Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

Hotellbranschen a?r en bransch som sta?ndigt expanderar. A?ven om bela?ggningsgraden pa? hotellen inte o?kar avseva?rt va?xer antalet o?vernattningar pa? hotell vilket tyder pa? en o?kad konkurrensbild pa? marknaden. Samtidigt fokuserar tja?nstefo?retagen alltmer pa? fo?retagets personalresurser och att kunna erbjuda na?got uto?ver ka?rntja?nsten fo?r att differentiera fo?retagets position pa? marknaden.

Denna C-uppsats analyserar genom kvalitativt inneha?llsanalytiska metoder utvalda delar av BBC:s bevakning av upploppen i England i augusti 2011. Metodmodellen a?r egenkonstruerad, men anva?nder element ur kritisk diskursanalys (CDA, Faircloughs tilla?mpningar), samt delar av de metodverktyg som tas upp i Selby och Cowderys metodhandbok How to Study Television. Materialet underso?ks i fyra steg: konstruktion, kategori/genre, inverkan/agency samt diskursiv praktik/nyhetsva?rdering.

Anledningen till varför utvecklingen tog riktningen frÄn kvinnan till mannen?Gudinnan har hittills spelat en mycket passiv roll i historieskrivningen. En förÀndring stÄr dock för dörren. Enligt mina kÀllor kan det bevisas att Gudinnan tillbads frÄn 7000 f Kr till 300 e Kr. OmrÄden, framför andra, dÀr hon tillbads var exempelvis nutida Irak, Saudiarabien, Israel, men ocksÄ Irland.

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Uppsatsen avser att undersöka hur företag anvÀnder sig av sociala medier. Syftet Àr att undersöka dels hur anvÀndningen utav sociala medier gÄr till rent organisatoriskt pÄ de tvÄ valda företagen SonyEricsson (som driver en produktlanseringsblogg) samt Fritidsresor (som har en sida pÄ Facebook) och dels att analysera hur kommunikationen genom de sociala medierna ser ut. Mot en bakgrund av frÄgestÀllningar gÀllande transparens, trovÀrdighet samt nya mediers pÄverkan att förÀndra existerande beteenden, ska uppsatsen Àven försöka klargöra vilka praktiker företagen anvÀnder sig av pÄ plattformarna för att framstÄ som trovÀrdiga. Uppsatsens syfte utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar företagens kommunikation genom de sociala medierna?Vilka arbetssÀtt utvecklar företagen i relation till anvÀndningen av de sociala medierna? Vilka strategier motiverar företagens nÀrvaro pÄ de sociala medierna?Metoden som valts för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer, vilka har utförts med fyra personer inblandade i verksamheten pÄ de sociala medierna (tvÄ frÄn varje företag).

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

HÄllbar utveckling har sedan Ätminstone 20 Är tillbaka varit ett mÄl för miljöpolitiken i Sverige dÀr begreppet ofta tolkats utifrÄn den ekologiskadimensionen. PÄ nationell nivÄ bestÀmmer regering och riksdag inriktningen för miljöpolitiken och nationella myndigheter samordnar och följerupp arbetet. PÄ den regionala nivÄn svarar lÀnsstyrelserna för samordning, samverkan och uppföljning dÀr arbetet anpassas efter lÀnetsförutsÀttningar. PÄ den lokala nivÄn ska kommuner översÀtta nationella mÄl till lokala mÄl och ÄtgÀrder. Det handlar alltsÄ om att myndigheter pÄnationell, regional och lokal nivÄ ska implementera viktiga politiska beslut.

En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och dĂ€rigenom fĂ„ fördjupad förstĂ„else av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebĂ€r teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsomrĂ„de. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillĂ€mpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och Ă„skĂ„dliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sĂ€tt att hantera den ? arbetsbelastning: grĂ€nssĂ€ttning, prioritering och delegering ? personlighet, sjĂ€lvmedvetenhet och utveckling ? mellanmĂ€nskligt samspel ? lĂ€r- och insiktsprocesser ? fĂ„ stöd. DĂ€rtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare nĂ„gra teman för att fĂ„nga skillnader i upplevelser.

Varje dag sÄ Àter barn en stor del av dagens mÄltider pÄ förskolan. MÄltiderna dÀr utgör en stor del av dagen tidsmÀssigt. Syftet med den hÀr studien har varit att titta nÀrmare pÄ de hÀr situationerna ur, ett för barn, inflytelseperspektiv. MÄltiderna kan se vÀldigt olika ut beroende pÄ hur pedagoger vÀljer att planera dem. Av intresse har varit att undersöka dessa skillnader och se hur de pÄverkar barnen.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.