WebbproduktionsbyrÄn Houdini arbetar bland annat med framtagning av lösningar för elektronisk utbildning. Denna typ av utbildning baseras pÄ elektroniska hjÀlpmedel och Àr ofta interaktiv. Tidigare arbetade Houdini mestadels med att ta fram eutbildningslösningar för datorer, men ville nu undersöka ett koncept med utbildning i mobiltelefoner.Det bestÀmdes att en applikationsprototyp för mobiltelefoner skulle utvecklas baserat pÄ iterativ och anvÀndarcentrerad systemdesign. En prototyp togs fram som fortlöpande vidareutvecklades med hjÀlp av inkrementell och evolutionÀr prototypframstÀllning, den testades sedan kontinuerligt med anvÀndare under utvecklingen.Resultatet av arbetet blev en mobilapplikation dÀr anvÀndare kan titta pÄ utbildningsfilmer som strömmas till mobiltelefonen över Internet. Under utbildningen finns det möjlighet att genomföra övningar, och efter utbildningen genomförs ett test som bestÀmmer om anvÀndaren blivit godkÀnd pÄ utbildningen eller ej.Systemet som utvecklades visar att tekniken idag Àr tillrÀckligt mogen för att kunna anvÀndas i en e-utbildningsapplikation för mobiltelefoner.

Med beaktande av den betydelse som den praktiska kunskapen har och den vikt man lÀgger vid den samverkan som sker mellan skola och arbetsliv har följande studie gjorts. Inom det nationella Hotell- och restaurangprogrammet Àr yrkesÀmnena till stor del förlagda pÄ det som benÀmns APU-tid (arbetsplatsförlagd utbildningstid). Det har genomförts ett antal intervjuer med yrkeslÀrare och APU-handledare i syfte att ta reda pÄ hur bedömningen utförs av elevernas insats under deras APU. Det har ocksÄ undersökts hur den samverkan som sker mellan skolor och handledare pÄ APU-platserna fungerar..

Nya tekniska redskap finns överallt i samhÀllet idag, och i alla Äldrar. PÄ förskolan anvÀnder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjÀlpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare pÄ sistone Àr pekplattan. Syftet med denna studie Àr att undersöka tanken bakom anvÀndning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken anvÀnds i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger pÄ samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska anvÀndningen av pekplattan i barngruppen, gjordes tvÄ olika observationer pÄ samma avdelning.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vÄr kommun för att anvÀnda en vikariepool bestÄende av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkÀt med frÄgor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever frÄn Barn och fritidsprogrammet och de tillfrÄgade eleverna Àr frÄn tre olika Ärskurser. Dessutom har 29 anstÀllda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrÄgats. De teorier jag har anvÀnt mig av, nÀr jag analyserat mitt material Àr bland annat Skollagen och lÀroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstÀnkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lÀrandets pedagogiska form, samt nya samhÀllsteorier om barnuppfostran för barn födda pÄ 90-talet.

UtgÄngspunkten för detta examensarbete har varit sago- och barnlitteraturanvÀndning i undervisningen i skolÄr 3. Syftet var att undersöka hur litteraturarbetet bedrevs pÄ nÄgra skolor med olika pedagogiska inriktningar. Ett syfte var ocksÄ att undersöka lÀrarnas och elevernas uppfattningar om detta arbete och hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät mellan de skolor dÀr sagor och barnlitteratur anvÀnds mycket jÀmfört de dÀr sagorna inte har en framtrÀdande plats. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa lÀrarintervjuer och kvantitativa elevenkÀter. Intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor och 40 elever deltog i enkÀtundersökningen.

Kompetensutveckling av personalen och internutbildningar har varit ett hett debattÀmne de senaste Ären. Numera Àr Internet/intranÀt och interaktiva sjÀlvstudiekurser ofta ett alternativ till traditionell lÀrarledd utbildning. Vi ville dÀrför undersöka hur lÀrande via intranÀt sker, hur sÄdana internutbildningar upplevs av deltagarna och att försöka ge förslag pÄ hur dessa kan utvecklas ytterligare. För att uppfylla vÄra syften har vi valt att utföra studier hos tre av Volvos ÄterförsÀljare. Volvo har sedan en tid tillbaka en internutbildning som kombinerar lÀrarledda lektioner med sjÀlvstudiekurser via intranÀt.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra huruvida undervisningen anpassas vid de samhÀllsorienterande Àmnena i en mÄngkulturell klass, dvs. vilka aspekter som pedagogerna tar hÀnsyn till i samband med sin undervisning. VÄrt arbete syftar till att undersöka huruvida pedagoger arbetar inkluderande med sprÄkinriktad undervisning i samband med de samhÀllsorienterande Àmnena. Uppsatsen utgÄr frÄn vÄra frÄgestÀllningar: Vilka pedagogiska aspekter finns att ta hÀnsyn till i samband med undervisning för andrasprÄkselever vid de samhÀllsorienterande Àmnena? Följande underfrÄgestÀllningar tillkommer; I vilken utstrÀckning tillÀmpas det sociala samspelet för att gynna sÄvÀl första- som andrasprÄkselever i samband med den samhÀllsorienterande Àmnesundervisningen? Vad för resurser tillÀmpas för att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? Empirin Àr inhÀmtad frÄn verksamma pedagoger i grannkommuner till Malmö och i Malmö Stad.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Enligt tidigare forskning Àr det frÀmst magkÀnslan som bestÀmmer nÀr valet ska tas om anstÀllning, -trots att det inte genererar lyckade rekryteringar. Syftet var att undersöka hur rekryterare bedömer olika faktorer vid valet av kandidat till en tjÀnst. Studien undersökte Àven effekten av rekryterarens kön, utbildning och yrkeserfarenhet avseende detta. En enkÀtundersökning genomfördes med 80 rekryterare, 64 kvinnor och 16 mÀn i Mellansverige. Resultatet visade att referenser var det som rekryterarna ansÄg var viktigast.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

Sverige a?r idag ett ma?ngkulturellt samha?lle och antalet nyanla?nda elever o?kar a?rligen. Det har visat sig att mottagandet av nyanla?nda elever organiseras annorlunda inom och mellan kommunerna, vilket pa?verkar deras utbildning. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har alla ra?tt till en likva?rdig utbildning oavsett vilken kommun man a?r bosatt i.

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes och antalet ökar stadigt. Av dessa har ca 80 % diagnosen typ 2-diabetes vilket kan leda till allvarliga följdsjukdomar och död om inte adekvat behandling och livsstilsförÀndring vidtas. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att identifiera omvÄrdnadsinterventioner som kan underlÀtta livsstilsförÀndringar för patienter med typ 2-diabetes. Studien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tvÄ huvudrubriker; stöd och utbildning samt fyra underrubriker; kÀnslomÀssigt stöd, praktiskt stöd, utformning av utbildning samt innehÄll i utbildning.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrÄgan, vilket pÄverkar sÄvÀl organisationer, studenter som samhÀllet i stort. AnstÀllningsbarheten efter avslutade studier har dÀrmed blivit en framtrÀdande frÄga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förstÄelse och kunskap inom omrÄdet.