Sök:

Sökresultat:

978 Uppsatser om Traditionellt arbetssätt - Sida 41 av 66

SAUNA ? Den folkhÀlsovetenskapliga kÀrnan i den finska bastu

Syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera hur finlÀndarna upplever bastubadandets pÄverkan pÄ livskvaliteten. FrÄgestÀllning Àr hur upplever finlÀndaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet pÄverkar deras hÀlsa med tonvikt pÄ livskvalitet? Finlands befolkning Àr ca. 5,1 miljoner invÄnare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). FinlÀndaren badar bastu i medeltal 1-2 gÄnger i veckan.

Barnlitteratur i ett genusperspektiv

Vi har ett samhÀlle och en skola som genomsyras av en strÀvan efter jÀmstÀlldhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning pÄ flickors och pojkars lika förutsÀttningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolÄren Àr mycket fokus pÄ lÀsning och lÀskunnighet. Men vad Àr det dÄ eleverna lÀser och vad speglar texterna utifrÄn vÄr strÀvan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.

Pekska?rmar i turbulenta miljo?er : I vilken utstra?ckning kan precision uppra?ttha?llas

Pekska?rmar anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som interaktionsteknik fo?r hemelektronik. Tekniken har traditionellt sett inte anva?nts i kra?vande miljo?er, exempelvis i miljo?er da?r skakningar och g-laster fo?rekommer. Introduktionen av pekska?rmsteknologi i cockpitmiljo? fa?r konsekvenser fo?r utformningen av fo?rarmiljo?n vilka bo?r utredas.Denna studie syftade till att empiriskt utva?rdera anva?ndarnas prestation med avseende pa? precision vid olika interaktionsmano?vrar pa? en pekska?rm.

Marknadsföringen av Wallanders Ystad

Denna uppsats handlar om Wallanderturismen i Ystad. VÄrt huvudsyfte Àr att ÄskÄdliggöra hur en litterÀr person kan pÄverka marknadsföringen av en stad. Som undersyften kommer vi att diskutera begreppet kulturarv och om den fiktiva personen Wallander kan ses som ett sÄdant. Vi kommer Àven att diskutera om karaktÀren Wallander kÀnns Àkta. VÄra frÄgestÀllningar Àr; - Hur har Wallander pÄverkat marknadsföringen av Ystad? - Kan Wallander bli ett kulturarv? - KÀnns Wallander Àkta? Trots att Wallanderturismen har kommit att bli ett stort dragplÄster för Ystad vÀljer inte kommunen att sÀtta honom i centrum för marknadsföringen.

Nydesign av huvudinstrumenti elbilen Saab Zero Emission

SammanfattningAtt köra en elbil kan skilja sig frĂ„n ett traditionellt fordon pĂ„ flera sĂ€tt. FörvĂ€ntningarna frĂ„n förarenmĂ„ste tas i beaktning nĂ€r anvĂ€ndargrĂ€nssnittet i bilens instrumentpanel utformas.Denna masteruppsats behandlar test, utvĂ€rdering och nydesign av Huvudinstrumentet i Saabs elbilZero Emission. Huvudinstrumentet Ă€r den del av instrumentpanelen som sitter framför ratten ochinnehĂ„ller mĂ€tartavlor och andra instrument. Andra omrĂ„den sĂ„som mittkonsolen och musik- ochnavigatorsystem inkluderas inte i studien.Huvudinstrumentet testades och utvĂ€rderades med metoder, bland andra heuristisk utvĂ€rdering,Cognitive walkthrough och anvĂ€ndartest. AnvĂ€ndartesten utfördes i en körsimulator med hjĂ€lp avtĂ€nk-högt-metoden för att möjliggöra för observatören att följa med i testpersonen tankebanor.Med hjĂ€lp av resultaten frĂ„n testutvĂ€rderingen skapades en ny design av huvudinstrumentet.Övergripande upplĂ€gg och design av individuella delar av klustret utformades parallellt.

Finansiering av infrastrukturella satsningar inom det offentliga ? traditionellt eller genom samverkan

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.

Effektivare produktionsplanering med BIM

Den hÀr studien syftar till att göra en jÀmförelse och mellan traditionellproduktionsplanering och planering med datorhjÀlpmedel ochbygginformationsmodeller (BIM). JÀmförelsen görs som en fallstudie dÀr enmodell över ett redan avklarat projekt övertas tillsammans medbygghandlingar. Bygghandlingarna anvÀnds som underlag till den traditionellaproduktionskalkylen medan modellen anvÀnds för att ta ut samma information ikalkyleringen med datorhjÀlpmedel. Tidigare examensarbeten inom omrÄdethar visat pÄ att anvÀndandet av BIM avtar eller stannar upp helt nÀrbyggnadsprojekt kommer till produktionsfasen. Orsakerna beror bland annat pÄokunskap och oerfarenhet med att arbeta med BIM bland entreprenörer somupplever att programmen Àr komplicerade och svÄra att anvÀnda.

Sambandet mobbning och nÀtmobbning

Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att beskriva om det finns nÄgot samband mellan de traditionella formerna av mobbning och det vi kallar nÀtmobbning. Hur omfattande Àr den traditionella formen av mobbning(verbal mobbning) och hur omfattande nÀtmobbningen Àr för elever Àr i Ärskurs 3-9.Teori: En kort beskrivning av i Heinemans, Pikas, Olweus, Salmivallis och Söndergaards teorier om mobbning. Dessa teorier kan i grova drag grupperas i huvudinriktningar, den grupporienterade inriktningen och den individorienterade inriktningen.Metod: 3902 elever i Ärskurs 3-9 pÄ ett antal skolor i Göteborgsstad har svarat pÄ Olweus elevenkÀt om mobbning och antisocialt beteende. Data har bearbetats i SPSS.Resultat: Det finns ett starkt samband mellan den vanliga traditionella mobbningen och den nyare formen av mobbning ofta kallad nÀtmobbning. Det Àr till stor del samma personer som nÀtmobbar och som nÀtmobbas antingen i skolan eller pÄ nÀtet.NÀtmobbning ska ses som en form av mobbning som eleverna utsÀtts för, en förlÀngning av den vanliga skolmobbningen.

?Vart Àr mössorna?? - om vart med befintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i svenskt skriftsprÄk

Skillnaden mellan de tvĂ„ adverben var och vart Ă€r ett Ă€mne som tycksengagera den svenska allmĂ€nheten mer Ă€n de flesta andra sprĂ„kligafrĂ„gor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, istĂ€lletför den traditionellt förvĂ€ntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att anvĂ€nda var med riktningsbetydelse, Ă€rdock en form som har observerats i vissa svenskars sprĂ„kbruk.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftsprĂ„k. Fokus ligger i första hand pĂ„ geografiska skillnader ianvĂ€ndningen av dessa konstruktioner, samt pĂ„ hur frekventförekommande de Ă€r och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som anvĂ€nds för att undersöka skriftsprĂ„ksbruket av dessafenomen bygger pĂ„ sökningar pĂ„ en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten frĂ„n dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning pĂ„ samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast pĂ„ den som tillhör UmeĂ„-tidningen VĂ€sterbottenskuriren.Denna webbplats rymmen Ă€ven flest var med riktningsbetydelse, Ă€venom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara nĂ„gotvanligare pĂ„ de webbplatser vars modertidningar Ă€r hemmahörande isödra Sverige.

Leder ett mixat grepp jÀmfört med ett pronerat till skillnader i posturalt svaj vid utförandet av ett marklyft?

Bakgrund: Fysioterapeuter arbetar traditionellt med redan intrĂ€ffade skador i syfte att Ă„terfĂ„ funktion och minska smĂ€rta. Inom idrottslag arbetar dock fysioterapeuter ofta skadeförebyggande. Marklyft Ă€r en tĂ€vlingsgren inom styrkelyft men anvĂ€nds Ă€ven ofta inom andra idrotter för sĂ„vĂ€l prestationsökande och skadeförebyggande syfte. Marklyft utförs ofta med stora belastningar som Ă€r pĂ„frestande för greppet och för att klara av de stora belastningarna anvĂ€nder sig mĂ„nga av ett mixat grepp. Det Ă€r idag okĂ€nt hur ett mixat grepp pĂ„verkar symmetrin vid utförandet av ett marklyft.Syfte: Syftet var att undersöka om det uppstod skillnader vad gĂ€ller asymmetriska rörelser i form av förskjutning av center of pressure (CoP) vid ett mixat grepp jĂ€mfört med pronerat under ett marklyft.Metod: Åtta erfarna manliga styrkelyftare deltog i denna studie.

"Det Àr sprÄket som gör det jobbigt för mig pÄ kurserna" : En introspektiv studie av en högskolestuderande andrasprÄksinlÀrares inlÀrningsstrategier och reflektioner

Den hÀr studien handlar om den verklighet som mÄnga andrasprÄksinlÀrare befinner sig i; nÀmligen att studera ett nytt, avancerat Àmne parallellt med andrasprÄkinlÀrning i sprÄket som Àmnesstudierna bedrivs pÄ. Studien ansluter till den pÄgÄende andrasprÄksforskningen, nÀrmare bestÀmt de behov, framsteg och misslyckanden en andrasprÄksinlÀrare möter i sin strÀvan att nÄ sitt mÄl om ett fungerande yrkesliv och integration i Sverige. I studien deltar en högskolestuderande andrasprÄksinlÀrare. Den högskolestuderande andrasprÄksinlÀraren i den hÀr studien anger att han aldrig fÄtt sprÄkutvecklande Àmnesundervisning, tillrÀcklig interaktion och stöttning pÄ mÄlsprÄket i ett traditionellt klassrum inom kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning eller pÄ nuvarande utbildning pÄ högskolenivÄ. DÀrför vill jag i den hÀr studien undersöka om hans förmÄga att förbÀttra de egna inlÀrningsstrategierna kan underlÀtta framgÄng i studier.

Kundlojalitet & E-handel - En nÀtbaserad resebyrÄs arbete med kundlojalitet

Problemformulering: Hur arbetar ett e-handelsföretag i resebranschen med kundlojalitet?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr utifrÄn ett ledningsperspektiv att undersöka hur ett e-handelsföretag i resebranschen arbetar med kundlojalitet. Samt att se hur viktigt detta arbete Àr för en nÀtresebyrÄ som inte har den traditionellt fysiska kundkontakten som ofta anses vara ett mÄste för att skapa en lÄngvarig kundrelation. Inom ramen för vÄrt syfte ingÄr Àven att ta fram en modell som ska underlÀtta vÄr analys av hur en nÀtresebyrÄ arbetar med kundlojalitet. Förhoppningen Àr Àven att modellen ska kunna fungera som ett komplement till det eventuella arbete för kundlojalitet som finns idag.

Faktorer som pÄverkar följsamheten hos kroniskt sjuka patienter - En litteraturöversikt

Omkring hÀlften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en Àldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket stÀller höga krav pÄ följsamheten. Patienters svÄrigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna sjÀlva. Idag menar föresprÄkare att ansvaret för att uppnÄ god följsamhet istÀllet bör delas mellan patient och vÄrdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som pÄverkar patienters följsamhet i samband med kroniska sjukdomar.

Bara en vÀlkomstgrej? - Om förhÄllningssÀtt till sociala medier i kyrkan

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

Att bryta mot den könssegregerade arbetsmarknaden

Examensarbetet syftar till att undersöka enskilda personers upplevelser av att arbeta i ett yrke som till antalet domineras av det motsatta könet. Vi har studerat de möjligheter och hinder som upplevs i den dagliga yrkesverksamheten, samt omgivningens bemötande och reaktioner pÄ av yrkesvalet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning i form av 8 samtalsintervjuer med personer, verksamma i ett arbete dominerat av det motsatta könet. Genom kunskaper om hur det Àr att bryta könsmönster pÄ en segregerad arbetsmarknad samt hur man upplever sin plats i yrket hoppas vi att studien kan bidra till att fler fÄr chansen att bryta ett traditionellt könsmönster pÄ arbetsmarknaden. Vi har anvÀnt oss av teorier och forskning som beskriver ett könssocialiserat samhÀlle, en könssegregerad arbetsmarknad med könsmÀrkningsprocesser dÀr mannen utgör norm.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->