Skånska småvatten nu och då
jämförelse mellan 1940, 1980 och 2000-talet
PedologyCartographyRemote sensingPondsSouthern SwedenWetlandsBiological diversityNutrientsDammVåtmarkNäringsämnenBiologisk mångfaldGeomorphologyPhysical geographyClimatologyNaturgeografiGeomorfologiMarkläraKartografiKlimatologiEarth and Environmental Sciences
Populärvetenskaplig sammanfattning: Småvatten i form av dammar och våtmarker har en viktig funktion i både den terrestraoch akvatiska miljön. De fungerar till exempel som buffert för näringsämnen från attflöda ut i havet och dem ökar den biologiska mångfalden bland växter och djur.De flesta antropogena småvattnen har sitt ursprung från 1800-talet och 1900-taletsbörjan, då näringsrik märgellera grävdes upp från åkrar och hålen på åkrar fylldes uppmed nederbörd. I samband med jordbrukets effektivisering så jämnades många avdessa märgelhålor och antalet småvetten minskade avsevärt. Sedan mitten på 1980-talet har småvatten och våtmarker uppmärksammats i en rad olika miljöprojekt iSkåne.Syftet med denna magister uppsats i ämnet Naturgeografi är att uppskatta samt att i ettlängre perspektiv få reda på hur dessa småvatten förändringar skett de senaste 60 årenoch vilka effekter det haft för omgivningen. Metoden som användes var fjärranalys ikombination med fältbesök samt skärmdigitalisering i ett GIS. Programvara ochmaterial bestod av ESRIs ArcGIS och flygfotografier från 1940, 1980 och 2000-talet.Basen för studien är 30 stycken 5*5 kilometers rutor slumpmässigt fördelade i Skåne.Analysen innebar att uppskatta antalet och totala arean småvatten i varje ruta. Enindelning av skog och åker region gjordes för att studera regionsskillnader. Enklassificering av omkringliggande marktyp utfördes för att se i vilken marktyp somfrämsta förändringarna skett samt i vilken storleksklass dessa förändringar inträffat.Resultatet visar att antalet minskat från 2529 stycken småvatten till 1143 styckenmellan 1940 och 1980-talet i dessa trettio rutor. Det har dock skett en liten ökningfrån 1143 till 1400 stycken mellan 1980 och 2000-talet. Totala arean småvatten harinte förändrats märkbart. Det har däremot skett en stor förändring av antalet istorleksklassen mellan 0-1 hektar. De flesta av dessa småvatten låg på åker och ivåtmarksområden på 1940-talet till att idag ligga främst på gräsmark. Dessaförändringar har haft en stor inverkan på landskapsbilden, biologiska mångfalden ochkvävereningen då landskapet blivit fattigare, många växter och djurs habitat harminskat och fler näringsämnen flödar ut i havet.Detta projekt har skapat en bas där djupare studier om kvävereningen i våtmarker ochsmåvatten kan genomföras. Data kan även användas i en närmare studier för specifikaavrinningsområden och genom detta försöka beräkna kvävereningen. Det ges ävenmöjligheter att utföra studier för biologisk mångfald.