En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.

I samma ögonblick som du lÀser denna mening Àr sannolikheten stor att en svensk soldat patrullerar pÄ en bakgata i Liberiashuvudstad Monrovia. Senare i Är, eller under nÀsta Är, utanför Afrikas ostkust, Àr det möjligt att en svensk sjöman embarkerarett misstÀnkt smuggelfartyg som blivit prejat av HMS GÀvle. Samtidigt över Irak under ett Air Policing uppdrag i FN:s regiblir ett flygplan ur SWAFRAP JAS 39 belyst av ett fientligt luftvÀrnssystem. Vid samtliga dessa tre hÀndelser Àr det tryggt attveta att den svenska materielprocessen, ingÄende organisationsenheter, strukturer och metoder Àr optimerade för att dessa soldater,sjömÀn och flygare skall kunna lita 100 % pÄ sin utrustning. För visst Àr det sÄ, eller ??De tre olika exemplens trovÀrdighet kan sÀkerligen diskuteras men faktum kvarstÄr.

Detta examensarbete utfördes som ett tvÀrfunktionellt projekt mellan Scanias motorutveckling och motormontering i SödertÀlje under sommaren och hösten 2007. Arbetet var mestadels förlagt till Scanias motormontering, by 150. Examensarbetet utgör den avslutande delen av civilingenjörsutbildningen i maskinteknik, inriktning maskinkonstruktion vid LuleÄ tekniska universitet. Projektet behandlar ritningskrav pÄ tÀthet för gjutgods och metoder för att kontrollera tÀtkraven. LÀckage Àr förutom prestanda den dominerande anledningen till att ca 10% av Scanias motorer inte godkÀnns efter provkörning i samband med monteringen.

SCA Hygiene Products i Falkenberg tillverkar barn- och inkontinensblöjor vid de olika produktionsavdelningarna Baby och Inko. Produktion sker frĂ€mst av de egna varumĂ€rkena Libero och Tena. Under de senaste Ă„ren har produktionen av barnblöjor förĂ€ndrats genom att en större andel produceras för kunders egna varumĂ€rken, sĂ„ kallade private labels. Detta har fĂ„tt till följd att antalet ingĂ„ende material har fördubblats under den senaste treĂ„rsperioden. Ökningen stĂ€ller högre krav pĂ„ utnyttjande av lager och rutiner vid hanteringen.

Det hÀr examensarbetet har genomförts pÄ Ferruform, LuleÄ, som Àr ett dotterbolag till Scania. HÀr produceras bakaxelbryggor, tvÀr- och sidobalkar samt stötfÄngare till lastbilar och bussar. I dagslÀget finns ett flöde för bakaxelbryggor med navreduktion som inte stÀmmer överens med huvudflödet av bakaxelbryggor vilket skapar extra hantering och problem vid produktionsplanering. Inom de nÀrmsta Ären ska dessutom kapaciteten ökas och artiklarna i flödet ersÀttas av nya. MÄlet med examensarbetet har varit att ta fram ett förslag pÄ ett enhetligt flöde som Àr anpassningsbart till de ökande volymerna och de nya artiklarna.

Axelopererade personer har svÄrt att röra sig under nÄgra veckor efter operationen. Den som bor i glesbygden och blir opererad i axeln eller armen mÄste regelbundet Äka lÄnga strÀckor för att besöka sjukvÄrden och bli undersökt. FrÄgan Àr om det gÄr att minska dessa bilturer och samtidigt behÄlla vÄrdkvaliteten? Man har kunnat reducera patienternas resande till och frÄn sjukvÄrden med hjÀlp av en enkel videokonferensanlÀggning som patienten fÄr lÄna hem. Med denna utrustning kan patienten upprÀtta videomöten med vÄrdpersonalen istÀllet för att Äka till sjukvÄrden.

Hammarby Sjöstad, Àr en ny stadsdel som för nÀrvarande (2003) byggs i södra Stockholm. I Hammarby Sjöstad finns inga industrier och dagvattnet tas omhand separat vilket innebÀr att ett renodlat hushÄllsspillvatten bildas. Det erbjuder sÄledes möjlighet att kontrollmÀta hushÄllens andel av farliga Àmnen i avloppsvattnet och jÀmföra med andra typer av avloppsvatten. BostadsomrÄdet har högt uppsatta miljömÄl och vattenbesparande utrustning har installerats samtidigt som materialval och information ska hjÀlpa till att göra avloppsvattnet frÄn omrÄdet renare Àn frÄn andra omrÄden. Syftet med detta examensarbete var att karaktÀrisera sammansÀttningen pÄ avloppsvattnet frÄn hushÄllen i Hammarby Sjöstad och att dra paralleller till sammansÀttningen pÄ hushÄllsspillvatten i övriga Sverige.

OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.

OhÄllbar elavfallshantering Àr ett vÀxande globalt problem. Stora delar av vÀrldens elavfall skeppas idag till utvecklingslÀnder dÀr det dumpas pÄ soptippar. Fattiga mÀnniskor inom den informella sektorn lockas till dessa soptippar i hopp om att kunna Ätervinna vissa material som de sedan kan sÀlja för sin försörjning och överlevnad. TyvÀrr hanterar dessa informella aktörer ofta elavfallet med olÀmpliga och ohÄllbara metoder som resulterar i att giftiga kemikalier okontrollerat lÀcker ut och sprids. PÄ grund av bristande kunskap och utrustning utsÀtter dessa mÀnniskor dÀrmed bÄde sin egen hÀlsa samt miljön för stora risker och skador.

Abstract/Sammanfattning ProblemomrÄde För elever med funktionsnedsÀttningar Àr behovet av informations- och kommunikationsteknik mÄnga gÄnger störst och ibland Àven en förutsÀttning för att eleverna ska nÄ mÄlen i sin utbildning. LÀrare i grundsÀrskolan arbetar mycket med att finna lÀmpliga redskap och metoder som leder till lÀrande och utveckling. Forskning visar att digitala redskap som surfplattan gör undervisningen tillgÀnglig. Surfplattan har fÄtt ett genombrott i den svenska skolan. DÄ den anses ge eleverna nya förutsÀttningar till lÀrande och utveckling, medför detta att elever inom grundsÀrskolan fÄr nya möjligheter att utforska och utmana sitt lÀrande.

LKAB har tre kulsinterverk av s.k. Grate-Kiln typ, tvÄ nyare i Kiruna och ett Àldre i Svappavaara. I graten sker torkning och förvÀrmning av pelletskulor pÄ ett transportband och i Kilnen sker vidare en brÀnning/sintring av kulorna, innan det slutligen sker en vÀrmeÄtervinning samt kylning av pelletsen i en roterande kylare. Ett Grizzlygaller Àr ett separationsgaller som sitter under kylaren och separerar bort oönskat material frÄn den fÀrdigsintrade pelletsen, efter att denna har kylts i kylaren och ska vidare för lastning i jÀrnvÀgsvagnar. I Svappavaara tillverkas cirka 3.5 miljoner ton pellets per Är som alla strömmar igenom Grizzlyn, vilket gör att gallret idag nöts igenom helt pÄ mellan sex till tio mÄnader pÄ det vÀrsta stÀllet. Detta Àr helt oacceptabelt ur underhÄllssynpunkt dÄ punkten för byte sÀllan sammanfaller med UH-stoppen.

Arbetet gick ut pÄ att undersöka och kartlÀgga vibrationer frÄn handhÄllna monteringsmaskiner. ArbetsstÀllningens inverkan pÄ vibrationsupptaget undersöktes, frÀmst med avseende pÄ hand, handled, arm och skuldra. Projektet utfördes pÄ D12-line, en av lastbilstillverkaren Scanias motormonteringslinor. Fokus lades pÄ omrÄde 4. KartlÀggningen syftar till att undersöka om den dagliga vibrationsexponeringen, pÄ Scanias motormontering, uppfyller de nya lagkraven som började gÀlla frÄn 1 juli 2005 (AFS 2005:15).

Öresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.

Det hĂ€r examensarbetet har utförts pĂ„ BoRö Pannan AB, som Ă€r ledande inom norden dĂ„ det gĂ€ller tillverkning av ackumulatortankar och solfĂ„ngare. Den största verksamheten ligger i Kalix, men verksamhet finns ocksĂ„ i Motala, ÖvertorneĂ„ och Bosnien. Syftet med projektarbetet var att försöka korta deras ledtider för att bland annat förbĂ€ttra omsĂ€ttningen och effektivisera produktionsflödet genom fabriken i Kalix sĂ„ att icke vĂ€rdeadderande arbete kunde minimeras. För att Ă„stadkomma detta sĂ„ utnyttjades det existerande verktyget vĂ€rdeflödesanalys. För kartlĂ€ggningen av nulĂ€get sĂ„ valdes ackumulatortanken IVT 185/40 FR.

Syftet med detta examensarbete var i huvudsak att undersöka möjliga energieffektiviseringsÄtgÀrder för de av Trafikverkets teknikhus som har till uppgift att sÀkerstÀlla jÀrnvÀgsdriften i Sverige. Störst fokus lÄg pÄ framtida nybyggnationer av teknikhus men Àven nuvarande teknikhus undersöktes i viss mÄn. I arbetet analyserades Àven mÀtdata frÄn fyra olika teknikhus runt om i landet i syfte att undersöka omgivningens pÄverkan pÄ inomhusklimatet, hur bra den önskade inomhustemperaturen uppehÄlls i teknikhusen samt hur vÀl installerade vÀrme- och kylsystem fungerar. Trafikverket Àr en svensk myndighet som bland annat har ansvar för byggande, drift och underhÄll av statliga vÀgar och jÀrnvÀgar. Trafikverket jobbar aktivt med att minska energianvÀndningen och miljöpÄverkan i sin verksamhet.