I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Syfte ? Syftet med denna studie a?r att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus, fo?r att sedan utveckla tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hantera dessa. Fo?r att uppfylla syftet har fo?ljande fra?gesta?llningar formulerats:Vilka utmaningar finns inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus?Hur kan utmaningar inom ma?ltidsprocessen pa? ett sjukhus hanteras?Metod och genomfo?rande ? Ett initialt teoretiskt ramverk uppra?ttades som har mo?nsteranpassats med empirin under arbetets ga?ng. En fallstudiemetodik antogs fo?r att underso?ka ma?ltidsprocessen och dess utmaningar pa? La?nssjukhuset Ryhov i Jo?nko?ping.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Studien underso?ker mo?jligheten att anva?nda ledande partiklar besta?ende av silver- belagda kopparflingor, fo?r att tillverka konduktiva ledningsbanor pa? textilsubstrat. Syftet med denna studie har varit att tillverka de banorna med hja?lp av screentryck- teknik. Sammansa?ttningen av bela?ggningsformuleringen har en stor inverkan pa? den be- lagda textilen och de ledande egenskaperna.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.

En transportbo?rs a?r en elektronisk marknadsplats da?r transportsa?ljare kan annonsera ledig kapacitet till fo?rsa?ljning och transportko?pare kan ge fo?rfra?gningar pa? transporter. Na?r akto?rerna pa? transportbo?rsen har hittat en sa?lj- eller ko?pannons som passar deras behov sluter de avtal om en transport. Transportbo?rser underla?ttar fo?r transportsa?ljare att o?ka sina fyllnadsgrader samtidigt som den a?ven underla?ttar fo?r transportko?pare att hitta transporto?rer.

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.