Texten som stöd för handling
Om begriplighet och användbarhet i myndigheters texter om företagande
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska användas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndighetstexter som handlar om olika procedurer som företagare behöver utföra. Jag granskar texterna i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan användas och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur texterna utformar sina instruktioner, med antagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar typiska uttryck för kongruenta realiseringar, och mindre typiska uttryck för metaforiska realiseringar. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna kräver. Resultaten visar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att användas. Vidare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt realiserade instruktioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begriplighetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som instruktioner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använder metaforiskt realiserade instruktioner. Resultaten visar också att texterna förutsätter att läsarna känner till vissa fackinterna begrepp, vilket antas utgöra ett begriplighetsproblem. Detta skulle kunna lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företagare hänvisar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.