Energieffektivisering av teknikhus
Syftet med detta examensarbete var i huvudsak att undersöka möjliga energieffektiviseringsåtgärder för de av Trafikverkets teknikhus som har till uppgift att säkerställa järnvägsdriften i Sverige. Störst fokus låg på framtida nybyggnationer av teknikhus men även nuvarande teknikhus undersöktes i viss mån. I arbetet analyserades även mätdata från fyra olika teknikhus runt om i landet i syfte att undersöka omgivningens påverkan på inomhusklimatet, hur bra den önskade inomhustemperaturen uppehålls i teknikhusen samt hur väl installerade värme- och kylsystem fungerar. Trafikverket är en svensk myndighet som bland annat har ansvar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar. Trafikverket jobbar aktivt med att minska energianvändningen och miljöpåverkan i sin verksamhet. De teknikhus som arbetet omfattar är små byggnader placerade med ungefär en mils mellanrum längs järnvägen. I Sverige finns det uppskattningsvis 1000 mil järnväg vilket leder till att det finns ett stort antal teknikhus runt om i landet. Teknikhusen är fyllda med utrustning som används till kommunikation, signalsystem, belysning och dylikt för järnvägen. För att ett godtagbart inomhusklimat ska kunna upprätthållas måste teknikhusen vara utrustande med värme-, ventilations- och kylsystem. Det stora antalet teknikhus innebär att även om en effektiviseringsåtgärd endast resulterar i en liten energibesparing för ett teknikhus kan den totala besparingen bli stor om lösningen appliceras på det stora antalet tillgängliga teknikhus. Analysen av mätningarna visar på ett problem med en orimligt hög elförbrukning för värmesystemet i ett av de fyra teknikhusen (ca 30 000 kWh under 13 månader). I samma teknikhus upptäcktes även att värme- och kylsystemet motarbetar varandra under sommaren, ett beteende som delvis förklarar den höga elförbrukningen. Om samma beteende existerar i fler teknikhus kan det innebära att stora mängder el förbrukas i onödan. Analysen av mätningarna visade även på problem med att hålla inomhustemperaturen på en acceptabel nivå i samtliga fyra teknikhus. Vanligast var att inomhustemperaturen blev för hög under sommaren vilket innebär att underhållskostnaden ökar. För framtida teknikhus bör krav formuleras som funktionskrav för att säkerställa en energi- och kostnadseffektiv konstruktion. Detta kan förslagsvis göras med ett krav på genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för hela klimatskalet samt ett krav på energiprestanda innefattande energianvändningen av värme-, ventilations- och kylsystem samt belysning. Resultat från beräkningar kring energianvändning visar på att kravnivåer bör delas upp utifrån byggnadsstorlek och geografisk placering. Resultat visar att närvarostyrning av uteluftsflöde för ventilationssystemet bör implementeras för att minska energibehovet relaterat till värmeförluster genom ventilationen. Närvarostyrning bör även installeras för belysningen i teknikhusen för att eliminera risken att belysningen är i drift trots att ingen personal befinner sig i byggnaden. Beräkningar visar på en potentiell minskning av energianvändningen med ca 60-70 % i ett teknikhus konstruerat enligt de förslag som togs fram i projektet jämfört med ett teknikhus konstruerat enligt de nuvarande kraven. Förutom att undersökta åtgärder potentiellt kan minska energianvändningen i teknikhusen leder de även till att ett bättre inomhusklimat för utrustningen troligen kan upprätthållas under hela året. Ett bättre inomhusklimat leder till att underhållskostnaden för ett teknikhus minskar eftersom utrustningen håller längre samt att personal inte behöver åka ut till huset lika ofta.