SAUNA ? Den folkhälsovetenskapliga kärnan i den finska bastu
Syftet med arbetet är att beskriva och analysera hur finländarna upplever bastubadandets påverkan på livskvaliteten. Frågeställning är hur upplever finländaren att det starkt kulturbundna och vardagliga bastubadandet påverkar deras hälsa med tonvikt på livskvalitet? Finlands befolkning är ca. 5,1 miljoner invånare och det finns över 2 miljoner bastun (Statistikcentralen 2004). Finländaren badar bastu i medeltal 1-2 gånger i veckan. (Nyholm opublicerat material) Bastun har alltid varit en del av det finska levnadssättet. Den hör traditionellt till den finska kulturen och är en älskad nationell stolthet. I den finska traditionen har bastun använts för hälsa, arbetsförmåga och hygien (Tähkä et al. 1970). Datainsamling sker via intervju. Som intervjumetod väljes den i antropologin använda kvalitativa The long interview (McCracken 1988). Intervjumetoden beskrivs i fyra steg: Genomgång av analytiska kategorier, genomgång av kulturella kategorier, upptäckande av kulturella kategorier och upptäckande av analytiska kategorier. Metoden tillåter forskaren att utnyttja kompetensen av sin egen kultur. Det leder till mera relevanta frågeställningar, mera kompetent lyssnande och datainsamling med en ökad sensitivitet. En syntes av det teoretiska perspektivet, litteraturgenomgången och intervjuerna har lett till följande hypoteser som enligt forskningsdesignen kan testas vid ett senare forskningstillfälle: Bastun tillhör det finska levnadssättet. De flesta finländare använder bastu som preventivt, hälsofrämjande och som vård av olika krämpor. Bastu har en positiv inverkan på den fysiska, psykiska och sociala hälsan och därmed på livskvaliteten. Bastubadandet är en kulturupplevelse. Bastubadandet är i rätt miljö en naturupplevelse. Ritualer i bastubadande ger trygghet