Sökresultat:
102 Uppsatser om Tonćringar - Sida 3 av 7
Samtalet i musikterapi : en hermeneutisk analys av tre sessioner
Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.
LÀmplig hÀvd av rikkÀrr : med utgÄngspunkt frÄn en Äterinventering i NorrtÀlje kommun
RikkÀrr Àr de artrikaste av alla myrar. Inom biotopen förekommer flera rödlistade arter. Artrikedomen har ett samband med hög mineralhalt, men framförallt Àr den betingad av Àldre tiders hÀvd. Idag har tyvÀrr hÀvden upphört i flertalet av vÄra rikkÀrr. I detta arbete behandlas hÀvd och vegetationsförÀndringar.
Det franska skolsystemet vs. Det svenska skolsystemet
Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett lÀrarperspektiv försöka tydliggöra nÄgra vÀrderingar och attityder som finns i Frankrikes och Sveriges lÀroplaner. Jag undersöker vilken kunskapssyn lÀraren, lÀrarstudenten och lÀroplanerna ger uttryck för i respektive land, vad lÀroplanen sÀger om kunskap, mÄl, riktlinjer och arbetsmetoder, samt hur lÀrarstudenten och lÀraren stÀller sig till detta. Min studie innefattas ocksÄ av att titta pÄ hur begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten» kan tolkas till min undersökning. Bakgrundskapitlet bidrar med en historisk Äterblick om hur skolan har utvecklats och vilka grundlÀggande vÀrderingar Frankrikes och Sveriges skola bygger pÄ. Mitt arbete ger en översikt av litteratur som tar upp begreppen «en skola för alla» och «en elit av staten», kunskap och kompetens.
Mode med Socialt Samvete ? En jÀmförande studie om hur tvÄ modeföretag arbetar med CSR - strategier
En bit in pÄ det nya millenniet har Asien blivit vÀrldens handelscentrum nÀr det gÀller produktion av textil. Inte minst modeföretag i Skandinavien förlÀgger sin produktion i omrÄden dÀr utbildningsnivÄn Àr lÄg och dÀr fabriksarbetarnas rÀttigheter förbises i jakten pÄ dem lÀgsta priserna. Till de konsekvenser som de nya uppmÀrksammade globala marknadsvillkoren innebÀr, rÀknas konsumenternas intresse för fabriksarbetarnas rÀttigheter. Kundernas ökade krav och pÄtryckningar om att modeföretag ska ta socialt ansvar har varit och Àr en pÄdrivande kraft för textilföretagens sociala ansvarstagande, ett ansvarstagande mest kÀnt under förkortningen ?CSR?.
Internets inverkan : En studie av internets pÄverkan pÄ gymnasieelevens klassrumsaktivitet
Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.
MED VISUELL UTGà NGSPUNKT : En undersökning av en metodprövande och multimodal animations-workshop
Ă
r 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt pÄ sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om mÀnniskan och jorden. Med bilden som en visuell utgÄngspunkt har jag designat en workshop för Ätta gymnasielever i tvÄ olika grupper som fÄtt i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berÀttelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgÄngspunkten Àr visuell. Jag har utifrÄn mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvÀgagÄngsÀtt de anvÀnt sig av. Under projektets gÄng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fÀltanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer.
NÄgra rektorers syn pÄ specialpedagoguppdraget
SAMMANFATTNING:
MÄnsson, Paula & Jönsson, Lars-Gunnar (2011). NÄgra rektorers syn pÄ
specialpedagoguppdraget ? Vad förvÀntar sig rektorer i grundskolan av
specialpedagoger? Some head masters views on special education mandate ? What do
head masters in primary and secondary schools expect from special educators?
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
I detta forskningsarbete vill vi undersöka hur vÀl specialpedagogprogrammets
examensordning överensstÀmmer med de förvÀntningar som finns pÄ vÄr kommande
yrkesprofession bland rektorer ute pÄ skolorna.
Vi vill belysa detta frÄn rektorers synvinkel eftersom det Àr de som anstÀller oss
blivande specialpedagoger. Detta gör vi genom att tillfrÄga 50 slumpvis utvalda rektorer
i Sverige. Det Àr vÄra tolkningar av de 25 inkomna svaren som ger oss en bild av hur
rektorer ser pÄ specialpedagogisk verksamhet.
Vi sÀnde ut en onlineenkÀt dÀr rektorerna svarade pÄ frÄgor om verksamheten,
verksamhetens syn pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd samt specialpedagogiska insatser.
FrÄgeomrÄden som vi anser ringar in vÄrt problemomrÄde pÄ ett relevant sÀtt.
Undersökningen visade att rektorerna anser att den specialpedagogiska verksamheten Àr
viktig men dÄ budgeten Àr för snÀv blir denna verksamhet lidande.
Separationer inom förskolan - En studie av förskolepersonals resonemang kring förskolebarns separationer
Bakgrund: Bakgrunden tar upp den viktiga anknytningen mellan mor ? barn som en förutsÀttning för hur barnets fortsatta anknytningar till andra mÀnniskor blir. Samspelet mellan förÀldrar - barn, förskolepersonal - barn och samspelet i barngruppen som förutsÀttning för att de dagliga separationerna men Àven de mer bestÀndiga skall fungera förhÄllandevis smÀrtfritt för alla inblandade. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori belyser att det som sker i en del av barnets liv skapar kedjereaktioner, ringar pÄ vattnet som pÄverkar andra delar av barnets liv och nÀrmiljö.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och i sÄ fall hur förskolepersonal resonerar kring de dagliga och mer bestÀndiga separationer som sker runt barnen i förskolan.Metod: Vi har gjort en fenomenografisk undersökning dÀr vi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som redskap. Vi har intervjuat sex olika personer som arbetar pÄ förskola för att fÄ fram deras resonemang kring fenomenet separationer.Resultat: I resultatet framgÄr att merparten av vÄra respondenter lÀgger stor vikt vid de dagliga separationerna som sker mellan barn och förÀldrar.
Noa byggde arken innan det började regna -Crisis Management ur ett styrningsperspektiv
Vad som skiljer en organisation frÄn mÀngden kan i mÄnga fall vara hur god kapacitet som finns för att bemöta det hot en kris kan utgöra. DÀrför Àr det viktigt för organisationen att hela tiden aktivt arbeta med att förbÀttra denna kapacitet, genom att pÄ ett sÄ brett plan som möjligt försöka förbereda sig för de potentiella kriser som kan drabba organisationen. SÄledes blir det en strategisk frÄga att ha crisis management-kapacitet, och för att etablera denna mÄste ledningen styra organisationen i rÀtt riktning. DÀrigenom kan en kris hindras frÄn att fortplanta sig som ringar pÄ vatten, och drabba en allt större del av organisationen. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva hur en organisation, ur ett styrningsperspektiv, kan etablera eller förbÀttra sin crisis management- kapacitet.
Texten som stöd för handling : Om begriplighet och anvÀndbarhet i myndigheters texter om företagande
Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka vad som pĂ„verkar begriplighet och anvĂ€ndbarhet i texter som ska anÂvĂ€ndas som stöd för handling. Ett delsyfte Ă€r att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas pĂ„ ett textanalytiskt sĂ€tt. Materialet för studien Ă€r tio myndigÂhetsÂÂtexter som handlar om olika procedurer som företagare beÂhöver utföra. Jag granskar texterÂna i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modellĂ€sningen, alltsĂ„ hur texterna kan anÂvĂ€nÂdas och hur de signalerar hur de Ă€r tĂ€nkta att anvĂ€ndas.
SkolgÄrden som ?undervisningsplattform?
Detta Àr en kvalitativ uppsats som baseras pÄ intervjuer med elever som gÄr Ärskurs tvÄ pÄ estetiska programmet och lÀser den obligatoriska kursen Estetisk orientering. I inledningsavsnittet ges en bild av de estetiska Àmnenas funktion och plats i skolan, hur det ses pÄ praktiskt kontra teoretiskt kunnande, att lÀra med olika sinnen samt de estetiska Àmnenas minskade utrymme i skolan. Studiens övergripande syfte Àr att beskriva gymnasieelevers upplevelse av en integrerad undervisning i estetiska Àmnen i skolan. ForskningsfrÄgorna ringar in hur eleverna resonerar kring sin individuella sjÀlvbild utifrÄn undervisning dÀr dans, teater, bild och musik ingÄr. Elevintervjuerna belyser Àven gruppens betydelse för formandet av den enskilda elevens sjÀlvbild samt hur eleven talar om kroppen i relation till rörelsemomenten i estetÀmnesundervisningen.
Följsamhet ? ej förhandlingsbart! Om följsamhet till hygienrutiner som avgörande för patientsÀkerhet
Introduktion: VÄrdrelaterade infektioner (VRI) utgör ett omfattande problem. Omkring en tredjedel av alla VRI anges möjliga att förhindra och lösningen bestÄr i hygienrutiner. Undersökningar visade att följsamheten till dessa var lÄngtifrÄn tillfredsstÀllande. Syftet med denna litteraturstudie var att klargöra nÄgra tÀnkbara smittvÀgar och identifiera faktorer som pÄverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner samt se effekter av försök att öka följsamheten. Metod: Resultaten baseras pÄ 17 vetenskapliga artiklar.
Att omsÀtta mÄngfald i praktik - en fallstudie pÄ Sociala Omsorgsförvaltningen i BorÄs Stad
Arbetet med mÄngfald utgÄr frÄn diskrimineringslagstiftningen för att sÀkerstÀlla attorganisationer bedriver ett aktivt mÄngfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frÄgan Àr genom att utfÀrda en mÄngfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnÄ lagens intentioner. MÄngfaldsplanen utfÀrdas oftapÄ central nivÄ men praktiseras pÄ lokal nivÄ. Ett vedertaget dilemma Àr det glapp somkan uppstÄ mellan policy och praktik.
Bristande handdesinfektion speciellt före patientkontakt : En observationsstudie om vÄrdhygien inom ambulanssjukvÄrd
Det har varit kĂ€nt sedan 1800-talet att en god handhygien leder till en minskning av vĂ„rdrelaterade infektioner (VRI). Mer Ă€n 150 Ă„r senare brister fortfarande vĂ„rdhygienen och bara i Europa drabbas Ă„rligen omkring 3,2 miljoner mĂ€nniskor av VRI. Ăkade kostnader för hĂ€lso- och sjukvĂ„rden blir följden av VRI men framförallt ett stort och onödigt lidande för patienten. Följsamheten till basala hygienrutiner och klĂ€dregler har i ett flertal studier visat sig vara en betydande Ă„tgĂ€rd för att bekĂ€mpa VRI. Trots det finns det endast ett fĂ„tal studier om följsamheten inom ambulanssjukvĂ„rd och resultaten Ă€r varierande men genomgĂ„ende pĂ„visas lĂ„g följsamhet.
Energi med fokus pÄ synergi : fallstudie: Lunds Tekniska Högskolas campusomrÄde
Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.