Bilismens utbredning stÄr idag för en ohÄllbar samhÀllsutveckling pÄ bÄde lokal-, regional- och global nivÄ. IPCC:s senaste rapport konstaterar att mÀnniskans otvetydigt har en betydande roll i uppvÀrmningen av klimatsystemet och att det framförallt Àr utslÀppen av vÀxthusgasen koldioxid som Àr problemet. Transportsektorn stÄr idag för nÀstan en femtedel av mÀnniskans totala koldioxidutslÀpp. För att reducera andelen koldioxidutslÀpp i atmosfÀren och andra miljöproblem inom transportsektorn Àr sÄledes kollektivtrafiken ett viktigt redskap.Under 1950- och 1960-talet omvandlades Sverige till ett bilsamhÀlle. Privatbilen fullÀndade efterkrigstidens vÀlfÀrdsbygge och bilen sÄgs som en sjÀlvklart och positiv del i det nya vÀlfÀrdsamhÀllet. Antalet personbilar ökade lavinartat i Sverige och utveckling gick rakt uppÄt frÄn ett par hundra tusen fordon pÄ 1950-talet till fyra miljoner fordon Är 2000.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida de nya reglerna angÄende rÀnteavdragsbegrÀnsningar Àr förenliga med EG-fördragets fria etableringsrÀtt och om reglerna inte anses vara det - huruvida en sÄdan inskrÀnkning kan rÀttfÀrdigas.De nya reglerna avser en begrÀnsning av avdragsrÀtten för rÀnteutgifter och gÀller vid rÀntebetalningar mellan företag i intressegemenskap. Avdrag för rÀnteutgifter fÄr göras under förutsÀttning att den inkomst som motsvarar rÀnteutgiften skulle ha beskattats med en skattesats som uppgÄr till minst tio procent (tio-procentsregeln) enligt lagstiftningen i den stat dÀr det företag i intressegemenskapen som faktiskt har rÀtt till rÀnteinkomsterna hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten. Avdrag fÄr Àven göras för rÀnteutgifter i de fall sÄvÀl förvÀrvet som den skuld som ligger till grund för rÀnteutgifterna Àr huvudsakligen affÀrsmÀssigt motiverade. Regeln Àr ett alternativ till tio-procentregeln och gÀller dÀrmed Àven i de fall rÀnteinkomsten inte beskattas med minst tio procent. Med ordet huvudsakligen avses 75 procent eller mer.De svenska reglerna om rÀnteavdrag Àr tillÀmpliga pÄ dotterbolag med bÄde inhemska och utlÀndska moderbolag.

Problembakgrund ? EU har infört en ny livsmedelslag, nr 178/2002 av den 28 januari 2002 som krÀver spÄrbarhet pÄ livsmedel och foder. Problemet Àr att upprÀtthÄlla en bra spÄrbarhet genom de olika leden i livsmedelskedjan. VÄr uppgift Àr att undersöka vilka krav lagen om spÄrbarhet stÀller och hur bra spÄrbarheten Àr idag i livsmedelskedjan. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ myndigheternas syn pÄ spÄrbarhet och vad som krÀvs med avseende pÄ logistik, mÀrkning och förpackningsteknik för att inte spÄrbarheten skall gÄ förlorad.Syfte ? VÄrt syfte med rapporten Àr att skaffa en övergripande syn pÄ vad som krÀvs för att behÄlla spÄrbarheten genom den svenska livsmedelskedjan.

I en tillgÀnglig och attraktiv vinterstad ska invÄnarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva kÀnna otrygghet pÄ grund av halka och halkolyckor. Klimatet lÀngs norrlandskusten förvÀntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och dÀrmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar dÀrför fenomenet halkolyckor i centralorten LuleÄ, och försöker besvara frÄgor som; var fotgÀngare halkar, vad halkolyckor kostar samhÀllet, hur samhÀllet kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekÀmpningsmetoder som anvÀnds idag för att förhindra att fotgÀngare halkar.För att besvara dessa frÄgor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mÀtning av gÄngytors lutning anvÀnts för att fÄ ett sÄ brett angreppssÀtt och sÄ stor förstÄelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken LuleÄ kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem dÄ de knappt fÄr nÄgra halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata frÄn olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefÀr 1200 halkolyckor har intrÀffat i LuleÄ under de tio Är (2003-2013) som studerats.

LuftvÀgsproblem Àr vanligt hos hÀst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hÀstar Àr eftertraktat. Att anvÀnda sig av biomarkörer inom veterinÀrmedicin Àr ett effektivt sÀtt för att fÄ underlag för att stÀlla diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. PÄ marknaden finns idag ett instrument för att mÀta HaptoglobinvÀrdet i blodet hos hÀst. Denna litteraturstudie uppmÀrksammar vilken information som finns angÄende Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att anvÀnda denna som biomarkör för lunglidande hos hÀst. Haptoglobin Àr ett positivt akutfasprotein.

Denna studie bygger pÄ en litteraturstudie och ett fÀltförsök. Vi har undersökt vilken som Àr den ekonomiskt optimala kvÀvegödslingen i stÀrkelsepotatis. Eftersom potatisens kvÀveupptag varierar mellan sorter, odlingsplatser och Är sÄ har vi ocksÄ undersökt möjligheter att mÀta upptaget för att anpassa gödslingen. Syftet med studien var att hitta lÀmpliga riktvÀrden för nitrathalten i bladskaft hos stÀrkelsepotatis vid olika tidpunkter under odlingssÀsongen. Dessa riktvÀrden kan sedan anvÀndas som referens vid snabbmÀtning av potatisens kvÀvestatus, bÄde för att se kompletteringsgödslingsbehov och för att korrigera gödslingsstrategin över tid.

PÄ grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav pÄ komfortkyla samt anvÀndning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anlÀggningar i sÄvÀl Sverige som övriga vÀrlden. Kyla kan tillverkas pÄ flera olika sÀtt. Vanligast Àr att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvÀrmepumpar som drivs av vÀrme finns ocksÄ. Med stigande elpriser och med hÀnsyn till miljön Àr det dÀrför önskvÀrt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod Àr att utnyttja lagrad kyla frÄn snö och is.

Eftersom allt fler sÄgverk frÄn start vill veta vad stocken kommer att generera för slutprodukt, har röntgenutrustningar blivit vanliga vid inmÀtningsstationer. PÄ Moelven ValÄsen AB (MVAB) anvÀnds en röntgenutrustning benÀmnd RemaLog Xray. Den sÀnder ut röntgenstrÄlar som mÀter dimensioner och inre kvaliteter i stocken, vilket ger information som underlÀttar beslutet om vilket postningsmönster som ska anvÀndas för att ta fram den mest lÀmpliga slutprodukten. I utrustningen finns en sorteringsorder, som styr att sortering av stockar sker efter önskade kriterier. Kriterier finns av olika modeller för olika trÀdslag och diametrar, och Àr framtagna för att passa rÄvaran som kommer till MVAB.

Vid Masugn 3, SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ, pÄgÄr arbete för att vidareförbÀttra rÄjÀrnets kvalitet genom minskad variation av Si och för att ytterligare minska förbrukningen av reduktionsmedel. För att fÄ en ökad kunskap om tillstÄndet i den nedre delen av Masugn 3 utfördes i april 2004 en koksborrning ur tre av masugnens 32 formor. Försöken ingÄr i ett forskningsprojekt inom Jernkontorets forskningsprogram. Syftet med examensarbetet var att karaktÀrisera raceway och den döde mannen genom att studera borrkÀrnorna, processdata, koks frÄn forma provtagen genom koksrakning, manuell mÀtning av racewaydjup och racewaydjupsmÀtning med radiometrisk utrustning. Till sist undersöktes bottentemperaturen tillsammans med andra parametrar, sÄsom rÄjÀrns- och slagganalyser och rÄjÀrnstemperatur, för att fastslÄ om den döde mannen var aktiv eller inaktiv.

Hygien- och pappersföretaget SCA utvecklade under 1980-90-talet Luna, ett absorberande material som frÀmst kom att anvÀndas i feminina hygienprodukter. SCA har en ambition att bredda försÀljningen till nya marknader och syftet med denna undersökning var att identifiera nya marknadssegment och applikationsomrÄden för affÀrsomrÄdet Luna, samt utvÀrdera dessa omrÄdens relativa attraktionskraft. Undersökningen inleddes med en idégenereringsprocess dÀr förslag pÄ applikationsomrÄden togs fram och en inledande marknadsanalys genomfördes dÀr produktkoncepten utvÀrderades enligt den produktutvecklingsmodell som valts för detta arbete. I denna process utvÀrderades Lunas potential som ett substitut till kattsand samt odlingsbÀdd för anlÀggning av grÀsmattor. Aktörer och kunder pÄ olika nivÄer i en potentiell försörjningskedja identifierades och intervjuades och deras uppfattning om produktens vÀrde utvÀrderades.

Ett företag som tillverkar hydrauliska snabbkopplingar har genom regelbundna kvalitetsprover upptÀckt att vissa lÄskulor till snabbkopplingarnas lÄsmekanism plötsligt fÄtt en bristande kvalité och spricker vid belastning. LÄskulorna Àr gjorda av rostfritt stÄl och har en viktig funktion i lÄsmekanismen. Om de spricker vid anvÀndning kan det leda till konsekvenser med materiella skador eller personskador. Företaget vill förekomma eventuella kvalitetsproblem och mÄste dÀrför sÀkerstÀlla att lÄskulorna har rÀtt hÄllfasthet. LÄskulorna köps in frÄn en underleverantör och företaget vill dÀrför utveckla en provmetod som provar lÄskulornas materialegenskaper nÀr de levereras till fabriken.

En förutsÀttning för skoglig planering pÄ alla nivÄer Àr att man har en god uppfattning om tillstÄndet i den stÄende skogen. K valiten pÄ de beslut som fattas kommer dÀrför att vara direkt beroende av mÀngden och kvaliten pÄ den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror anvÀnds idag med framgÄng för fjÀrranalys dÀr skogen avbildas frÄn ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsÀttningarna för att utnyttja modem sensorteknik Àven för markbaserade mÀtningar. Detta skulle i sÄ fall öppna möjligheter att automatisera fÄngsten av skogliga data som dÀrmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgÀngliga.

Inre erosion, som Àr orsaken till 1/3 av alla dammbrott och skador pÄ fyllningsdammar, bildas nÀr det naturliga lÀckagevattnet genom dammen för med sig eroderat material. Sjunkgropar pÄ dammkrönet bildas dÄ jordmaterial successivt rasar ner dÀr ett jordunderskott utvecklats till följd av erosionen. DÄ dessa hÄl pÄ markytan upptÀcks, har i regel erosionen pÄgÄtt lÀnge. Det finns rapporterade skador pÄ fyllningsdammar som föregÄtts av grumligt vatten nedströms dammen. Att övervaka grumligheten, Àven kallad turbiditeten, pÄ lÀckagevattnet, kan ge en god bild av dammens status betrÀffande inre erosion.

I Sverige uppförs traditionellt broar platsgjutna men pÄ senare tid har en effektivisering av anlÀggningsbranschen efterlysts. En angreppspunkt Àr att industrialisera broprocessen och pÄ sÄ sÀtt skapa konkurrenskraftiga broalternativ till de traditionella brotyperna. En brotyp som lÀmpar sig vÀl för industriell brobyggnad och som slagit igenom internationellt Àr prefabricerade segmentbroar. 1964 byggdes Choisy-le-Roi i Paris, Frankrike, som den första prefabricerade segmentbron i betong. SÄsom namnet antyder Àr en prefabricerad segmentbro en bro byggd i korta sektioner, benÀmnda segment.

Studien Àr genomförd inom ramen för ett forskningsprojekt med titeln ?Evakuering frÄn tÄg ? MTO-perspektiv, erfarenhetsÄterföring och riskidentifiering?, som genomförts pÄ uppdrag av Banverket. Inom projektet har en datainsamling genomförts hos olika svenska jÀrnvÀgsföretag frÄn september 2005 till juli 2008. Dessa data har sammanstÀllts och analyserats, och redovisas i denna rapport.Syftet har varit att identifiera och analysera problem- och förbÀttringsomrÄden genom att samla in data frÄn ett stort antal genomförda evakueringar och frÄn olika datakÀllor. Materialet syftar dÀrmed till att ge underlag för jÀrnvÀgsföretag och trafikledning för att förbÀttra hanteringen av evakueringar, sÄvÀl nÀr det gÀller sÀkerhet, som personalens arbetssituation och omhÀndertagande av resenÀrer.FrÄgestÀllningarna har berört kommunikation, information, resenÀrers behov av hjÀlp, utrustning och hjÀlpmedel, rutiner, personalens utbildning och trÀning samt hur ombordpersonalen och resenÀrerna har upplevt evakueringssituationen.Den huvudsakliga datainsamlingen har bestÄtt av enkÀtdata frÄn ombordpersonal och resenÀrer.