Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 är den globala uppvärmningen 2000-talets viktigaste fråga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförändringarna måste hela världens totala utsläpp av växthusgaser minskas med 80% fram till år 2050, utsläpp av vilka 53% består av koldioxid. Den främsta källan för koldioxidutsläpp utgörs av förbränning av fossila bränslen vilket gör det intressant utifrån den globala uppvärmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikälla. Under det andra världskriget skedde en näst intill total strypning av Sveriges tillgång till energi från kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet från fossila bränslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Separation av ko och kalv sker tidigt inom både konventionell och ekologisk mjölkproduktion. Enligt KRAV:s tidigare regler skulle ko och kalv gå tillsammans under råmjölksperioden, det vill säga de första fyra dygnen. Nyligen ändrades reglerna till endast ett dygn och närmar sig i och med det praxis inom konventionell produktion, där djuren separeras omgående efter födseln. Detta innebär en stor kontrast mot nötkreaturens naturliga beteende, där ko och kalv skiljs åt i samband med kalvens könsmognad eller ännu senare. Studier har visat att den tidiga separationen inom mjölkproduktionen innebär en stress och ett potentiellt välfärdsproblem för både ko och kalv.

Populärvetenskaplig sammanfattning: Småvatten i form av dammar och våtmarker har en viktig funktion i både den terrestraoch akvatiska miljön. De fungerar till exempel som buffert för näringsämnen från attflöda ut i havet och dem ökar den biologiska mångfalden bland växter och djur.De flesta antropogena småvattnen har sitt ursprung från 1800-talet och 1900-taletsbörjan, då näringsrik märgellera grävdes upp från åkrar och hålen på åkrar fylldes uppmed nederbörd. I samband med jordbrukets effektivisering så jämnades många avdessa märgelhålor och antalet småvetten minskade avsevärt. Sedan mitten på 1980-talet har småvatten och våtmarker uppmärksammats i en rad olika miljöprojekt iSkåne.Syftet med denna magister uppsats i ämnet Naturgeografi är att uppskatta samt att i ettlängre perspektiv få reda på hur dessa småvatten förändringar skett de senaste 60 årenoch vilka effekter det haft för omgivningen. Metoden som användes var fjärranalys ikombination med fältbesök samt skärmdigitalisering i ett GIS.

När Sovjetunionen anföll Finland 1939 bad Finland Sverige om hjälp. Sveriges regering beslutade att vara icke krigförande d.v.s. inte hjälpa Finland med reguljära styrkor för att hålla Sverige utanför kriget så länge det gick. En svensk frivilligrörelse skapades och totalt värvades drygt 8000 man. Idag åker över tusen svenska frivilliga om året på internationella uppdrag runtom i världen, för att som det har varit hittills, bevara fred.

Uppsatsen problemformulering; Vad är den samlade bilden av det aktuella läget hos den ryska luftmakten avseende, materielsystem, förmåga och vilja att nyttja denna förmåga samt hur ser det doktrinära ramverket ut som ska styra dessa system och förmågor? syftar till; att knyta samman de forskningar om Ryssland som genomförts avseende å ena sidan materiel, förmåga och vilja med å andra sidan den konceptuella utvecklingen för luftmakten, dvs. teori- och doktrinutvecklingen och därigenom ge en samlad bild av den moderna ryska luftmakten och hur de har uppträtt, vilka lärdomar de har dragit fram till år 2012 samt hur de planerar att utveckla denna de kommande åren.Den ryska luftmakten har sedan början av 2000-talet utvecklats från att endast ha varit ett understödjande verktyg för markarenan till att mer vara en modern fristående del som kan leverera högteknologisk last över en stor yta. Erfarenheterna från kriget i Georgien 2008 är enligt analysen den största faktorn som gjorde utvecklingen och reformeringen till ett måste.Uppsatsen har med induktiv textanalys analyserat nuvarande och kommande förmåga hos den ryska luftmakten och resultatet har påvisat en möjlig utveckling till ett självständigt Flygvapen med förmåga att genomföra allt det som ett jämförbart Flygvapen i väst har förmåga att göra.Uppsatsen har även gjort en ansats att undersöka förekomsten av en rysk modern luftmaktsdoktrin samt luftmaktsteori i syfte att utröna bedömt uppträdande. Efter att ha studerat ett antal internationella luftmaktsteoretiker samt ryska dokument rörande luftmakten har analysen inte kunnat finna någon vare sig någon officiell rysk luftmaktsdoktrin eller luftmaktsteori men däremot finns tydliga tecken på att Ryssland har influerats av västs uppträdande från första Gulfkriget och framåt.Om reformeringen innefattar även utvecklande av en specifik luftmaktsdoktrin och specifika luftmaktsteorier kommer Ryssland även ha en konceptuell förmåga som gör att de kan dra nytta av denna kvalitativa och kvantitativ kapacitet vilket de enligt analysen inte kan idag till 100%.Slutligen har uppsatsen också undersökt den ryska viljan att utveckla och använda den ryska luftmakten och slutsatserna av detta är att viljan är stark uttryckt i ord och i handling men mycket beroende av det finansiella läget..

Starten av kalla kriget medförde att Sveriges dåvarande regering beslutade att utvidga försvaret i de nordligaste delarna av landet. Detta innebar bland annat en omfattande utbyggnad av truppbefästningar och armébatterier. Nyttan av truppbefästningar har dock minskat kraftigt i dagens krigsföring. På grund av att Fortifikationsverket är fastighetsägare samt att Försvarsmakten inte längre vill hyra truppbefästningarna, har man beslutat att avyttra stora delar av beståndet. Det finns olika sätt att avyttra en truppbefästning.

Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före, under och efter konflikten. Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.

Syftet med denna uppsats har varit att studera vad som skiljde de tre norrbottniska tidningarna Norrbottens-Kuriren (NK), Norrländska Socialdemokraten (NSD) och Norrskensflamman (Flamman) åt i rapporteringen gällande den så kallade Enbomprocessen under år 1952, och hur de olika tidningarnas politiska inriktning påverkade rapporteringen. Uppsatsen har avgränsats till dessa tre tidningar hemmahörande i Norrbotten då Norrbottens län var hemvist till den spionanklagade Fritiof Enbom och hans medanklagade. Även Norrbottens geografiska läge är intressant. Närheten till Finland, som i allra högsta grad var offer för Sovjetunionens expansion under det Kalla kriget, reflekteras i den dåtida politiska situationen i Norrbotten då detta län var det överlägset kommunisttätaste i Sverige. Fokus i tidshänseende ligger på februari 1952 då Fritiof Enbom greps och augusti månad samma år, då domarna i målet förkunnades.

Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

Syftet för följande examensarbete var att undersöka möjligheterna att tillämpa en viss kallmurad stödmur i Sverige. Muren har fått en stor spridning i Norge, och används där både i vägmiljöer, stadsmiljöer och som stödmur för att ta upp landskapets varierande nivåer. I Sverige existerar inte den här typen av mur. Om muren har fått så stor användning i Norge, varför kan den då inte byggas i Sverige? Muren byggs av större råhuggna och rektangulära granitblock som staplas på varandra med hjälp av grävmaskin och genom blockens tyngd erhålls en stabil konstruktion.

Sverige och Finland har tillsammans med övriga nordiska länder en gemensam värdegemenskap. Detta innebär att vi delar och värnar om gemensamma värden, exempelvis demokrati och mänskliga rättigheter. Att vi även delar en liknande historia, språk och kultur gör att det funnits goda förutsättningar för samarbete. Även om de nordiska länderna är lika ur många aspekter, så finns det ändå vissa skillnader. Denna studie syftar till att påvisa likheter och skillnader mellan svensk och finsk försvars- och säkerhetspolitik med avstamp ur deras senaste försvarspropositioner som för svensk del utgavs 2009 och för Finland 2012.

Idag är varumärken några av de mest värdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrån att särskilja likartade produkter till att även särskilja platser, människor och företag. Nuapplicerar även företag varumärkesaktiviteter för att särskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bästa medarbetarna samt att behålla sina befintliga; detta arbetekallas employer branding och är vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrågar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har två undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktär, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkät bestående av 19 olika faktorer som devärderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda.

Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Östtyskland och kapitalistisk Västtyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Återföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förändringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svårt att anpassa sig till de nya omständigheterna och konkurrera med de modernare västtyska företagen.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.