Sökresultat:
987 Uppsatser om Traditionellt arbetssätt - Sida 41 av 66
Bara en vÀlkomstgrej? : Om förhÄllningssÀtt till sociala medier i kyrkan
Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.
Sponsring inom Extremsport : Livsstil, Kultur och Kommersiella möjligheter
Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn ett företagsperspektiv undersöka motiven till sponsring inom extremsporten. Vi har valt att göra en fallstudie pÄ tvÄ företag, J. Lindeberg och Nike. Vi vill ta reda pÄ varför företagen valt att satsa stora pengar inom just extremsporten. För att uppsatsen ska bli görbar har vi valt att avgrÀnsa oss till att endast undersöka företagens sponsoraktiviteter inom extremskidÄkning.Denna uppsats behandlar marknadsföringsverktyget sponsring, för att uppnÄ syftet med undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av Jiffer och Roos A-ERIC modell.
Förtroende i Tv-projekt : en studie av Melodifestivalen
Bakgrund: Ett projekt innebÀr att en unik gruppkonstellation sÀtts samman för att under en begrÀnsad tid lösa en specifik uppgift. PÄ grund av den tidspress och osÀkerhet som ofta prÀglar arbetet Àr det viktigt att projektmedlemmarna har förtroende för varandra för att lyckas uppnÄ mÄlen och bli klara i tid. FrÄgan Àr hur detta förtroende skapas. Förtroende beskrivs traditionellt som nÄgot som tar lÄng tid att bygga upp och som krÀver gemensam erfarenhet. I ett projekt finns inte tid för en lÄngsam förtroendeprocess och mÄnga av medlemmarna har aldrig arbetat tillsammans tidigare.
Företaget Manchester United : En kontraktsekonomisk studie
Denna kontraktsekonomiska studie behandlar fotbollsklubben och företaget Manchester United, en av vÀrldens största och framgÄngsrika klubbar alla kategorier. Syftet med uppsatsen Àr att dels kartlÀgga Manchester Uniteds kontraktsnÀt, dels att begripliggöra de kontraktsrelationer som sÀrskiljer Manchester United frÄn vanliga nuvÀrdesmaximerande företag utifrÄn kontraktsekonomisk teori. Den ekonomiska teori som ihuvudsak anvÀnds i uppsatsen Àr kontraktsekonomisk teori som innefattar teorier om kontraktsnÀt, principal-agentrelationer och transaktionskostnader. Uppsatsen tar frÀmst upp det som skiljer Manchester United frÄn ett traditionellt företag. De kontraktsparter som vi fokuserar pÄ Àr spelare, supportrar och sponsorer dÄ dessa kontraktsparter Àr unika för företag som Manchester United.
Faktorer för snabb tillit : Teori och operativ erfarenhet
I moderna vÀpnade styrkor Àr tillfÀllig sammansÀttning av förbandsenheter ett allt vanligare inslag. Trenden tycks internationell och sammansÀttning av enheter sker ocksÄ mellan olika nationer. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som Àr viktiga för formandet av snabb tillit inom ett tillfÀlligt sammansatt multinationellt förband med begrÀnsad eller ingen tid för övning tillsammans. Genom att studera befintlig forskning undersöks vad som menas med snabb tillit och vilka faktorer som Àr centrala för att skapa denna. Teorierna om snabb tillit operationaliseras utgÄende frÄn studiens frÄgestÀllningar och omsÀtts till en analysmodell med forskningsfrÄgor för att kunna mÀta uppfattningar om snabb tillit inom en tillfÀlligt sammansatt militÀr enhet.
GrundskollÀrare i SO : Att utbildas, anstÀllas och undervisa som lÀrare i SO pÄ grundskolans senare Är
Syftet med arbetet Àr tredelat. Inledningsvis Àr syftet att ta reda pÄ hur SO-lÀrare för grundskolans senare Är utbildas. Andra delen gÀller hur rektorer resonerar kring anstÀllningen av SO-lÀrare. Tredje och sista biten Àr att se hur lÀrare bedriver SO-undervisning.För att fÄ svar pÄ mina funderingar har jag anvÀnt mig av litteratur som bland annat studerar lÀrares utbildningsnivÄ och Àmnen jÀmfört med vilken nivÄ och vilka Àmnen de undervisar i. Andra rapporter studerar hur undervisningen gÄr till och om undervisningen Àr integrerad eller inte.
Vi sitter tillsammans : Upplevelser av samhörighet och ledarskap i ett traditionellt kontorslandskap.
The office is the working environment in which an increasing proportion of the population spends their days . One type of office are open plan offices which are characterized by several people sitting together in the same room without spatial boundaries . The general discourse of this kind of offices is that they constitute an advantageous design that allows organizational changes without the need for redevelopment . From a work perspective, this office design is both criticized and acclaimed . Problems with noise is frequently reported in research which can lead to ill health.
FrÄn kristendom till religionskunskap : En studie av skolans religionsundervisning
Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra orsaker till innehĂ„llsförĂ€ndringen i skolans kristendomsĂ€mne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans lĂ€roplan 1962. Metoden Ă€r en litteratur- och dokumentstudie dĂ€r material frĂ„n betydelsefulla utredningar, lĂ€roplaner och nĂ„gra viktiga personer finns med vilka kan sĂ€gas ha pĂ„verkat processen.LĂ€roplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremĂ„l för omprövning och förĂ€ndring och det finns mĂ„nga skĂ€l till den utvecklingen. Ă
r 1946 tillsattes pÄ regeringens begÀran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-Ärs lÀroplan. KristendomsÀmnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.
Det r?cker inte enbart med ?mneskunskaper
Detta examensarbete ?r en litteratur?versikt. Litteraturstudiens syfte ?r att unders?ka hur forskningen beskriver dansl?rares ledarskapskompetens och dess betydelse f?r det pedagogiska arbetet med att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation f?r att n? kunskapsm?len. Studien behandlar ocks? vilka pedagogiska metoder som l?rare kan anv?nda f?r att fr?mja elevers kunskapsutveckling och motivation samtidigt som l?raren s?kerst?ller att kunskapsm?len uppn?s.
SAUNA ? Den folkhÀlsovetenskapliga kÀrnan i den finska bastu
Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur finlÀndarna upplever bastubadandets pÄverkan pÄ livskvaliteten. FrÄgestÀllning Àr hur upplever finlÀndaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet pÄverkar deras hÀlsa med tonvikt pÄ livskvalitet? Finlands befolkning Àr ca. 5,1 miljoner invÄnare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). FinlÀndaren badar bastu i medeltal 1-2 gÄnger i veckan.
Barnlitteratur i ett genusperspektiv
Vi har ett samhÀlle och en skola som genomsyras av en strÀvan efter jÀmstÀlldhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning pÄ flickors och pojkars lika förutsÀttningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolÄren Àr mycket fokus pÄ lÀsning och lÀskunnighet. Men vad Àr det dÄ eleverna lÀser och vad speglar texterna utifrÄn vÄr strÀvan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.
Pekska?rmar i turbulenta miljo?er : I vilken utstra?ckning kan precision uppra?ttha?llas
Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.
Marknadsföringen av Wallanders Ystad
Denna uppsats handlar om Wallanderturismen i Ystad. VÄrt huvudsyfte Àr att ÄskÄdliggöra hur en litterÀr person kan pÄverka marknadsföringen av en stad. Som undersyften kommer vi att diskutera begreppet kulturarv och om den fiktiva personen Wallander kan ses som ett sÄdant. Vi kommer Àven att diskutera om karaktÀren Wallander kÀnns Àkta. VÄra frÄgestÀllningar Àr; - Hur har Wallander pÄverkat marknadsföringen av Ystad? - Kan Wallander bli ett kulturarv? - KÀnns Wallander Àkta? Trots att Wallanderturismen har kommit att bli ett stort dragplÄster för Ystad vÀljer inte kommunen att sÀtta honom i centrum för marknadsföringen.
Nydesign av huvudinstrumenti elbilen Saab Zero Emission
SammanfattningAtt köra en elbil kan skilja sig frĂ„n ett traditionellt fordon pĂ„ flera sĂ€tt. FörvĂ€ntningarna frĂ„n förarenmĂ„ste tas i beaktning nĂ€r anvĂ€ndargrĂ€nssnittet i bilens instrumentpanel utformas.Denna masteruppsats behandlar test, utvĂ€rdering och nydesign av Huvudinstrumentet i Saabs elbilZero Emission. Huvudinstrumentet Ă€r den del av instrumentpanelen som sitter framför ratten ochinnehĂ„ller mĂ€tartavlor och andra instrument. Andra omrĂ„den sĂ„som mittkonsolen och musik- ochnavigatorsystem inkluderas inte i studien.Huvudinstrumentet testades och utvĂ€rderades med metoder, bland andra heuristisk utvĂ€rdering,Cognitive walkthrough och anvĂ€ndartest. AnvĂ€ndartesten utfördes i en körsimulator med hjĂ€lp avtĂ€nk-högt-metoden för att möjliggöra för observatören att följa med i testpersonen tankebanor.Med hjĂ€lp av resultaten frĂ„n testutvĂ€rderingen skapades en ny design av huvudinstrumentet.Ăvergripande upplĂ€gg och design av individuella delar av klustret utformades parallellt.
Finansiering av infrastrukturella satsningar inom det offentliga ? traditionellt eller genom samverkan
Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.