F19, frivilliga flygande för Finlands sak och politiken bakom
Vinterkriget 1939-1940 väckte, hos det svenska folket, starka känslor av
samhörighet med Finland och många valde att aktivt ställa upp på de finska
bröderna och systrarnas sida. Efter påtryckningar beslutade Sveriges
regering att ge tillåtelse att bilda en frivillig militärstyrka och som ett
led i detta bildades en frivillig flottilj, F19. F19 deltog i Vinterkriget
mellan januari och mars 1940. Denna uppsats undersöker hur
flottiljen och dess uppgifter överrensstämde med regeringens politik före,
under och efter konflikten.
Under Vinterkriget, liksom hela andra världskriget syftade den svenska
regeringens politik till att till varje pris undvika att dras in i kriget.
De frivilliga var av en annan åsikt under Vinterkriget och tillsammans med
politikerna var de tvungna att finna en lösning, så att Finlands kamp kunde
stödjas utan risk för repressalier från Sovjetunionen eller dess
bundsförvant Tyskland. Detta medförde att Sverige officiellt nekade till
allt samröre med Finland under Vinterkriget, men att Sverige i praktiken
bidrog med materiel, förnödenheter och personal. Den av regeringen förda
politiken medförde att F19:s personal tvingades att arbeta i det fördolda
och under finsk flagg. F19:s operativa uppgifter var att bistå det finska
försvaret med flygspaning, att anfalla Sovjetiska mål, samt att vid behov
stödja marktrupper och detta fick inte framkomma till de styrande i Moskva.
Sovjetunionen misstänkte dock att Sverige var inblandat och försökte skaffa
bevis som stödde deras teori. Eftersom all svensk militär som befann sig i
Finland stred under finsk flagg fann de inga bevis som stödde denna.
Regeringens politik var framgångsrik och Sverige kunde stå utanför andra
världskriget, men kostnaderna för detta var stora. F19 och de frivilliga
stred för en sak som det svenska folket trodde på, de stred för frihet och
demokrati, de stred för ett folk som tillhört Sverige under 600 år och de
stred för en befolkning som till antalet var underlägset sin fiende. Det
svenska folkets massiva stöd till Finland var också anledningen till att
den svenska regeringen valde att agera under Vinterkriget. De ville inte
förlora befolkningens förtroende. Denna uppsats behandlar konflikten mellan
en fredsbevarande politik och en aktiv militär insats.