Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Syftet med uppsatsen är att utifrån kvalitativa data undersöka hur genus framställs inom dettextila hantverket, samt vad som händer när en hantverkare/konstnär inte följer de normersom finns inom det området. Teorin utgår ifrån genus, hur den textila normen har skapats ochvilka drag det finns idag. Som metod har en ideologikritisk textanalys använts, där datan ianalysen delats upp i fyra teman. Resultatet visar att normen att textil är feminint ännu leverkvar, men att det börjar bli mer accepterat för män att utöva textila hantverk..

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

BAKGRUND:Det är samhällets normer, värderingar och förväntningar som påverkar synen på könet. Som pedagog har m en stor inverkan på barns framtida syn och utveckling gällande könroller.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka om pedagoger styr barns aktiviteter och val av leksaker utifrån ett medvetet genusperspektiv, samt om de utövar textila aktiviteter utifrån ett genusperspektiv.METOD:Vi har valt att använda oss av intervjuer som är en kvalitativ undersöknings metod. Vårt intresse är att få en inblick i pedagogernas tankar och åsikter gentemot könsroller i samband med leken och textilen.RESULTAT:Pedagogerna anser att de omedvetet kan styra barn mot val av leksaker och aktiviteter men de är medvetna om att det finns könsrelaterade leksaker då samhället består av normer och värderingar. De är medvetna om att de är med och påverkar barns roll gällande deras könsidentitet. Pedagogerna anser att textila material och aktiviteter är roligt och lärorikt men att de finns för lite tid till att utföra det..

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande.För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer.

De senaste a?rens diskussioner kring husha?llsna?ra tja?nster har nu resulterat i ett skatteavdrag som bo?rjade ga?lla den 1 juli 2007. Med anledning av att fler nu troligtvis har ra?d med hja?lp i hemmet har HSB beslutat att se o?ver mo?jligheten att erbjuda denna typ av tja?nster till sina medlemmar. Syftet med detta arbete a?r att utreda och analysera hur HSB ska anva?nda marknadsinformation fo?r att kunna utveckla nya tja?nster och ge grundla?ggande direktiv fo?r marknadsfo?ring av dessa.

Na?r sociala na?tverk blir en del av va?r vardag o?ppnas uppenbara mo?jligheter till interaktion och na?tverkande pa? Internet med va?nner, kollegor och bekanta. Samtligt som sociala na?tverk erbjuder anva?ndare intressanta redskap, med ma?nga fo?rdelar, fo?r att kunna interagera utsa?tts samtidigt anva?ndares personliga integritet fo?r risker och hot. Denna uppsats underso?ker vad som oroar anva?ndare mest pa? Internet, va?rdet av en skyddad privat sfa?r utan insyn, varfo?r vi delar med oss av privat information pa? sociala na?tverk, vad kan man ta reda pa? utifra?n den information som finns tillga?nglig samt hur kan vi ba?ra oss a?t fo?r att inte fo?rlora va?r integritet pa? Internet.

G?teborgs stad v?xer och befolkningsprognosen pekar p? att 153 000 nya g?teborgare kommer att ta plats i staden. Livet i st?der ?r f?rknippat med stress, fysisk och psykisk oh?lsa. Ekosystemtj?nster ?r ett alternativ f?r att motverka de negativa aspekterna f?rknippat med stadslivet.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Big data och datautnyttjande blir allt mer popula?rt bland videotja?nster pa? internet. SVT Play a?r en av de Play-tja?nster som har mo?jlighet att utnyttja mer data a?n de go?r fo?r tillfa?llet. I detta arbete var ma?let att underso?ka hur SVT kan fo?rba?ttra sitt datautnyttjande och genom det utveckla SVT Play.

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer.

BakgrundArbetets teoretiska ram grundar sig på Säljös sociokulturella teori. I bakgrunden sammanfat-tas hur styrdokumenten sätter krav på en likvärdig utbildning för alla elever. Det redogörs för forskning om andraspråksinlärning, interaktion och samspel i klassrummet och användning av informations- och kommunikationsteknik i skolan. Dessutom beskrivs reflektioner av olika pedagoger och forskare om slöjdämnet som pedagogiskt redskap.SyfteSyftet med studien är att undersöka om instruktionsfilmer om textila tekniker kan användas som redskap till kunskapsutveckling för elever med svenska med andraspråk i årskurs två och tre.MetodStudien är av kvalitativ karaktär. Den har inslag av etnografin som fokuserar på den sociala interaktionen inom en grupp samt aktionsforskningen som syftar på att optimera en verksamhet.