VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

ABSTRACT:Uppsatsens syfte Àr att studera manlighetskonstruktionen i tvÄ pjÀser av Eugene OŽNeill: The Iceman Cometh och Long DayŽs Journey Into Night. Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjÀsen, i vilken grad mÀnnen i pjÀserna har behov av en homosocial arena för att fÄ sin manlighet bekrÀftad och om kvinnan har nÄgon roll att spela i maskulinitetsskapandet.I The Iceman Cometh Àr den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne Àr en man som gett upp i kampen om att uppnÄ statusen av en ?self-made man?. Exempel pÄ en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktÀrer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen.

Sverigedemokraterna har enligt vissa vunnit frÄgan angÄende invandring och tagit den till sin egen. Vilket har inneburit uppmÀrksamhet och diskussioner i olika medieenheter sedan valet Är 2006. Under mandatperioden har detta icke riksdagsrepresenterade parti blivit omtalat och diskuterats, att invandringsfrÄgan har givits ansenligt spelrum har gjort att andra frÄgor kommit i skymundan. Vi anser dÀrför att studiens syfte som beskriver hur Sverigedemokraterna konstruerar kön och sexualitet Àr av betydelse. Undersökningens angreppssÀtt har genomförts genom en metodtriangulering utifrÄn metoden innehÄllsanalys. De texter som ligger till grund för undersökningen Àr partiets handlings/ principprogram, SD- kuriren och den fantastiska fyrans publicerade blogginlÀgg under Är 2010. Resultatets visar att partiet kategoriserar in mÀnniskor beroende pÄ kön samt efter religiös tillhörighet.

Syfte: För att skapa effektiva organisationer behövs policys. Dessa Àr vanligtvis normativa och framstÀller de goda arbete som ska genomföras inom organisationen. Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur medarbetare i en statlig myndighet anser att de har kunskap om och möjlighet att följa policys. Jag utgÄr frÄn tvÄ stycken policys som finns i Skatteverkets organisation Medarbetarpolicyn och MÄngfaldsplanen. Jag har under arbetet anvÀnt mig av tre frÄgor.

Syftet med denna studie Àr Ä ena sidan att öka förstÄelsen för medarbetarnas upplevelser av att bÀra arbetsklÀder i publika organisationer, Ä andra sidan att öka förstÄelsen för arbetsklÀdernas betydelse ur ett organisatoriskt perspektiv. OmrÄdet verkar vara relativt outforskat men klÀder inom organisationer verkar kunna symbolisera yrkesrollen och socialisera in medarbetarna i den. Vidare verkar klÀderna kunna osynliggöra det normativa könet samt agera symbol bÄde internt, vid konflikter, samt som en urvalsstrategi vid rekrytering. Studiens teoretiska grund utgörs av sociologiska och socialpsykologiska teorier. HÀr Äterfinns bland annat Goffmans (2009) dramaturgiska perspektiv, Bourdieus (1986; Miegel & Johansson, 2002) tankar om symboliska uttrycksmedel samt Hochschilds (2003) begrepp rörande kÀnsloarbete.

Studiens syfte Àr att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrÄn ett lÀrande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebÀr att belysa och analysera hur specialpedagoger kan frÀmja lÀrares lÀrande om hur lÀraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer pÄ behovet av denna sorts studie ? lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrÄn ett deltagarperspektiv, dÀr forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrÄn ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lÀrande organisation.

Personlig assistans Àr en insats som syftar till att ge funktionshindrade mÀnniskor möjlighet att leva ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. NÀr personlig assistans ges till barn ska assistansen bÄde möjliggöra barnets sjÀlvbestÀmmande och frigörelse och ge förÀldrarna möjlighet till avlösning. Familjen ska ocksÄ kunna genomföra aktiviteter som barnet inte deltar i. I mÄnga fall vÀljer förÀldrarna att sjÀlva bli personlig assistent för sitt barn. I studien har fyra förÀldrar intervjuats om sin syn pÄ förÀldrarollen i förhÄllande till sin roll som personlig assistent till sitt barn. Studiens syfte Àr att undersöka hur förÀldrar som Àr personliga assistenter till sina barn sjÀlva uppfattar rollerna och hur de anvÀnder dem i familjens vardagsliv. Studien Àr kvalitativ med hermeneutisk ansats och i analysen anvÀnds Goffmans dramaturgiska rollperspektiv, Foucaults relationella maktbegrepp och begreppet empowerment. Resultatet visar att förÀldrarna inte avgrÀnsar rollerna utan upplever sig som en förÀlder som utför assistansuppgifter.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens fÄr en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebÀr att företag kontinuerligt mÄste investera i mÀnskliga resurser för att bibehÄlla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och pÄverkar en organisation under lÄng tid. Trots detta har HR-debatten först under senare Är börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar rÄder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen pÄ bÀsta sÀtt.

Myndigheterna info?rde revisorns anma?lningsplikt som en del av lo?sningen fo?r att beka?mpa ekonomisk brottslighet. Revisorn ska rapportera in brott som de ?kan missta?nka? till a?klagaren. De sto?rre byra?erna hanterade anma?lningsplikten genom att rekrytera experter.

Denna uppsats bygger pÄ Ätta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstÄende mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat pÄ frÄgor om beslutet, det privata och det formella nÀtverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som Àr frivilligt ensamstÄende via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nÀtverk. De frÄgestÀllningar som avhandlades i uppsatsen var:- PÄ vilket sÀtt kom de frivilligt ensamstÄende mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstÄende mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- PÄ vilket sÀtt mobiliserar mammorna resurser frÀmst genom sitt privata nÀtverk men Àven i relation till samhÀllets olika formella nÀtverk?Resultaten analyserades dels utifrÄn det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhÀllet med fokus pÄ begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels pÄ teorier om sociala nÀtverk.

Rolltagande innebÀr att alla mÀnniskor intar olika roller i förhÄllande till de olika individer som man har att förhÄlla sig till i de olika kontexterna man interagerar i. Alla intar vi olika roller i vÄr vardag, ibland utan att vi reflekterar över dem nÀrmare. Dessa finns inbyggda i oss sjÀlva och utvecklas i situationen med vÄra medmÀnniskor i vardagen, socialiserade in i vÄrt beteende. Men vad hÀnder nÀr individers vanliga vardag och normativa sociala regler försvinner och ersÀtts av subkulturer och institutionella regler och normer. För individer intagna i anstalt finns det oskrivna, informella regler och normer och formella förhÄllningsregler.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt köns- och sexualitetsdiskurser kommer till uttryck i sociala medier i relation till framstÀllningen av kön och sexualitet i tv, och vad det kan bero pÄ. Syftet Àr Àven att undersöka vilken betydelse meningsreproduktionen och diskurserna pÄ sociala medier kan ha för anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet. FrÄgestÀllningarna Àr: ?Reproduceras köns- och heteronormer under hashtagen #paradisehotelse pÄ Twitter? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt och vad kan det bero pÄ?? och ?Skulle interaktionen med tv-programmet Paradise Hotel via Twitter kunna ha nÄgon betydelse för Twitter-anvÀndarnas förestÀllningar om kön och sexualitet? I sÄ fall, pÄ vilket sÀtt??. För att uppnÄ syftet genomförs netnografi och kritisk diskursanalys av inlÀggen pÄ hashtagen #paradisehotelse.

IT har kommit lÄngt ifrÄn att bara vara en teknikfrÄga. Informationsteknologin har del i en samhÀllsförÀndring som pÄgÄr mitt framför vÄra ögon. Jag Àr intresserad av nÄgot som kan beskrivas som en normativ förÀndring i samhÀllet, hur beteenden förÀndras i och med informationsteknologins intrÀde och utbredning i det vardagliga samhÀllslivet, och hur mÀnniskan organiserar sig i nÄgot som kan liknas vid ett nÀtverkssamhÀlle. Med informationsteknologin Àndras förutsÀttningarna för individernas livsföring. DÀrmed Àndras ocksÄ marknadens förutsÀttningar och förutsÀttningarna för rÀttsliga regleringar.

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. FrĂ„gestĂ€llningen i vĂ„rt fall Ă€r hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap nĂ€r de ska trĂ€da in pĂ„ nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trĂ€tt in pĂ„ nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har anvĂ€nt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll nĂ€r det gĂ€ller etableringsbeslut. Av de studerade företagen lĂ€ggs störst fokus pĂ„ Wasabröd AB dĂ„ ett av del syftet Ă€r att presentera förslag pĂ„ strategier vid eventuell etablering pĂ„ en ny marknad för Wasa knĂ€ckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat nĂ€rmare pĂ„ förutsĂ€ttningar för en Wasa etablering Ă€r den chilenska marknaden.Uppsatsens syfte Ă€r att utforska och utvĂ€rdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap.

BÄde kunder och nÀringsidkare stÄr idag inför en helt annan marknad Àn de gjorde för bara tio Är sedan. Kulturen i dess olika former Àr nu mer tillgÀnglig Àn nÄgonsin. UpphovsrÀttsskyddade verk som tidigare endast mÄngfaldigades i fysiska exemplar kan numera Àven sÀljas online som digitala, icke-fysiska exemplar. En klar skillnad mellan fysiska och digitala exemplar Àr att den digitala marknaden domineras av ett fÄtal jÀttar som genom sin dominerande stÀllning i princip har makt att definiera marknadens regler. Genom detta inflytande har man genom en kombination av juridik och teknik kunnat bygga upp ett monopol pÄ digitala produkter och Àven styrt prissÀttningen.