Sökresultat:
326 Uppsatser om Västerländska normativa skönhetsideal - Sida 21 av 22
Etnisk diskriminering i arbetslivet - ett svÄrÄtkomligt problem
Racial discrimination is a highly topical and burning issue, of special interest in working life. Most researchers agree on that discrimination is a problem in the Swedish labour market. To counteract the ongoing discrimination, a new Anti-Discrimination Act was founded in 1999. The Racial Discrimination Act although appears to be ineffective on the basis of legal usage. Of all the legal cases about racial discrimination in the labour market, there has only been one sentence of guilty stated by the Swedish Labour Court.
Visionens betydelse inom den fysiska planeringen - en studie om planeringens förstÄelse och anvÀndning av begreppet vision
Den strategiska planeringen har kommit att fa? allt sto?rre fa?ste inom den
svenska planeringen, och den nya PBL fra?n 2011 betonar att o?versiktsplanen
ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att
va?xa och bli ett allt vanligare element i o?versiktsplanerna. Begreppet vision
kan tyckas ha blivit trendigt.
EU-domstolen under rÀttsteoretikernas lupp. En studie av kritiken av EU-domstolen som illegitim rÀttsskapare ur ett veteskapsteor
Med avstamp i en rad, sÄvÀl juridiskt som politiskt, kontroversiella domslut frÄn EU-domstolen publicerade Hjalte Rasmussen 1986 sin avhandling On Law and Policy in the European Court of Justice. Rasmussens avhandling representerade ett nytt, mer kritiskt förhÄllningssÀtt till studiet av EU-domstolen och beskrev domstolens dömande verksamhet i termer av rÀttslig aktivism. Under de kommande Ären skall ocksÄ J.H.H Weiler, T.C. Hartley och Ola Wiklund komma att publicera sina bidrag till diskussionen om avgrÀnsningen av EU-domstolens juridiska sfÀr frÄn lagstiftarens politiska. Weiler underkÀnner Rasmussens normativa kriterier för att styrka EU-domstolens aktivistiska verksamhet och efterfrÄgar en rÀttslig mÄttstock för utvÀrdering av domstolens rÀttspraxis.
Dressed for success : En undersökning rörande enhetlig arbetsklÀdsel och dess roll för organisationsidentiteten
Syftet med studien Àr att undersöka huruvida förÀldrar Àr nöjda eller missnöjda med det alltmer ojÀmna uttaget av förÀldraledighet som sker dÄ familjen vÀxer och fÄr sitt andra barn. UtgÄngspunkten Àr att förÀldrar i regel vill vara förÀldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tÀnkas vara begrÀnsat av olika skÀl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en kÀnsla av att vara mindre nöjd. Med utgÄngspunkt i dels ekonomisk rationalitet förvÀntas frÀmst mÀnnens val vara begrÀnsat. UtifrÄn det hÀr perspektivet utgör deras högre inkomstnivÄ ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av förÀldraledigheten.
NĂ€r familjen vĂ€xer - förĂ€ndringen i uttag av förĂ€ldraledighet : Ăr förstabarnsförĂ€ldrar mer nöjda Ă€n andrabarnsförĂ€ldrar?
Syftet med studien Àr att undersöka huruvida förÀldrar Àr nöjda eller missnöjda med det alltmer ojÀmna uttaget av förÀldraledighet som sker dÄ familjen vÀxer och fÄr sitt andra barn. UtgÄngspunkten Àr att förÀldrar i regel vill vara förÀldralediga med sina barn. Valet kan av diverse anledningar dock tÀnkas vara begrÀnsat av olika skÀl, vilket rimligtvis borde kunna framkalla en kÀnsla av att vara mindre nöjd. Med utgÄngspunkt i dels ekonomisk rationalitet förvÀntas frÀmst mÀnnens val vara begrÀnsat. UtifrÄn det hÀr perspektivet utgör deras högre inkomstnivÄ ofta ett viktigt motiv till att mamman ska ta ut den största andelen av förÀldraledigheten.
"FrÄn det att jag var liten har det alltid varit boll" : Om konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer
Svenska fotbollförbundet Àr numera det specialidrottsförbund som har flest kvinnliga medlemmar. Samtidigt tycks fotbollen förkroppsliga maskulinitetens idé, och fotbollsspelande kvinnor benÀmns som okvinnliga. Föreliggande arbete behandlar konstruktionen av femininitet bland elitsatsande fotbollstjejer i MFF: s dam utvecklingslag (DU). FrÄgestÀllningen fokuserar pÄ tjejers tal om sig sjÀlva i en elitklubb inom en traditionell manssport.Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och observation studerar jag fotbollstjejernas metoder för konstruktion av verkligheten ur ett etnometodologisk perspektiv. De teoribildningar som jag anvÀnder Àr Robert W.
Revisorns personliga moral : En kvalitativ studie om hur revisorns personliga moral pÄverkar dennes oberoende handlande vid arbetet som bÄde granskare och rÄdgivare
Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i vÀrlden som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendestÀllning vilket medfört negativ pÄverkan pÄ intressenternasförtroende för revisorn. OberoendestÀllningen kan pÄverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rÄdgivare dÄ dessa inte Àr förenliga med varandra. DÄ innehavet av de dubblarollerna innebÀr att revisorn stÀlls inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien Àr sÄledes att öka förstÄelsen för den personliga moralens pÄverkan pÄrevisorns oberoendestÀllning.I vÄr studie har vi ett hermeneutiskt synsÀtt dÄ vi Àmnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrÄn revisorns perspektiv för att fÄ endjupare förstÄelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen pÄverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer pÄ mindre revisionsbyrÄer harvi fÄtt fram vÄrt empiriska material.
HÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker
För att möta den ökade urbaniseringstakten, och som en metod för att bedriva hÄllbar stadsutveckling, förtÀtas vÀrldens stÀder i allt högre takt. Större regnmÀngder, i kombination med hög andel hÄrdgjord yta och överbelastade dagvattenkulvertsystem, resulterar i kostsamma översvÀmningskatastrofer i mÄnga av vÀrldens stÀder. Genom att ta hand om dagvattnet med hjÀlp av vÄtmarker, Àr det möjligt att, förutom flödesutjÀmning, tillföra ekosystemtjÀnster sÄsom vattenrening, grundvatteninfiltration och rekreativa vÀrden. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förutsÀttningarna för hÄllbar planering och förvaltning av urbana vÄtmarksparker, med avseende pÄ ekologiska, hydrologiska, hydrauliska och rekreativa kvalitéer. Uppsatsens första del innehÄller en teoretisk genomgÄng av ovanstÄende förutsÀttningar.
Könsord och tankstreck. à terskapandet av svordomar och interpunktion i en egen översÀttning av Gelasimovs kortroman ?a?da
Denna studie behandlar de svÄrigheter som kan uppstÄ vid stil- dialogöversÀttning. Dialog anvÀnds ofta av skönlitterÀra författare för att ge de litterÀra karaktÀrerna egna röster, bÄde i specifika situationer och genom hela verket. DÀrför innehÄller fiktiv dialog ofta stildrag som saknas i den berÀttande texten, sÄsom ett sÀreget reg-ister eller en innovativ interpunktion och anföringsteknik. SÄdana stildrag kan vara problematiska för en översÀttare dÄ de ofta Àr specifika för kÀllsprÄket och sÄledes inte alltid har stilistiska motsvarigheter med samma effekt i mÄlsprÄket.Till denna studie producerade jag en egen översÀttning av den ryske författaren Andrej Gelasimovs kortroman ?a?da (Törst, min översÀttning).
Harmoniseringen av redovisningen : IAS 39 ur bankers, myndigheters och redovisningskunnigas perspektiv
Som en följd av det ökade behovet av global kapitalanskaffning har kravet pÄ jÀmförbar redovisning mellan lÀnder ökat. EU har dÀrför som mÄlsÀttning att skapa en mer harmoniserad och effektiv kapitalmarknad inom unionen. I juli 2002 antog Europaparlamentet och rÄdet en förordning om tillÀmpning av internationella redovisningsstandarder, IAS-förordningen. Sedan 1 januari, 2005 Àr det krav pÄ att alla noterade europeiska företag i koncernredovisningen skall tillÀmpa de internationella redovisningsstandarderna, International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS). IAS 39 standarden uppfattas som den svÄraste och mest komplexa av IAS/IFRS standarderna.
KÀrlekens konstruktion ? En intervjustudie om att leva polyamoröst, relationsanarkistiskt eller icke-monogamt i ett samhÀlle med monogami som norm
Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.
Barnperspektivet retorik eller realitet : En kvalitativ studie om implementering av barnperspektivet dÄ en förÀlder Àr hÀktad och förlagd med restriktioner
Barns situation till frihetsberövade förÀldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmÀrksammats. HÀktestiden kan ibland bli lÄng och tiden för hÀktning framförs vara den svÄraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstÄnd dels för den hÀktade sÀllan fÄr ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förÀlder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvÄrdens ansvar att underlÀtta för en kontakt mellan den frihetsberövade förÀldern och barnet. DÄ en person hÀktas kan denne i vissa fall ÄlÀggas restriktioner vilket innebÀr att den hÀktades möjlighet till kontakt omvÀrlden delvis eller helt inskrÀnks. Sverige har frÄn flera hÄll mottagit kritik kring anvÀndningen av restriktioner med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter, den hÀktades rÀttigheter och psykiska hÀlsa.
FrÄn folkmord till pressfrihet? : En studie av medieklimatet i Rwanda 19 Är efter folkmordet
1994 genomfördes ett av de mest brutala folkmord som vÀrlden har skÄdat. Platsen var Rwanda, ochlandets medier spelade en avgörande roll i att hetsa folkgruppen hutuer mot tutsier. Den hÀr studien utfördes i Sverige och Rwanda 19 Är efter att folkmordet startade, under vÄren2013, med syftet att undersöka hur medieklimatet i landet ser ut i dag. Totalt sju informanterintervjuades, varav tvÄ exiljournalister som i dag befinner sig i Sverige och fem journalister iRwanda. FrÄgestÀllningarna var som följer: 1) Hur kan det rwandiska medieklimatet klassificeras,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 2) Hur kan den rwandiska medieetiken beskrivas,utifrÄn intervjuer med rwandiska journalister? 3) Hur pÄverkar de rwandiska exiljournalisternamedieklimatet i landet, enligt de rwandiska journalisterna?Som teoretisk grund i studien anvÀnds dels teorier om offentlighet, dels teorier omklassificering av mediesystem och dels normativa teorier om medieetik.
STATUSMARKĂRERS BETYDELSE FĂR RISKEN ATT UTSĂTTAS FĂR MOBBNING I SKOLAN. : Fungerar ett högt sjĂ€lvförtroende eller en stark kamratanknytning som ett vaccin mot mobbning?
Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning Àr en konsekvens av att de avviker frÄn de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Messerschmidts structured action theory, som gÄr ut pÄ att individens handlingar och beteenden pÄverkas av och reproducerar den rÄdande sociala strukturen. I denna uppsats förstÄs den sociala strukturen som den ojÀmlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrÄn kön, klass och etnisk bakgrund. I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle Àr det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nÄ upp till en normativ femininet som definieras utifrÄn liknande statusmarkörer.
Amortera eller inte? : En applicering av psykologiska faktorer pÄ svenska hushÄlls amorterings-och sparbeteende
De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.