Bakgrund och problem: Det blir allt vanligare i dagens globaliserade vÀrld att flerastora företag söker sig utanför sina nationsgrÀnser för att vÀxa pÄ nya marknader.Detta medför dÄ en rad utmaningar inom ekonomistyrning nÀr man skall etablera sig ifrÀmmande lÀnder. I vÄr studie har vi fokuserat oss hur japanska företag medverksamhet i Sverige tillÀmpar och anpassar sitt belöningssystem till svenskaförhÄllanden. Belöningssystem Àr generellt annorlunda i Japan i jÀmförelse medSverige, vi vill dÄ öka förstÄelsen hur belöningssystem som styrinstrument skiljer sigmellan dessa tvÄ lÀnder. Genom att intervjua mÀnniskor verksamma i Sverige medjapanska rötter och stor erfarenhet frÄn den japanska arbetsmarknaden kan viinförskaffa lÀrdom om hur man vill bli belönad och hur de uppleverbelöningssystemets roll som styrmedel och vad som motiverar anstÀllda att prestera.Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för hurbelöningssystem Àr utformade i japanska företag och i vilken utstrÀckning de anpassastill svenska förhÄllanden samt vad som motiverar anstÀllda att prestera i Sverigerespektive Japan?Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad till tre expertintervjuer vid tvÄ japanska företag.

Under perioden 1970-1989 existerade nÀstan inte fenomenet lÄngtidsarbetslöshet i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet steg arbetslöshetssiffrorna rekordartat. Arbetslöshetssiffrorna sjönk nÄgot under det följande decenniet men har inte sedan dess gÄtt tillbaka till forna lÄga nivÄer.I TCO:s studie ?Jakten pÄ superarbetskraften? frÄn 2009 deltog 1 885 arbetsstÀllen i landet frÄn bÄde den privata och den offentliga sektorn. Statistiken talar sitt tydliga sprÄk dÄ det visade att nÀstan hÀlften av cheferna var ganska eller mycket negativt instÀllda till att nyanstÀlla lÄngtidsarbetslösa personer.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet Àr att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framvÀxt och att beskriva de ?kritiska perioder? som finns i utbildningens historia. Med ? kritiska perioder? avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förÀndrats.

Uppsatsen beskriver den arbetssituation som möter de lÀrare pÄ gymnasiet som undervisar i Àmnet datorteknik. NÀr datorer införts i skolan har det gjorts för att ungdomar behöver utbildas för det framtida IT samhÀllet. Skolan skulle anpassas till den rÄdande arbetsmarknaden. Demokrati och rÀttvisa tillsammans med jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet skulle uppnÄs genom att alla fick samma möjligheter. FörvÀntningarna var ocksÄ att ekonomiska vinster skulle uppnÄs genom en rationalisering.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjĂ€nstesektorn. PĂ„ grund av effektiviseringar, politiska sysselsĂ€ttningsĂ„tgĂ€rder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hĂ„lla sig kvar pĂ„ arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta Ă€r dels okunskapen som finns nĂ€r man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hĂ„rd konkurrens behöver soloföretagen nĂ„gon form av resurskomplettering.

Arbetsintegrerande sociala företag Ă€r en företagsform som pĂ„ senare Ă„r uppmĂ€rksammats av beslutsfattare i Sverige, samhĂ€llets kunskaper om företagen Ă€r dock begrĂ€nsade. Dessa företag Ă€mnar sĂ€tta mĂ€nniskan i fokus för deras egna liv genom att integreras pĂ„ arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som Ă€r anpassade för dem. Det kan vara svĂ„rt att ta steget frĂ„n utanförskapet till arbete och sedan hĂ„lla sig kvar, dĂ€rför Ă€r syftet med studien att undersöka i vilken utstrĂ€ckning de sociala företagen inom omrĂ„det LuleĂ„-PiteĂ„-Boden-Älvsbyn Ă€r i behov av stöd och vad som saknas, hur de fĂ„r detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gĂ„ att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgrĂ€nsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken frĂ„n kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, FörsĂ€kringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förstĂ„elsen och analysen av materialet anvĂ€nds begreppet socialt kapital.

 Syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur romer upplever sin integration i Malmö. Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden dÄ vi har genomfört sammanlagt Ätta intervjuer med mÀn och kvinnor med romsk bakgrund. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ sociologiska teorier: Pierre Bourdieus tvÄ begrepp, habitus och kapital och Erving Goffmans teori om stigma samt att arbetet prÀglas genomgÄende av begreppet integration. Dessa teorier anser vi vara relevanta för vÄrt valda Àmne dÀr habitus och de olika kapitalen har som syfte att förklara hur vÄra intervjupersoner betraktar sin integration i Malmö genom de olika möjligheter de har. NÀr personer upplever svÄrigheter med integration kan detta pÄ olika nivÄer associeras till Goffmans teori som handlar om stigmatisering.

DÄ konkurrensen om den bÀsta arbetskraften idag Àr hÄrd har det blivit allt viktigare att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare, varför mÄnga företag arbetar med aktiviteter som pÄ senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur gÄr detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstÄ som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgÄtt ifrÄn rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och ÄtrÄvÀrd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och vÀrderingar, dÀr fokus i denna studie Àr deras krav och förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden. För att skapa sig en bÀttre förstÄelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av tvÄ samtalsintervjuer med tvÄ svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom tvÄ fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Äldre mĂ€nniskor har det tufft pĂ„ arbetsmarknaden. Ny kompetens slĂ„r ut erfarenhet, vilket innebĂ€r att en mĂ€nniska över 50 Ă„r som förlorat eller vill byta arbete, har svĂ„rt i konkurrensen med yngre. I tidigare forskning om arbetslöshet har kvinnors upplevelser fĂ„tt stĂ„ i skymundan för olika grupper av mĂ€n och ungdomar. DĂ€rför Ă€r syftet med det hĂ€r arbetet, att mot bakgrund av relevant forskningslitteratur, undersöka hur ett antal arbetslösa kvinnor mellan 50 och 64 Ă„r upplever och hanterar sin situation. Fokus i arbetet ligger pĂ„ vilka olika upplevelser och sĂ€tt att hantera situationen som man finner hos kvinnorna.

SammanfattningBemanningsbranschen Àr idag en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Sedan slutet av 1990-talet har allt fler företag inom denna bransch valt att fokusera pÄ uthyrning av studenter. Detta Àr ett mycket intressant segment dÄ denna verksamhet ökar kontakten mellan studenter och nÀringsliv och skapar möjligheter för studenter att erhÄlla arbetslivserfarenhet under studietiden. Ett allt mer snabbförÀnderligt konkurrensklimat ökar kraven pÄ medvetenhet och strategiutformning för företag, nÄgot som Àr av sÀrskilt stor betydelse för en bransch som Àr sÄ ung och expansiv.Denna uppsats syftar till att undersöka och analysera den omvÀrld som bemanningsbranschen, och i synnerhet studentuthyrningssegmentet befinner sig i. Vidare genomförs en konkurrentanalys av företag som fokuserar pÄ studenter och uthyrning av dessa till kvalificerade uppdrag.Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med insamling av sÄvÀl sekundÀr- som primÀrdata.

Bakgrund: Det postindustriella samhÀllet har fÄtt en ny syn pÄ arbetaren dÀr man ska vara sjÀlvgÄende mÄngkunnig och flexibel, vilket Àr helt andra krav Àn de som fanns under industrialismen. DÄ en allt större konkurrens infinner sig pÄ arbetsmarknaden, fÄr företagen Àven en möjlighet att stÀlla ibland till synes orimliga krav pÄ sina medarbetare. Att medarbetare idag ska vara flexibla har blivit ett allt större krav, oavsett vilken befattning man har. Flexibla medarbetare blir mer ÄtrÄvÀrda att behÄlla, till skillnad frÄn den som inte Àr flexibel. Den flexibla arbetaren blir mer lönsam för det företag han verkar i.

Detta examensarbete pÄ kandidatnivÄ har sin utgÄngspunkt i den vÀlfÀrdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade lÀnder stÄr inför i form av en Äldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i Äldrarna. Idag lÀmnar mÄnga arbetslivet redan kring 65 Ärs Älder, trots att det Àr ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsÀtta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer utforska hur Àldre kvinnor inom vÄrdyrken ser pÄ sin arbetssituation, yrkesmÀssiga sjÀlvbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa Àr intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lÀmna arbetslivet inom nÄgra Är.

I Indien Àr skillnaderna mellan pojkar och flickor pÄtagliga. Pojkarna ska försörja familjen nÀr de blir vuxna, medan flickor ska giftas bort, ibland lÄngt innan de har blivit vuxna. Detta mÀrks tydligt pÄ skillnaden i kvantitet skolgÄng som de fÄr. Pojkars skolgÄng prioriteras framför flickors och för bara nÄgra Är sedan skilde det över 20 procentenheter mellan lÀs- och skrivkunniga kvinnor och mÀn. Det har visserligen blivit bÀttre pÄ senare Är, större och större andel flickor fÄr börja skolan, men det Àr ÀndÄ fortfarande betydligt fler pojkar Àn flickor som skrivs in i skolan varje Är.

Arbetslöshet bland utrikes födda Àr en omdiskuterad och aktuell frÄga i Sverige. Skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda Àr betydande och en stor variation i arbetslöshet bland invandrare kan observeras mellan Sveriges kommuner. En hög arbetslöshet bland utrikes födda Àr samhÀllsekonomiskt kostsamt och pÄverkar Sveriges tillvÀxt pÄ sikt. Detta Àr sÀrskilt problematiskt med tanke pÄ de demografiska utmaningar som vÀntar Sverige, dÄ ett mindre antal personer ska försörja allt fler. För att möta dessa utmaningar krÀvs en effektiv integrationspolitik som fokuserar pÄ orsakerna till arbetslösheten bland utrikes födda.

Inom de nÀrmsta Ären kommer det att ske en stor generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden. MÄnga av Sveriges chefer kommer att gÄ i pension. En kartlÀggning frÄn Svenskt NÀringsliv visar att Sverige har de Àldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna Àr det allt fÀrre unga mÀnniskor som vill bli chefer idag. Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn kommande generationsvÀxling pÄ chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda pÄ 80-talet tillhörande olika organisationer ser pÄ sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.