Alla har en uppfattning om hur ett matematikprov ska se ut, nÄgot som Àrvts ner genom generationer. Men Àr utformningen verkligen optimal för att eleverna ska kunna prestera enligt sin förmÄga? Studier av kognitiv kapacitet har visat att kognitivt krÀvande uppgifter frestar pÄ arbetsminnet och skapar störande effekter som sÀnker hjÀrnans prestationsförmÄga. SÄledes Àr kanske den traditionella provutformningen med de svÄra uppgifterna sist inte optimal för att eleverna ska kunna visa sina kunskaper pÄ ett sÀtt som gör dem rÀttvisa.Denna kvantitativa studies syfte var att undersöka om provfrÄgornas ordning pÄverkar elevernas prestationer vid utförandet av matematikprov. Vidare var Àven av intresse om utformningen pÄverkade elevernas motivationsnivÄ, Äsikt om provet eller hur lÄng tid det tog för dem att slutföra alla uppgifter.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur h?gstadieelever anv?nder sina mo-biltelefoner i vardagen och hur de sj?lva upplever att mobilanv?ndningen p?verkar deras s?mn och skolprestation. Studien genomf?rs mot bakgrund av att mobiltele-fonen blivit en central del av elevers sociala och akademiska liv, samtidigt som dess roll i skolmilj?n ?r omdebatterad. De teoretiska ramarna utg?r fr?n det socio-kulturella perspektivet p? l?rande (Vygotskij, 1978) samt medium theory (Mey-rowitz, 1985), om hur socialisering och gruppidentitet utvecklas.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Na?r kunder go?r inko?p fra?n distanshandelsfo?retag a?r leveranstiden en viktig aspekt. E-handelsfo?retag, likasa? ma?nga postorderfo?retag, har framga?ngsrikt lyckats anpassa sig efter detta och erbjuder fo?rha?llandevis snabba leveranser. Men de postorderfo?retag, vars affa?rside? a?r att erbjuda konsumenter abonnemang av fo?rbrukningsartiklar till ett la?gkostnadspris, har inte ha?ngt med i denna utveckling och tillhandaha?ller fortfarande relativt la?nga leveranstider fo?r nyinkomna besta?llningar.

I organisationer uppstĂ„r ofta populĂ€ra begrepp, eller sĂ„ kallade moden, som för tillfĂ€llet anses vara det moderna och naturliga sĂ€ttet att organisera pĂ„. MĂ„nga företag har idag övergĂ„tt frĂ„n att arbeta individuellt till att arbeta i team, dĂ„ det ofta ger indikation pĂ„ att medarbetarens prestationer höjs. För att fĂ„ teamen att fungera vĂ€l anses teambuilding viktigt dĂ„ det, enligt mĂ„nga författare inom Ă€mnet, syftar till att öka ett teams samarbete, effektivitet, arbetsglĂ€dje och kvalitĂ©. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur team fungerar i praktiken har vi intervjuat fyra företrĂ€dare för olika organisationer som alla har en högre position i sin organisation. Även en organisationskonsult, med stor kunskap om team och teambuilding, har intervjuats för att fĂ„ mer kunskap om Ă€mnet.Uppsatsen syfte Ă€r att undersöka om litteraturen kring hur team ska utformas stĂ€mmer överens med hur olika organisationer utformar team.

Företagsformen franchising, som ursprungligen kommer frÄn USA, innebÀr i korthet att en moderorganisation hyr ut ett fÀrdigt affÀrskoncept till en egenföretagare. Tanken bakom franchising Àr att det Àr ett samarbete dÀr bÄde franchisegivaren och franchisetagaren ska tjÀna pÄ affÀren, det Àr dock franchisegivaren som har den mer styrande och kontrollerande rollen i samarbetet. Risken finns att franchisetagarna upplever styrningen och kontrollen frÄn franchisegivaren för hÄrd, dÄ de bland annat tvingas följa ett standardavtal som innehÄller riktlinjer och instruktioner. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att ? identifiera hur franchisegivaren kan styra franchisetagarna ? belysa hur franchisetagaren upplever styrningen frÄn franchisegivaren ? identifiera positiva och negativa konsekvenser med respektive styrmedel för franchisegivaren och franchisetagare Vi har gjort en fallstudie av Hemglass, vilket var ett av de första franchiseföretagen i Sverige.

Bakgrund: Balanced Scorecard (BSC) har blivit ett populÀrt sÀtt att mÀta ett företags prestationer, dÄ det inkluderar bÄde finansiella och ickefinansiella mÄl och mÄtt. Samtidigt ses styrkortet som ett verktyg för att kommunicera företagets strategi och skapa en förstÄelse i hela organisationen för vad företaget vill uppnÄ. Trots att BSC Àr ett mycket framgÄngsrikt begrepp saknas det empiriska studier kring hur modellen upplevs och anvÀnds av anstÀllda pÄ operativ nivÄ och hur styrningsverktyget pÄverkar dem.Syfte: Undersökningens syfte Àr att beskriva hur BSC anvÀnds pÄ operativ nivÄ i ett företag samt förklara hur strategi och mÄlformulering uppfattas av individen och pÄverkar dennes beteende. Vidare Àr undersökningens syfte att utveckla en modell för att öka den operativa relevansen i BSC.Slutsats: För att uppnÄ de fördelar som BSC kan erbjuda krÀvs en förankring i hela organisationen samt ett engagemang och involvering i styrkortsprocessen frÄn alla anstÀllda. Vi anser att problemen med BSC som uppkommer mÄnga gÄnger kan hÀrledas till svÄrigheter att tydliggöra och att koppla strategin och BSC till vad individen arbetar med i sin vardag.

De nationella styrdokumenten för gymnasiet pÄvisar att lÀraren skall undervisa om samtbedöma elevernas prestationer i sprÄkhistoria. I dagslÀget saknas det forskning om hurverksamma lÀrare skall didaktisera det sprÄkhistoriska momentet i svenskundervisningen.Som konsekvens av detta blir momentet starkt bundet till de lÀromedel som anvÀnds, dÀr desprÄkhistoriska epokerna Àr tydligt avgrÀnsade till att beskriva utveckling av det svenskasprÄket ur en historisk aspekt. DÀrmed framtrÀder det dilemma som denna studie har somsyfte att belysa.En kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att sökasvar till hur fem verksamma gymnasielÀrare i dagslÀget undervisar i det sprÄkhistoriskamomentet. Centralt för studiens frÄgestÀllningar Àr hur respondenterna angriper desprÄkhistoriska epokerna i undervisningen samt hur de tydliggör det faktum attsprÄkförÀndring Àr ett konstant fenomen.Studiens resultat visar att det sprÄkhistoriska momentet fÄr relativt lite utrymme isvenskÀmnet, möjligen till följd av att den lokala arbetsplanen lyser med sin frÄnvaro. Denundervisning som existerar Àr starkt bunden till de lÀroböcker som respondenterna anvÀndersig av i undervisningen, men det blir tydligt att momentet fÄr en erfarenhetspedagogisk prÀgelnÀr det sÀtts i praktiken trots lÀroböckernas traditionella framstÀllning.

Syftet med studien Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur musiklÀrare i grundskolans senare Är uppfattar musikundervisningens innehÄll i relation till bedömning och betygsÀttning av eleverna. De forskningsfrÄgor som stÀlls studien Àr: vilket innehÄll anser musiklÀrare vara av vikt för elevers lÀrande i Àmnet musik? Vad i lÀrandeprocessen bedöms och betygsÀtts, och pÄ vilket/vilka sÀtt? PÄverkar bedömning och betygsÀttning musiklÀrares val och behandling av undervisningsinnehÄll? Metoden som har anvÀnts i studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr tre verksamma musiklÀrare i grundskolans senare Är delar med sig av sina uppfattningar och livsvÀrldar. Studiens resultat visar att musik Àr ett praktiskt skolÀmne som bygger pÄ en social och kommunikativ basis, dÀr elevers lÀrande sker genom aktivt deltagande och interaktion. Undervisningen bestÄr till stor del av ett gruppmusicerande med fokus pÄ ackordsspel, dÄ lÀrarna anser att eleverna kommer att ha nytta av denna kunskap i framtiden.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tÀnker om lek samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhÀmtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ leken i undervisningen, dÀr barnen sjÀlva Àr aktiva tillsammans med lÀraren. Vidare har jag tittat nÀrmare pÄ skillnader i pojkar och flickors lek, sÄsom t ex val av lekar. De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn, och genom barnen fÄtt svar pÄ var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsÀttningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tÀnker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i Äldrarna 8-10 Är, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem pÄ skolgÄrden, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med lÀraren.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Syftet med denna uppsats Àr att kasta ljus över Àmnet Corporate Social Responsibility (CSR). Inom detta Àmne kommer fokus att ligga pÄ det initiativ som heter Global Compact (GC), och som blivit föremÄl för sÄvÀl beundran som skepticism. MÄlet Àr att utröna om GC i Sverige blivit, eller Àr i riskzonen för att bli, en front för det som i uppsatsen kallas kulörtvÀtt, eller om det tvÀrtom Àr en vÀlfungerande sammanslutning som hjÀlper till att sprida CSR. FrÄgestÀllning: ñ€Hur och vart Äberopar de svenska företagen sitt medlemskap i Global Compact?ñ€, ñ€Av vilka anledningar ansluter sig företag till Global Compact?ñ€, ñ€Vilka effekter kan företagens frivilliga val av Global Reporting Initiative (GRI) som rapporteringssystem ha pÄ de Ätaganden av transparens och kommunikation som Global Compact medlemskapet för med sig?ñ€ Metod: För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnds en kvantitativ och en kvalitativ metodel. Intervjuer har genomförts med Global Compacts svenska medlemsföretag och dessutom har hemsidor, Ärsredovisningar, artiklar samt litteratur inom omrÄdet anvÀnts.

Intresset till studien uppkom genom att en webbgemenskap uppta?cktes i vilken fa?der so?ker sto?d fra?n varandra i fo?rha?llande till socialtja?nsten, det va?ckte va?r nyfikenhet kring vad orsaken och syftet a?r till att fa?der so?ker sig till webbgemenskapen. Syftet med studien a?r att so?ka fo?rsta?else fo?r varfo?r fa?derna va?nder sig till webbgemenskapen pa? internet, att beskriva vilka fo?resta?llningar som skapas kring socialtja?nsten i webbgemenskapen samt hur fo?resta?llningar begripliggo?rs och fo?rklaras av fa?derna. Fo?r insamling av empiri har en kvalitativ observationsstudie pa? internet genomfo?rts da?r empirin som legat till grund fo?r resultatet a?r texter och kommentarer publicerade av personer som utger sig fo?r att vara fa?der.

Syfte: HR-chefer utg?r nyckelakt?rer i utvecklingen av HR-funktionens framtid, en framtid som enligt forskningen inneb?r allt mer digitaliserade HR-processer. D?rav ?mnar denna studie att unders?ka hur HR-chefer, inom privat sektor, organiserar det strategiska arbetet med att digitalisera HR-funktionen samt vilka metoder som HR-chefer anv?nder f?r att m?jligg?ra dessa l?ngsiktiga planer. Teoretisk inramning: AMO-modellen anv?nds f?r att analysera det empiriska materialet. Modellen beskriver att HR-chefer beh?ver arbeta med metoder kopplat till f?rm?gor, motivation och m?jligheter utifr?n ett digitaliserings perspektiv, f?r att skapa f?ruts?ttningar och m?jligheter till prestation inom HR-funktionen.