Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Ma?nadssamtalet a?r ett frekvent a?terkommande samtal mellan medarbetare och chefer inom en organisation. I samtalet diskuteras medarbetarens va?lma?ende, resultat som har presterats samt framtida utvecklingsplaner. Syftet med denna uppsats var att utifra?n medarbetares och chefers perspektiv underso?ka hur ma?nadssamtalet bidrar till medarbetares fortsatta utveckling och la?rande.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer branding.

Samhällets konstanta utveckling och ständiga förändringar på marknaden innebär att organisationer behöver anpassa sig och sina erbjudanden utefter detta för att bibehålla konkurrenskraft. Inom ämnet marknadsföring har en del av den centraliserade synen på varor flyttats till ett fokus på organisationers anställda. Framförallt inom tjänstebaserade företag ökar värdet av att ha rätt personal då det är människorna inom organisationerna som utför företagets erbjudanden.Detta relativt nya uppmärksammande visar på vikten av att företag internt marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke. Med detta tillkommer dock komplexiteten som anställda i all sin mänsklighet medför. Behov och förväntningar, motivation och attityder är några komponenter som influerar hur anställda fungerar och engagerar sig på en arbetsplats.Vårt syfte med denna studie har varit att undersöka hur företag hanterar denna komplexitet genom begreppet employer branding.

De nordligaste delarna av Sverige saknar solljus under tre månader om året. Även mer tätbefolkade områden i söder har långa nätter och korta dagar vintertid. I kombination med ett tufft klimat är detta ett av de huvudsakliga skälen till att människor spenderar mer tid inomhus och mindre utomhus under vintern. Årstidsrelaterad depression och störningar av sömnen är i Sverige relativt vanliga. Artificiellt dagsljus används vid behandling med goda resultat.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Denna uppsats är en kvantitativ studie som genom en enkätundersökning har för avsikt att mäta konsumenters preferenser om ekologiska livsmedels marknadskommunikation. Utifrån dessa preferenser ges förslag på komponenter till en marknadskommunikationsmix som tar hänsyn till resurseffektivitet i marknadsföring av småskaliga producenter av ekologiska livsmedel. Enkäten har distribuerats genom ett bekvämlighetsurval varför framkomna resultat inte är generaliserbara på populationen konsumenter av ekologiskt livsmedel. Den teoretiska referensramen grundar sig på aktuell forskning rörande konsumtion av ekologiskt livsmedel, marknadsföringsteori för små företag, samt teori om marknadskommunikationsmixen och dess beståndsdelar. Enkätundersökningens frågor är sprungna ur den teoretiska referensramen, och ur enkätens preferensbaserade frågor är åtta dimensioner genom faktoranalys utkristalliserade, vilka vardera representerar mellan två och fem variabler från enkäten.

Beteendevetenskapen har 80 års vetenskaplig bakrund, tillämpningen av dess metodik inom näringslivet har pågått i cirka 30 år och i Sverige har den knappt börjat. Kärnan av dess tillämpning utgår ifrån beteendeanalys som är ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstå varför människor gör det de gör i olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling så som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en både tids- och kostnadseffektiv såväl som framgångsrik metod. Forskning och tillämpningen av metodiken inom näringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling är i det närmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i många föregångsländer och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hävdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar både produktivitet, personlig utveckling och trivsel på arbetet. Det finns en väl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgångsrika referensföretag samt en mängd vinster med arbetssättet och ändå fortsätter företag och dess chefer att gång på gång jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förändring i verksamheten.

Ho?rnefors a?r en ta?tort bela?gen strax so?der om Umea?. Orten har ett fja?rrva?rmena?t som a?gs och drivs av Umea? Energi AB da?r tva? pelletseldade pannor sta?r fo?r den huvudsakliga produktionen.Det finns en risk att fja?rrva?rmeproduktionen i Ho?rnefors blir satt under ha?rdare utsla?ppskrav genom ett nytt direktiv som eventuellt kommer att info?rlivas under 2015. Direktivet kommer troligen att sa?tta ett gra?nsva?rde fo?r stoftutsla?pp pa? 45 mg/Nm3 vid 6% O2 fra?n och med a?r 2030 vilket a?r sa? la?gt att pannorna Ho?rnefors inte kommer klara av det.

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

I dagsla?get saknar Thor Ahlgren AB underlag fo?r att pa? ett enkelt sa?tt kunna kalkylera och uppskatta priset fo?r ett pressverktyg. Na?r fo?retaget fa?r en fo?rfra?gan fra?n kund anga?ende huruvida de kan producera en detalj ma?ste de a?terkomma med en offert till kunden da?r ett pris fo?r verktygskostnaden a?r inkluderad. Innan ett pris kan offereras till kund ma?ste Thor Ahlgren AB kontakta en verktygsmakare fo?r prisfo?rslag pa? verktyget och denna process kan variera i tid.Syftet med arbetet a?r att fo?rkorta eller eliminera denna process och pa? sa? vis kunna offerera pris fo?r konstruktion av ett pressverktyg snabbare.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka uppfattningar om vad som gör medar-betare friska respektive sjuka på ett industriföretag i Mellansverige, att identifiera frisk- respektive sjukfaktorer samt försöka skönja bakomliggande mönster och förklaringar. Som teoretisk utgångspunkt används the Job Demands-Resources (JD-R) Model, vilken kan till-lämpas för att förutse arbetstagares sjukdom och engagemang och som en konsekvens även organisationens prestation. Frågeställningarna lyder: Vad tror medarbetarna själva ligger till grund för att sjukfrånvaron ser ut som den gör på enheten? Hur upplever medarbetarna företagskulturen när det gäller sjukfrånvaro, sjuknärvaro samt närvarokrav? Vilka mönster och förklaringar till upprepad sjukfrånvaro respektive hög frisk-närvaro framträder utifrån medarbetarnas upplevelser och utifrån JD-R modellen? Vilken uppfattning har medarbetarna själva om sin fysiska aktivitetsnivå?Metod: En kvalitativ metod har använts där 18 medarbetare har intervjuats i fokusgrupper och individuella intervjuer. Ambitionen är att förstå det undersökta fenomenet ur individens synvinkel.Resultat: Resultatet visar att deltagarna upplever flera sjukfaktorer och den största orsaken till sjukfrånvaro anses vara den stressiga miljön.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Ett av Sveriges största folkhälsoproblem just nu är den dramatiskt ökande sjukfrånvaronpå våra arbetsplatser, vilket drabbar både individer och samhället i stort. Det är därför viktigt att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer personalen på en kommunal förvaltning anser kan bidra till att deras arbetsplatser blir mer hälsofrämjande. Vidare syftade studien till att undersöka personalens syn på hur förändring och lärande kan ske på deras förvaltning för att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Datainsamlingen har skett genom fyra fokusgruppsintervjuer med anställda inom en kommunal förvaltning.