Syftet a?r att underso?ka konstruktioner kring avlo?nat husha?llsarbete i 10 debattartiklar i Aftonbladet och Dagens Nyheter samt pa? fo?retagshemsidorna Hemfrid och HomeMaid i fo?rha?llande till arbete, ko?n och etnicitet. Vidare underso?ks hur ja?msta?lldhet och ja?mlikhet kan fo?rsta?s. Materialurvalet a?r gjort med fo?rhoppningen att visa en ideologisk och praktisk sida.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Kontext. Det blir allt vanligare att konsumenter vill anva?nda spel och applikationer pa? alla mo?jliga enheter och plattformar och ett sa?tt att go?ra det mo?jligt a?r genom portning. Portning anva?nds fo?r att a?teranva?nda kod, objekt och funktioner utan att beho?va go?ra om allt fra?n bo?rjan.

SammanfattningDenna uppsats a?r baserad pa? en underso?kning med hja?lp av a?tta la?rare i en ho?gstadieskola i Guatemala. Studien syftade till att ta reda pa? hur la?rarna i bergsbyn upplever att flerspra?kigheten har utvecklats och om spra?kliga influenser fra?n andra kulturer har ma?rkts i elevernas spra?kbruk. Dessutom var det intressant att se om ?spanglish? a?ven har brett ut sig pa? landsbygden la?ngt bort fra?n sta?derna, samt om kulturutbytet med svenska skolor har pa?verkat elevernas spra?kutveckling.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsÀttning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var ocksÄ att se om det fanns nÄgon skillnad i lÀrarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsÀttning. Metoden som anvÀnts för att ge svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lÀrare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnder sig av bÄde formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker pÄ mÄnga olika sÀtt.

Lagstiftningen om skattefrihet pa? kapitalvinster pa? na?ringsbetingade andelar samt RA? 2004 not. 59 innebar startskottet fo?r en ny typ av skatteplanering som kom att kallas Peru-uppla?gg. Skatteavtalet med Peru utnyttjades och stora skattevinster i de aktuella bolagen var fo?ljden.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Denna studie har syftat till att beskriva och försöka förstÄ nÄgra situationer inom Àmnena svenska och idrott som pÄverkat trettio gymnasieelevers sjÀlvkÀnsla negativt. Eleverna har anonymt ombetts skriva ner en berÀttelse om en hÀndelse som pÄverkat dem negativt. BerÀttelserna har sedan analyserats och flera kategorier av hÀndelser har inom bÄda Àmnena utkristalliserats. Resultatet redovisas enligt dessa kategorier. Elevernas berÀttelser visade att lÀrarnas oförmÄga att stötta och uppmuntra har stor inverkan pÄ deras sjÀlvkÀnsla ? och i förlÀngningen deras prestationer.

Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhÀlle har Àndrats i en negativ riktning, med begrÀnsad fysisk aktivitet och sÀmre matvanor. Skolan Àr en plats som kan gynna barn och ungas kost och hÀlsovanor. Idrott och hÀlsa samt hem och konsumentkunskap Àr tvÄ Àmnen som kan bidra till att frÀmja elevernas hÀlsa. En bra skolgÄrdsmiljö och en lugn mÄltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn Àter mÄnga av sina mÄltider i skolan och skolan har möjlighet att pÄverka deras matval i en positiv riktning.

Relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ Àr en viktig faktor för idrottsrelaterad framgÄng. MÄnga forskare framhÀver dess vikt och menar att det ibland Àr den mest avgörande faktorn. Vidare Àr det bevisat att engagemang Àr viktigt för individens idrottsrelaterade prestationer.Syftet med undersökningen Àr dÀrför att undersöka huruvida relationen mellan trÀnare och aktiv idrottande individ har ett samband med individens engagemang och om det föreligger skillnader mellan lagidrott och individidrott.Kvantitativ datainsamlingsmetod anvÀndes och undersökningen gjordes pÄ 108 stycken (79 pojkar och 29 flickor) unga tÀvlingsidrottare i Äldern 15-18 Är. Undersökningen Àr en tvÀrsnittsstudie med frÄgeformulÀr baserat pÄ tidigare forskning. Analysen gjordes med korrelationsanalys, bÄde för totala gruppen av respondenter och pÄ de olika idrottstyperna individuell idrott (n=55) och lagidrott (n=53) samt genom en multipel regressionsanalys.Resultatet visade pÄ ett positivt, medelstarkt samband dÀr en förÀndring i engagemang kan förklaras av en förÀndring i relation till 20 procent.

Bakgrund: Om ett barn fo?ds fo?r tidigt kan fo?ljden bli att barnet va?rdas pa? en intensivva?rdsavdelning. Dessa barn kan utsa?ttas fo?r ma?nga livsno?dva?ndiga men sma?rtsamma procedurer under va?rdtiden. Sma?rta a?r en negativ upplevelse fo?r individen ba?de pa? kort och pa? la?ng sikt.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och bistÄndsorganisation som Individuell MÀnniskohjÀlp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvÀndande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell MÀnniskohjÀlps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har frÀmst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: VÄr teoretiska referensram bestÄr av prestationsmÀtning, Balanced Scorecard samt ett exempel pÄ anvÀndande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger pÄ intervjuer med medarbetare pÄ Individuell MÀnniskohjÀlp och pÄ deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ett BSC kan vara en möjlig vÀg för en insamlings- och bistÄndsorganisation att mÀta sin mÄluppfyllelse.

Bakgrund: I handledaruppgifter ingÄr det att vara rÄdgivare, kunna ge stöd och vara en trygg person och ge uppmuntran och feedback. Att ge feedback nÀr allt Àr bra brukar sÀllan skapa nÄgra problem men nÀr studentens prestationer inte Àr tillrÀckliga Àr det inte alltid enkelt att nÄ fram som handledare pÄ ett pedagogiskt sÀtt utan att det kan kÀnnas negativt för studenten. Vid klinisk handledning Àr oftast en tredje part inblandad, patienten och det Àr dÄ viktigt att handledningen sköts pÄ ett professionellt sÀtt sÄ att patienten inte kÀnner att hon fÄtt dÄlig vÄrd och att studenten inte kÀnner sig krÀnktSyfte: Syftet Àr att beskriva före detta tandhygieniststudenters erfarenheter av feedback frÄn sina handledare vid klinisk praktikMetod: Ansatsen har varit kvalitativ och sex före detta tandhygieniststudenter har intervjuats med öppna frÄgor.Resultat: Det visade sig att studenterna ville och behövde mycket feedback. Helst ville de ha feedback direkt efter sin patientbehandling och pÄ ett konstruktivt sÀtt. Studenter vill kÀnna sig sedda och ha bekrÀftelse.Slutsats: PÄ en klinisk praktik krÀvs det resurser genom att det borde finnas tillrÀckligt med personal föra att genomföra en bra utbildning.

Denna uppsats handlar om andrasprÄkselevers svÄrigheter i matematik och hur dessa kan jÀmföras med svenska elevers svÄrigheter. Mitt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om andrasprÄkselever har svÄrare med matematiken bara för at de inte förstÄr sprÄket samt visa, om sÄ Àr fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andrasprÄkselevers prestationer ut i matematik jÀmfört med elever som undervisas pÄ sitt första sprÄk?? Vilken betydelse har sprÄket i andrasprÄkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lÀrare arbeta med andrasprÄkselevers inlÀrning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjÀlp av litteratur och de tvÄ andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.