinnlighet? UtifrÄn vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor.

SprÄket har en central roll i diskursanalys eftersom sprÄket formar vÄr verklighet. PÄ samma sÀtt bidrar medier till hur vi upplever vÀrlden omkring oss. Medier förmedlar representationer av verkligheten och utesluter samtidigt andra. Ett forum dÀr detta sker Àr sexrÄdgivningsspalter i kvÀllstidningar. En klichéartad bild av den sexuella relationen mellan man och kvinna Àr att mannen ses som styrd av drifter och instinkt medan kvinnan Àr nÀstintill ointresserad av sex.

Med utgÄngspunkt i den litterÀra tidskriften 10TALs nummer ?VÀssa kritiken!? och depÄstÄenden som dÀr dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvÀndande av sÄ kallade ?boklistor?, Àr denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gÄngna tioÄrsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrÄgestÀllningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhÀvs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; PÄ vilket sÀtt harantalet boklistor förÀndrats mellan Är 2000 och 2009?För att besvara dessa frÄgor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrÄnRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

UtgÄngspunkten för denna magisteruppsats har varit att undersöka hur diskurser om teknikoch kön artikuleras i informationssamhÀllet Sverige. Jag har riktat mitt huvudsakliga intresse mot mediernas konstruktioner av teknik och kön i tre svenska tidningsmedier, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, för att dÀrefter kunna koppla dessa konstruktioner till en politisk och offentlig förstÄelse av teknik och kön i informationssamhÀllet Sverige. Till min hjÀlp för att undersöka mediernas konstruktioner av teknik och kön har jag anvÀnt mig av den kritiska diskursanalysen som Àr sÀrskilt anvÀndbar inom just feministisk forskning dÄ den kopplar sprÄket till frÄgor om makt och sociala processer. Analysen Àr upplagd efter Norman Faircloughs diskurskritiska modell som innebÀr att texten analyseras utifrÄn tre dimensioner: text, diskursiv praktik och social praktik. De teoretiska utgÄngspunkter som Àr centrala för uppsatsen Àr socialkonstruktivismens tankar om att sprÄket formar vÄr verklighet och en feministisk övertygelse om att kön Àr socialt konstruerat.

Uppsatsen baseras pÄ en kvalitativ studie med en induktiv ansats dÀr syftet med min uppsats Àr att undersöka och beskriva hur mÀn som drabbats av en traumatisk ryggmÀrgsskada upplever sina funktionstillstÄnd över tid efter skadan, avseende funktion och förmÄga. Detta i anslutning till hur mÀnnen upplever att deras funktionstillstÄnd pÄverkat deras subjektiva upplevelse av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva. Men ocksÄ mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring samt upplevelsen av egenmakt i deras livsvÀrld. Uppsatsen som utgÄr frÄn individnivÄ fokuserar pÄ mÀnnens subjektiva upplevelser över tid, frÄn tiden strax efter skadan samt deras upplevelser idag. Studien bestÄr av tre preciserade frÄgestÀllningar: - Hur upplever mÀnnen sitt funktionstillstÄnd avseende funktion och förmÄga tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av att vara sjÀlvstÀndiga och aktiva förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?- I vilken omfattning har mÀnnens upplevelser av möjligheter till förÀndring och upplevelsen av egenmakt förÀndrats över tid frÄn tiden strax efter skadan samt idag?Materialinsamlingen har gjorts genom en kvalitativ forskningsintervju och analysen har gjorts utifrÄn tvÄ perspektiv; Empowerment perspektivet och Crip teori.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.

Maria Kungsman: Rockrebeller. En kvalitativ studie av ett musikprojekts betydelse för fyra unga tjejers socialisation till att utöva rockmusik. Uppsala: Musikvetenskap vt 2004 60 p.Syftet med studien Àr att visa i vilka avseenden ett lokalt musikprojekt som riktar sig till unga tjejer kan tÀnkas underlÀtta och stödja unga kvinnors socialisation och initiativ till att spela rockmusik. Undersökningen innehÄller ett antal kÀrnfrÄgor. En av dessa berör varför projektets kvinnliga deltagare har anslutit sig till projektet samt pÄ vilka sÀtt verksamheten har hjÀlpt dem.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att fÄ diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, Àr resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fÄtt diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

I detta examensarbete utreds hur sex olika lÀroböcker framstÀller och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral Àr enligt de undersökta lÀroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral fÄr i förhÄllande till vÀrldsreligionerna och andra livsÄskÄdningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna anvÀnds en kvantitativ analys, dÀr en sammanstÀllning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillÀgg till detta anvÀnds en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen Àr enligt lÀroböckerna samt hur etik och moral framstÀlls och vad denna framstÀllning gör med textens innehÄll. Den kvalitativa analysmetoden utgÄr frÄn en framstÀllningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska lÀroboksinnehÄll och denna sÀtts i kontrast till den rÄdande etikdidaktiska forskningen och till Àmnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks ocksÄ om en selektiv tradition framtrÀder i materialet. Etik och moral fÄr i de undersökta lÀroböckerna likvÀrdigt utrymme som vÀrldsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet vÀrldsreligionerna upptar utgör nÀstan hÀlften av antalet sidor i varje lÀrobok, vilket inte rimmar med Àmnesplanens lika stora fokus vid sÄvÀl etik och moral som vid vÀrldsreligionerna.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvÀgagÄngssÀtt, vÀrderingar och andra aktiviteter ledningar tillÀmpar i syfte att utstaka anstÀlldas vÀg - ett forskningsomrÄde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsomrÄde och reducerar jÀmförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen vÀlciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt pÄ en pionjÀrsorganisations tillÀmpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjÀrsorganisation genom att, (1) beskriva den tillÀmpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnÄ uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplÀgg tillÀmpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning anvÀndes för att förstÄ en specifik hÀndelse. Valt forskningsupplÀgg kompletterades med ett aktörsperspektiv Äsyftandes att öka förstÄelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.