Vi studerar controllers dagliga arbete inom FoU-enheten pÄ ett stort svenskt företag. DÀrtill jÀmförs det dagliga arbetet i praktiken med controllerns egen samt chefens Äsikter om vad tid bör lÀggas pÄ, samt med den bild av den moderna controllerrollen som presenteras i litteraturen. För att Ästadkomma denna jÀmförelse har intervjuer utförts med tio controllers och enkÀtsvar har erhÄllits frÄn fem avdelningschefer. De avdelningar som har studerats Àr de största konstruerande avdelningarna pÄ Scanias FoU enhet lokaliserad i SödertÀlje. Studien visar att viss tidsbrist förekommer och att controllers lÀgger en betydande del av sin arbetstid pÄ rutinartade uppgifter.

EfterfrÄgan pÄ förÀldrastöd ökar i form av behov av fler trÀffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rÄdgivning. SamhÀllet erbjuder en mÀngd olika resurser av förÀldrastöd dÀribland barnmorskans arbete vid mödrahÀlsovÄrden, vilket bland annat innebÀr att ge blivande förÀldrar stöd genom information, utbildning och rÄdgivning inför förÀldraskapet. Syftet med studien Àr att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagÄngsförÀldrar inför förÀldraskapet. Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr lÀrande och förÀndringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi.

I dag Ă€r övervikt och fetma ett stort samhĂ€llsproblem som kan leda till utveckling av följdsjukdomar som exempelvis diabetes och hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Övervikt och fetma förekommer i allt större utstrĂ€ckning hos barn och ungdomar vilket ger anledning till att effektivisera insatser som görs för att förebygga problemen i tidig Ă„lder. Studien omfattade 10 vetenskapliga artiklar som beskrev genomförda hĂ€lsointerventioner i skolmiljö riktade mot barn i syfte att minska förekomsten av övervikt och fetma. Syftet med litteraturstudien var att studera vilka pedagogiska arbetssĂ€tt som har anvĂ€nts samt undersöka om det gick att urskilja gemensamma faktorer i de olika hĂ€lsointerventionerna. Resultatet visade att majoriteten av interventionerna baserades pĂ„ teoretiska modeller samt att gemensamma kategorier som gick att urskilja i interventionerna var olika former av lĂ€rande, teoretisk modell som utgĂ„ngspunkt, socioekonomisk och etnisk betydelse för hĂ€lsa, könets betydelse för hĂ€lsa samt förĂ€ldrarnas inverkan.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vÄr studie Àr att studera unga med högskoleutbildning och deras syn pÄ val av utbildning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas pÄ en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen frÄn MÀlardalens Högskola under 2004 med minst 120 poÀng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), VÀlfÀrdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, MissbruksvÄrdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fÄtt svara pÄ frÄgor angÄende etablering, brist pÄ arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrÄn en hermeneutisk ram.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Följande studie behandlar yrkesrollerna barnskötare och förskollÀrare. Syftet med studien Àr att skapa ny kunskap om hur yrkesrollerna speglas i och utanför barngrupp, förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring yrkesrollerna samt se hur dessa förhÄller sig till varandra och det gemensamma arbetet inom förskoleverksamheten. Vilka eventuella skillnader och likheter visar sig?          Inledningsvis kartlÀggs historiska element kring förskollÀrare, barnskötare och olika aspekter som berör deras yrkesroller, sÄsom utbildning, styrmedel och lÀrarlegitimation.Studien innefattar tvÄ olika metoder, observationer och intervjuer, som genomförs av och med barnskötare och förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor dÀr materialet motsvarat det studien grundar sig pÄ. För att fÄ fram materialet gjordes det ett observationsschema samt en intervjuguide som utformades för att göra insamlandet lÀttare.

Svenska försvarsmakten hĂ€vdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa pĂ„stĂ„r att sĂ„ inte Ă€r fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara sĂ„ att bristen pĂ„ förstĂ„else för doktriner och ledningsfilosofier finns dĂ€r grunden lĂ€ggs, under soldat- och officersutbildning pĂ„ lĂ€gre nivĂ„. Mycket forskning och utveckling har skett pĂ„ högre nivĂ„er men pĂ„ grundnivĂ„n har tyvĂ€rr relativt lite forskning genomförts.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgÀngliggör sig gentemot skolan. Med hjÀlp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jÀmför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser pÄ begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gÀllande kursplaner och lÀroplan.

Föreliggande uppsats Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för elever i socioemotionella svÄrigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av sÀrskilt stöd samt den nya skollagen som trÀdde i kraft juni 2011. Metoden som har anvÀnts Àr en halvstrukturerad intervjustudie dÀr sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrÄn följande frÄgeomrÄden; Pedagogisk utredning, ÄtgÀrdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar pÄ fem skilda grundskolor varav tvÄ Àr friskolor. Resultatet visar att det förekommer nÄgon form av pedagogisk utredning pÄ samtliga skolor innan ett ÄtgÀrdsprogram skrivs fram.

Vi upplever att hÀlsa Àr nÄgot som samhÀllet anammar mycket just nu och det ges ut mer kokböcker Àn nÄgonsin. Du ska Àta rÀtt, röra dig rÀtt och gÀrna genom nÄgon speciell metod. VÄr tanke gÄr dÄ till skolorna och vad eleverna fÄr för mat serverad dÀr. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med matmor i tvÄ olika skolor och fem pedagoger frÄn fyra olika skolor för att fÄ fram vilka riktlinjer som finns och hur en lunch i matsalen fungerar. Vi har Àven observerat matsalssituationer i samma skolor som vi intervjuat matmor i, för att fÄ en bredare förstÄelse för vad som sker under en skollunch.

Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett vÀrldsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. OmvÄrdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestÄ av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrdspersonal och nÀrstÄende Àr positivt för patienten.

Skolans styrdokument talar idag om vilka skyldigheter förskolan och skolan har gentemot barn i behov av sÀrskilt stöd. De bÄda pedagogiska verksamheterna skall förmedla mÀnniskors lika vÀrde och skall anpassas till varje barns behov och förutsÀttningar. Syftet med uppsatsen Àr att genom intervjuer med pedagoger belysa hur de tÀnker kring sitt didaktiska och pedagogiska arbets- och förhÄllningssÀtt kan inverka pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter.I litteraturdelen tas relationen mellan individ och miljö upp. I undersökningen beskrivs skilda uppfattningar om bakomliggande orsaker till att ett barn har koncentrationssvÄrigheter. HÀr lyfts Àven olika perspektivs eventuella pÄverkan fram.Metodvalet Àr en kvalitativ undersökning med personliga intervjuer.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet med uppsatsen Àr att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med sÀrskild fokusering pÄ kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fÀltstudie vid ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania presentera ett exempel pÄ vad som konkret görs för att stÀrka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jÀmstÀlldhet mellan könen och skapa förutsÀttningar för ?utbildning för alla?.

Malnutrition Àr vanligt förekommande hos personer med demenssjukdomar och för denna utsatta grupp Àr det av vikt att fokusera pÄ nutrition och omvÄrdnadsÄtgÀrder. Syftet med ddenna litteraturstudie Àr att belysa malnutrition och riskfaktorer ho dementa personer samt beskriva vad sjuksköterskan bör vara uppmÀrksam pÄ i sitt arbete för att förebygga malnutrition och hur bÀttre nutritionsstatus kan uppnÄs. Metoden i arbetet Àr en litteraturstudie i vilken 9 kvantitativa artiklar och 1 kantitativ/kvalitativ studie granskats ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultatet presenteras utifrÄn tre huvudomrÄden: nutritionsproblem och tillhörande faktorer,utbildning samt interventioner. Tillsammans visar de pÄ förekomst av malnutrition och att det via utbildning och ÄtgÀrder gÄr att pÄverka nutritionsstatus hos dementa personer.