Med anledning av rekryteringsproblematiken av lÀkare i Norrbottens lÀns glesbygdskommuner har denna studie genomförts pÄ uppdrag av Norrbottens LÀns Landsting. Till följd av en stadig avfolkningstendens bland de yngre ökar andelen Àldre i glesbygdsomrÄden, försörjningen av vÄrdpersonal kommer sÄledes troligtvis att bli sÀrskilt viktig i dessa delar av landet. Syftet till denna studie var att förklara vilka bidragande orsaker som finns till att lÀkare vÀljer att arbeta i glesbygd. Samt beskriva vilka fördelar respektive nackdelar som kan frÀmja eller hindra detta val. En jÀmförelse har Àven gjorts avseende orsaker mellan de som har valt att flytta tillbaka till och de som flyttat till orten.

De personliga handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har en grundlÀggande betydelse för hur sjukförsÀkringen fungerar eftersom de Àr ansvariga för att implementera sjukförsÀkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsÀkringen ska handlÀggas men för den enskilda handlÀggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsÀkringens legitimitet Àr det viktigt att handlÀggaren kan hantera detta handlingsutrymme. HandlÀggaren mÄste kunna sÀkerstÀlla en rÀttssÀker, likvÀrdig och effektiv process inom ett omrÄde dÀr generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsÀttningar, arbetsförmÄga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handlÀggningsproceduren föremÄl för ett omfattande förÀndringsarbete. Huvudambitionen var att öka handlÀggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnÄ detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som Àr mer professionell.

I Sverige fÄr en person som lider av en allvarlig psykisk störning som begÄr ett brott inte dömas till fÀngelse utan döms istÀllet till rÀttspsykiatrisk vÄrd. För att alla aspekter av individens behov ska kunna tillgodoses samarbetar olika yrkesgrupper bÄde i och utanför den rÀttspsykiatriska vÄrden. Inom vÄrden finns olika professioner som ska bidra med medicinska, psykologiska och sociala perspektiv pÄ vÄrdbehovet. Denna studie undersöker och beskriver det professionella sociala arbetet genom att beskriva kuratorns roll och arbete i den rÀttspsykiatriska vÄrden genom att söka svar pÄ frÄgorna, vilka ramar finns kring arbetet, vilka arbetsuppgifter har kuratorn, vad kuratorns roll Àr i samarbetet med andra och vilka perspektiv ligger till grund för kuratorns arbete. Vid genomförandet av studien anvÀndes en kvalitativ metod dÀr intervjuer gjordes med fem kuratorer verksamma i bÄde den slutna rÀttspsykiatriska vÄrden och pÄ en rÀttspsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning, Àven annan relevant skriftlig information och litteratur anvÀnds för att belysa studiens syfte.

Den ökade globaliseringen av arbetsmarknaden har resulterat i att internationella projekt bedrivs i högre omfattning. Detta Àr sÀrskilt vanligt inom mjukvarubranschen, dÀr företag ofta anstÀller dataspecialister frÄn andra lÀnder för att bredda sin kompetens. Internationella projekt innebÀr fler kulturskillnader pÄ arbetsplatserna. Detta kan bÄde Àventyra och berika ett projekt, beroende pÄ hur projektdeltagarna upplever och hanterar olikheterna. I den hÀr studien Àr syftet att undersöka hur projektdeltagarna i en multikulturell projektgrupp, i mjukvarubranschen, upplever de olika kulturskillnaderna.I takt med att arbetsplatserna blir mer multikulturella har det skapats ett ökat behov av att fÄ kunskap om olika kulturer.

Syftet med studien har varit att förstÄ hur företrÀdare för idéburna organisationer med social inriktning inom Àldreomsorg ser pÄ sin egen, organisationens och civilsamhÀllets roll som serviceproducent av offentligt finansierad vÀlfÀrd. För att uppnÄ syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrÀdare pÄ ledande nivÄ inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis anvÀnts som en teoretisk utgÄngspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstÄ genom att sÀtta det i relation till de strukturer företrÀdarna verkar inom och Àr beroende av.Resultatet frÄn intervjuerna visar generellt pÄ att de tvÄ lagrum som styr villkoren för driften av Àldreomsorg pÄ entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillÀmpningen. Det gör att förutsÀttningar att bedriva Àldreomsorg varierar stort vilket skapar osÀkerhet och kan hÀmma de idéburna att ta en större roll.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Syftet med v?r kvalitativa studie var att unders?ka hur medarbetare som arbetar hybrid inom techbranschen upplever psykologisk trygghet. Mer ing?ende unders?ktes vilka ledaregenskaper som var att f?redra samt hur organisationen kan framkalla en mer naturlig social interaktion i arbetsgrupper n?r delar av arbetet ?r p? distans. V?r teoretiska referensram utgick fr?n tv? ledarskapsteorier; det transformativa ledarskapet respektive det autentiska ledarskapet, vilket b?da har p?visats i tidigare studier ha en p?verkan p? en arbetsgrupps psykologiska trygghet.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur nivÄn av empowerment utvecklats i en organisation som utsatts för högre krav av effektivitet, hur det förÀndrat ledarskapet och de anstÀlldas situation, som en ansats till att bidra till den organisationsteoretiska forskningen. Metod: Metodvalet byggde pÄ undersökningens syfte att undersöka nivÄn av empowerment inom ett företag som genomgÄtt en stor organisatorisk förÀndring. Metoden som anvÀndes för att tillgodose syftet var kvalitativ. Den kvalitativa studien genomfördes med en hermeneutisk utgÄngspunkt, dÀr den enskilde individen fick beskriva sin upplevelse och erfarenhet av empowerment, för att ge svar pÄ hur empowerment pÄverkats i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens. Uppsats har en deduktiv ansats, dÄ befintliga teorier som behandlar empowerment legat som grund för utformandet av intervjuunderlaget, som sedan kopplats ihop med det empiriska materialet, utifrÄn detta har sedan slutsatserna dragits. Slutsatser: Slutsatserna som dragits av författarna till denna studie, Àr att empowerment nivÄn i en organisation som gÄtt frÄn monopol till konkurrens höjs. Dessutom verkar en organisation, som gÄtt frÄn monopol till en konkurrensutsatt situation, utvecklas likt en empowermentkultur, för att kunna anpassas till marknadens krav.

I den svenska gymnasieskolan domineras matematikundervisningen av en undervisnings­modell dÀr lektionerna vanligtvis inleds med att lÀraren hÄller genomgÄng för hela klassen, och eleverna fÄr sedan rÀkna enskilt i lÀroboken (Skolinspektionen, 2010; Skolverket, 2003; Skolverket, 2004). Denna undervisning benÀmns i denna studie för den dominerande undervisningsmodellen i svensk matematikundervisning. Undervisningsmodellen kritiseras av bland andra Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2010), och regeringen har pekat ut undervisningsmodellen som en del av problemet med svenska elevers sjunkande matematikresultat (Regeringskansliet, 2011). Trots detta finns den kvar och upprÀtthÄlls i matematikundervisningen, vilket vÀcker frÄgan vad orsakerna till detta kan vara. Eftersom det Àr lÀrarna som utifrÄn tolkning av styrdokumenten planerar och genomför undervisningen, sÄ Àr det lÀmpligt att vÀnda sig till dem för att förstÄ varför undervisningen ser ut som den gör.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur tva? terrorda?d har skildrats i Aftonbladet. De studerade terrorda?den a?r attacken mot Charlie Hebdos redaktion i januari 2015 samt terrorattentatet i Ko?penhamn i februari samma a?r. De fra?gor som ligger till grund fo?r underso?kningen a?r: Hur skildras de ba?da ha?ndelserna i Aftonbladet? Hur framsta?lls offer respektive fo?ro?vare? Hur yttrar sig diskussionen om yttrandefrihet? Finns det na?gra likheter och skillnader i rapporteringen, exempelvis vad det ga?ller na?rhetsprincipen? Jag har dessutom valt att underso?ka hur Aftonbladet har fo?rha?llit sig till de pressetiska reglerna.Fo?r att besvara mina fra?gesta?llningar har jag valt att utga? fra?n de tva? fo?rsta dagarna av rapporteringarna, samt tva? sammanha?ngande dagar en vecka efter rapporteringens fo?rsta dag.

Den offentliga upphandlingen utgör cirka 500 miljarder kronor per Är. Upphandlingarna regleras av Lagen om offentlig upphandling och syftet med regleringen Àr att alla ska kunna delta i upphandling pÄ samma premisser. Trots att mycket har gjorts för att frÀmja deltagandet av SME-företag i upphandling sÄ Àr det fortfarande en liten andel som deltar. För att fÄ svar pÄ varför det fortfarande var brist pÄ anbud frÄn SME-företagen sÄ undersökte vi hur företagen uppfattade pÄgÄende och avslutade samarbeten med offentliga kunder. Undersökningen begrÀnsades till omrÄdet livsmedelsupphand-ling.

Syftet med studien Àr att fördjupa förstÄelsen för hur nÄgra kunder med annan etnicitet Àn svensk upplever bemötandet av affÀrsanstÀllda. Fokus riktas mot affÀrsanstÀlldas bemötande av kunder med annan etnicitet Àn svensk nÀr de ska handla dagligvaror eller klÀder. För att kunna uppfylla syftet med studien, genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra invandrare, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Informanterna var i Äldrarna mellan 22 till 57 Är gamla och kom till Sverige frÄn Afghanistan, Kosova och Portugal för mellan tvÄ till 16 Är sedan. Begrepp som omnÀmns i studien upprepade gÄnger Àr diskriminering och fördomar, vilka ocksÄ definieras utförligt och behandlas i arbetet.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.