Denna uppsats beskriver attityder till arbete bland norrbottniska ungdomar, som Ànnu inte etablerat sig pÄ arbetsmarknaden. Vidare beskriver den i vilken utstrÀckning dessa ungdomar kÀnner samhörighet med sina hemregioner. Till sist sÄ undersöks ocksÄ kopplingar mellan olika attityder och samhörighetsgrad till hemregionen eller intresse för internationella utblickar och kontakter. Syftet Àr pragmatiskt pÄ sÄ sÀtt att det ger svar pÄ vad arbetsgivare i Norrbotten kan fokusera pÄ för att knyta den framtida arbetskraften till lÀnet. Metoden Àr kvantitativ och utgÄr frÄn svar pÄ postenkÀter som skickats till alla ungdomar i Norrbotten som gick i nian i grundskolan och i trean pÄ gymnasiet under hösten 2005.

Studenter har ofta som ma?l att fa? ett arbete efter avslutade studier och med ho?g konkurrens pa? arbetsmarknaden skulle personal branding, personligt varuma?rkesbyggande, i sociala medier kunna vara ett bra hja?lpmedel fo?r att fa? ett arbete. Men hur ma?nga utnyttjar egentligen detta? Uppsatsens syfte a?r att belysa denna kombination. Fra?gesta?llningen handlar om hur studenter inom olika yrkesomra?den upplever och hanterar presentationen av sig sja?lva i sociala medier.

Flexibilitet har blivit allt viktigare pÄ den svenska arbetsmarknaden vilket Àr nÄgot organisationer anpassat sig till. Detta har lett till att bemanningsbranschen har vÀxt och att arbeta som uthyrd personal blir en allt vanligare arbetsform. Denna utveckling beror pÄ att organisationer vill vara flexibla och anpassa sin arbetsstyrka efter rÄdande behov. Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur de anstÀllda upplever sin anstÀllning pÄ ett bemanningsföretag. Genom att ha studerat tidigare forskning samt bilden som mÄlats upp genom media angÄende bemanningsbranschen anser vi att det finns en problematik med denna sorts anstÀllning.

I denna rapport beskrivs ett projektarbete vars syfte har varit att undersöka hur företagsavveckling kan förenas med samhÀlleligt företagsansvar med avseende pÄ personalen. Vi gjorde detta genom att titta pÄ hur företaget Scanias avveckling av axelfabriken i Falun gick till, en avveckling som av intressenter anses ha skötts bra och ansvarsfullt. DÄ avveckling av verksamhet Àr nÄgot som mÄnga företag genomför till följd av en strÀvan efter att vara konkurrenskraftiga pÄ den globala marknaden, Àr det intressant att se hur detta kan göras och samtidigt ta ett ansvar gentemot de anstÀllda.Rapporten gjordes utifrÄn en kvalitativ fallstudie dÀr material har inhÀmtats genom intervjuer och en litteraturstudie. Inledningsvis beskrivs begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) för att sedan gÄ över i en redogörelse för vad som gjordes under avvecklingen. Rapporten avslutas med vad vi anser var CSR under avvecklingen samt sammanvÀvande diskussioner om detta.

Titel: Kvinna och ledare i Bygg- och Fastighetsbranschen Termin/Är: Vt. 2008Författare: Sofia Johansson och Christina Lindqvist Handledare: Jenny StÄhlNyckelord: Kvinnliga ledare, bygg- och fastighetsbranschen, mansdominerat.PÄ 70-talet var 60 % av kvinnorna och 90 % av mÀnnen aktiva pÄ arbetsmarknaden. 35 Ärsenare, 2005, hade situationen förbÀttrats avsevÀrt dÄ var siffrorna 80 % respektive 86 %.Dock Àr det inte lika jÀmstÀllt pÄ de ledande positionerna, dÀr kvinnorna fortfarande Àrunderrepresenterade (Kruse & Liljedahl, 2002) och bestod Är 2004 endast av 28 %, medanmÀnnen stod för de resterande 72 % (SCB, 2004).Andelen mÀn och kvinnor pÄ ledande positioner varierar frÄn bransch till bransch (Kanter,1993). Historiskt sett har det inte funnits nÄgon plats för kvinnor i bland annat byggbranschen,men Àven generellt sett pÄ ledande positioner. Kvinnor har dÀremot haft större möjligheterinom andra omrÄden sÄ som vÄrd och omsorg, reklam och administrativt arbete.Bygg- och fastighetsbranschen har sedan lÀnge varit tvÄ mansdominerade branscher(Kriegholm, 2006).

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Vi lever idag i ett samhÀlle i stÀndig utveckling vilket stÀller krav pÄ verksamma företag att konstant driva pÄ den egna utvecklingen. I detta arbete Àr kompetenta och kunniga medarbetare viktigt, men det Àr enligt RekryteringsenkÀten 2012 (Svenskt NÀringsliv, 2012) svÄrt för företagare att anstÀlla den kompetens de behöver. Om inte kompetensen finns pÄ arbetsmarknaden Àr intern kompetensutveckling ett möjligtalternativ för att ta fram den kompetens som efterfrÄgas och detta Àr nÄgot som det Ärligen investeras stora summor i. Vilken effekt dessa investeringar har pÄ företagen Àr dock nÄgot som inte utvÀrderas i nÄgon större utstrÀckning (Pineda, 2010) vilket leder till att pengar riskerar att upprepade gÄnger investeras i overksamma insatser. Hur kan detta ÄtgÀrdas? Det finns ett flertal teoretiska modeller för utvÀrdering av kompetensutveckling, men det saknas empirisk forskning som visar hur företag arbetar med omrÄdet och det Àr denna lucka uppsatsen bidrar till att fylla.

Dagens snabbförÀnderliga organisationer efterstrÀvar ofta att hÄlla sig konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden, vilket tenderar att stÀlla allt högre krav pÄ effektiv kunskapsspridning. I mÄnga fall vÀljer organisationer att anvÀnda projektformen för att fÀrdigstÀlla uppgifter. Projektformens temporÀra karaktÀr innebÀr ytterligare hantering av erfarenheter och lÀrdomar, i synnerhet dÄ det finns en risk att erfarenheterna gÄr till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det mÄnga metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fÄnga upp lÀrdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod bestÄr av att rutinmÀssigt och strukturerat upprÀtta sÄ kallade slutdokument, dÀr bland annat erfarenheterna skall kunna fÄngas upp, lagras och arkiveras.Studiens syfte Àr att peka pÄ tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lÀrdomar pÄ Karlstads universitet.TvÄ forskningsfrÄgor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte:Hur ser hanteringen av slutdokument ut pÄ Karlstads universitet?Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lÀrdomar mellan projekt pÄ Karlstads universitet?En kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare pÄ Karlstads universitet.

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

TidsbegrÀnsade anstÀllningsformer inom vÄrden har ökat i dagens samhÀlle. Den typen av anstÀllning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anstÀllningsvillkor och skapar dÀrmed svÄra arbetssituationer för mÄnga. Arbetstagare som behöver hjÀlp och stöd i sÄdana svÄra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning frÀmst kring arbetsförhÄllanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegrÀnsad anstÀllning samt fackets roll som handledare för medlemmar, dÀremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bÀttre förutsÀttningar för den anstÀllde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bÀttre förutsÀttningar för tidsbegrÀnsade anstÀllda.

Syftet med denna intervjustudie Àr att studera examinerade hÀlsovetarstudenters övergÄng frÄn studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hÀlsovetare som gick HÀlsovetarutbildningen pÄ Högskolan VÀst för ett flertal Är sedan. UtifrÄn ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse HÀlsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hÀlsovetarna har en bred syn pÄ kunskap och att det Àr vanligt att de förhÄller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. HÀlsovetarna ser kunskap som bÄde objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende pÄ i vilka sammanhang de tas upp.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Byggsektorn i Sverige Àr stor, kring 10 % av den svenska arbetsmarknaden rÀknas in i denna sektor. Eftersom byggbranschen Àr sÄ stor Àr det viktigt att den fungerar effektivt. Denna studie har dÀrför inriktat sig pÄ att undersöka hur strategisk partnering kan anvÀndas pÄ ett mer framgÄngsrikt sÀtt mellan levererande företag och kunder i den offentliga sektorn. De budget- och tidsramar som tagits fram överskrids ofta, och kvaliteten pÄ det som byggs uppnÄs inte i tillrÀckligt hög grad. Till stor del hÀrrör detta frÄn det faktum att offentliga upphandlare ofta gör sina upphandlingar baserat pÄ det lÀgsta priset, och ej tar hÀnsyn till andra ?mjuka? faktorer.

Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling nu nÀr 40-talisterna nÀrmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag Àr nÀstintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gÄ i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den vÀxlingen av medarbetare sÄ att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lÀmnar organisationerna och hur arbetar de med att vÀxla in ungdomar in i verksamheterna? Det Àr ett flertal utmaningar som Sveriges företag stÄr inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor Àr den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsvÀxlingen innebÀr sÄ att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgÄngarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se nÀrmare pÄ problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behÄlla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsvÀxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt nÀr det kommer till medarbetare som förvÀntas gÄ i pension men Àven hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

Det ena syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifrÄga om arbetstagares kritikrÀtt. Det andra syftet Àr att undersöka konsekvenserna för denna rÀttighet av en dom frÄn Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anstÀllda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. BegrÀnsningar i denna rÀtt fÄr endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten fÄr inte sanktioneras i form av nÄgon negativ ÄtgÀrd som har med anstÀllningsförhÄllandet att göra, till exempel uppsÀgning eller avskedande.