Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Denna studie har genomförts som en del i Mistra Urban Futures projekt Grön Produktion. Projektet vill utveckla stadsodlingsprojekt och affÀrsidéer och har beslutat att göra detta genom att titta pÄ omrÄdena utbildning och affÀrsmodeller. Denna studie riktar sig mot omrÄdet utbildning och har undersökt hur utbildning skulle kunna öka urban matproduktion för att bidra till skapandet av en ny matproduktionsnÀring och samtidigt öka stÀders ekologiska hÄllbarhet. FrÄgestÀllningar som behandlades var hur en utbildning av urbana matproducenter skulle kunna stÀrka och lyfta befintlig matproduktion i stÀder till en ny matnÀring, vilka kunskaper som urbana jordbrukare har och önskar samt vilka kunskaper som marknaden önskar. För att besvara detta genomfördes kvalitativa intervjuer av olika aktörer inom den potentiella matproduktionsnÀringen; kommunen, odlare, handeln och restaurangbranschen.

Sydkorea visade upp en enastÄende ekonomisk tillvÀxt mellan 1960 och 1990. Per capita ? inkomsten hade en genomsnittlig Ärlig ökning pÄ sju procent och landet Àr idag inkomstmÀssigt jÀmförbart med lÀnder som Grekland och Portugal. I denna uppsats undersöker jag utbildningens roll i denna utveckling, mer specifikt: vilken effekt utbildning och utbildningspolitik har haft pÄ Sydkoreas ekonomiska tillvÀxt mellan 1960 och 1990? Metodologin prÀglas av kvantitativ data och huvuddragen i metodologin Àr beskrivning av ekonomiska processer, presentation av empirisk data samt analys med koppling till ekonomisk teori.

Syftet med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens yrkesroll i sÀrskolan ser ut. Vi harutgÄtt frÄn frÄgestÀllningar kring specialpedagogens uppdrag och utbildning, slutligen har viundersökt hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i sÀrskolan. IlitteraturgenomgÄngen presenteras först ÀmnesomrÄdet specialpedagogik. SjÀlva begreppetförklaras och verksamheten diskuteras utifrÄn olika forskningsperspektiv. Sedan följer enbeskrivning av specialpedagogens kompetens.

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur tvÄ olika organisationer skiljer och liknar varandra i önskan om ledarskapsegenskaper, detta utifrÄn de tre olika arenorna rekrytering, utbildning och ledarskap. I denna rapport kommer vi att studera organisationerna Försvarsmakten samt Sony Ericsson, dÀr Försvarsmakten kommer representerar en strukturerad organisation och Sony Ericsson en projektorganisation. Med hjÀlp av intervjuer bÄde pÄ Försvarsmakten i Halmstad och Sony Ericsson i Lund har vi fÄtt svar pÄ frÄgor kring rekrytering, utbildning och ledarskap. Det som gör jÀmförelsen intressant Àr skillnaden i organisationsformerna pÄ de tvÄ olika företagen Försvarsmakten samt Sony Ericsson. Vi har efter granskning av data fÄtt fram att de bÄda organisationerna strÀvar efter liknande egenskaper med pÄ skilda sÀtt. PÄ grund av organisationernas olika strukturer och organisatoriska uppbyggnad gÄr man olika vÀgar för att hitta en ledare men i slutÀndan kan man se att processerna liknar varandra.

Peterson, E & Andrén, M. (2010). FrÄn ingen idé till fÀrdig förestÀllning. Ett fokussamtal om den skapande processen. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i GÀvle.Syftet Àr att utifrÄn ett ledarperspektiv undersöka och beskriva den skapande processen i ett pedagogiskt förestÀllningsarbete.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att som lÀrare fÄ en inblick i hur det Àr att fÄ enelev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiskasÀtt att ta hand om och lÀra dessa elever att klara sin skoldag och att fÄ en meningsfullutbildningIntresset för detta Àmne startade dÄ man inom skolan och Àven utanför skolan pratarom att dessa elever fÄr för lite hjÀlp för att klara av sin skoltidFör att fÄ hjÀlp med denna undersökning har jag intervjuat bÄde skolpersonal ochelever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig mÄnga svar pÄ hur jag bör undervisaoch ta hand om dessa elever och Àven att den personal som jag har intervjuat lÀggeroerhört mycket tid och kraft för att hjÀlpa dem.Som exempel kan nÀmnas attAdhd -eleven behöver tydliga, avgrÀnsade instruktionergÀrna med bilder och tillhörande text för att lÀttare komma ihÄg dem. Elevens vardagskall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter pÄ ordnade scheman somtydligt visar vad eleven skall göra och vara.I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angÄende hur Adhd pÄverkar mÀnniskan,hur man kan hjÀlpa dem att fÄ en bÀttre vardag och hur man kan verka i skolan..

Uppsatsens syfte Àr att öka förstÄelsen för och kunskapen om vÀrdet av personliga egenskaper som en del av det mÄngfacetterade kompetensbegreppet, erfarenhet och utbildning Àr andra begrepp som har studerats i relation till dessa. Dessa begrepp Àr alla interrelaterade och skapar en persons unika sammansÀttning vilket blir allt viktigare nÀr samhÀllet utvecklas mot en kunskapsbaserad ekonomi med humankapitalet i centrum. Den svenska befolkningen utbildar sig i allt högre grad och arbetsmarknadens krav pÄ formell kompetens ökar i takt med att utbildningsnivÄn stiger. TillgÄngen pÄ kompetens skiftar dock och motsvarar inte alltid företagens krav vilket gör situationen allt tuffare för organisationer med felrekryteringar som en följd av detta. Studiens fokus ligger pÄ att försöka förklara vad som definierar begreppen kompetens, personliga egenskaper, utbildning och erfarenhet och vad som gör att de Àr viktiga.

VÀgsektorns utbildningscentrum har en pedagogisk grundsyn nedskriven som dem vill ska genomsyra alla dess utbildningar och lÀrarna pÄ utbildningscentrumet bör dÀrför vara förankrade i den. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur nÄgra av lÀrarna inom de tekniska utbildningarna ser pÄ lÀrande och kunskap för att sedan diskutera detta i relation till VÀgsektorns utbildningscentrums pedagogiska grundsyn. Detta för att de skulle fÄ veta hur vÀl deras grundsyn hade uppfattas och tagits emot av deras lÀrare och hur lÀrarna tÀnker kring lÀrande och kunskap. Studien bestod av observationer under tre utbildningar och intervjuer av sju lÀrare som höll i de observerade utbildningarna.FrÄn de intervjuer som hölls framkom det att lÀrarna ansÄg att motivation och engagemang bland deltagarna var det viktigaste för att ett lÀrande skulle ske. De ville Àven ha diskussioner och dialoger med och bland deltagarna nÀr de undervisade för att frÀmja lÀrandet, men detta var nÄgot som inte syntes sÄ tydligt i deras undervisning under de observationer som gjordes.

Syfte: I den nya reviderade lÀroplanen för förskolan Àr uppdraget att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande förstÀrkt. Vad Àr det som ska dokumenteras och varför? Vad har det för betydelse för barnen att bli synliggjorda genom den pedagogiska dokumentationen som sker? Syftet med studien Àr att försöka ta reda pÄ hur barn talar om att bli synliggjorda genom pedagogisk dokumentation. Studien visar ocksÄ vilka egenskaper och förmÄgor som synliggörs mest i den pedagogiska dokumentationen. Teori: Studien utgÄr ifrÄn en sociokulturell teori om barns lÀrande eftersom pedagogisk dokumentation handlar om att synliggöra barns lÀrande och om att utvÀrdera pedagogiskt arbete med barnen.

SammanfattningDenna studie Àr av kvalitativ art och intresserar sig för hur skolor arbetar med pedagogiska utredningar inför ett eventuellt upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram. I studien har tre rektorer, fyra specialpedagoger och en speciallÀrare intervjuats om deras erfarenheter av pedagogiska utredningar och om deras uppfattningar om vad som Àr viktiga faktorer i detta arbete för att sÄsmÄningom kunna ge eleverna adekvat stöd. I analysen av intervjuerna har begreppen proaktiv och reaktiv verksamhetskultur (Lundgren och Persson 2003) spelat en viss roll. Intervjuerna har kompletterats med analys av tio skrivna utredningar frÄn skolor dÀr nÄgra av informanterna arbetar för att ge en fördjupad bild av hur elever och deras behov beskrivs i dessa utredningar.I analysen av utredningarna har det kompensatoriska perspektivet (Nilholm 2007a) och det relationella perspektivet (Persson 2001) spelat en framtrÀdande roll. Resultaten av denna studie visar att de pedagoger som gör utredningarna grovt sett fokuserar pÄ tre olika aspekter som i denna studie benÀmns dÄtid, nutid och framtid.

Syfte: Att möta alla barns olika behov och förutsÀttningar Àr en utmaning för förskolan. Tidi-gare forskning visar att pedagogernas kunskap och syn pÄ barn Àr betydelsefull för dokumentationernas innehÄll och sÄledes Àven för de pedagogiska kartlÀggningarna. Genom att undersöka hur förskollÀrare talar om pedagogiska kartlÀggningar Àr det möj-ligt att studera vilka kunskaper och behov som uttrycks av förskollÀrarna, samt hur de beskriver arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.Mot bakgrund av detta Àr studiens syfte att undersöka hur förskollÀrare talar om peda-gogiska kartlÀggningar och arbetet med förskolans sÀrskilda stöd.FrÄgestÀllningar:? Hur talar förskollÀrarna om pedagogiska kartlÀggningar?? Hur talar förskollÀrarna om barns behov av sÀrskilt stöd?? Hur talar förskollÀrarna om arbetet med förskolans sÀrskilda stöd?? Hur talar förskollÀrarna om metoder för det sÀrskilda stödet?? Hur talar förskollÀrarna om kompetens? Teori: Studien utgÄr frÄn en postmodern kunskapssyn vilket innebÀr att vÀrlden inte ses som uppbyggd av en given ordning. Det vi ser, hör och kÀnner Àr beroende av vÄrt menings-skapande och av den kultur vi lever i.

I denna studie, som bedrivits pÄ Landstinget Dalarna, har kommunikationssystemet Microsoft Lync studerats. Lync bestÄr av kommunikationsmodulerna chatt, video- och telefonkonferens samt dela dokument. Syftet med denna rapport Àr att förklara hur utbildning kan pÄverka mÀnniskors acceptans för ett kommunikationssystem samt vilka orsaker som kan finnas för att det inte anvÀnds. För att kunna besvara studiens syfte anvÀndes ett kvasiexperiment som genomfördes genom tvÄ intervjuomgÄngar och en utbildning mellan dessa intervjuomgÄngar. UtifrÄn intervjuomgÄngarna kunde slutsatser dras om hur utbildningen hade pÄverkat acceptansen för kommunikationssystemet Lync.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i frÄga om intresse för olika ÀmnesomrÄden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hÀnsyn tagen till deras förÀldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ÀmnesomrÄden i gymnasieskolans samhÀllskunskap. Undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med SamhÀllskunskap A pÄ schemat. Resultatet pÄvisar en relativ enighet kring vilka ÀmnesomrÄden som elever finner intressanta, samtidigt som det ocksÄ finns skillnader, vilka kan tillskrivas förÀldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svÄrligen lÄtit sig isoleras frÄn varandra.