Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur man i sex klasser, Är tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tÀnkande och dÀrigenom förhindra svÄrigheter. Vi ville se om organiserandet av lÀrandet och sÀttet att kommunicera pÄverkade elevernas instÀllning till matematiken.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad styrdokumenten sÀger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvÄrigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i tvÄ steg; en elevenkÀt i skolÄr tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att anvÀnda öppna frÄgor och uppgifter dÀr vÀgen till lösningen var viktigare Àn svaret samt att eleverna i de olika skolÄren inte fann matematikÀmnet svÄrt men dÀremot trÄkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvÄrigheter men mÄnga fÄr svÄrigheter i samband med undervisningen.

Sammanfattning Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka om lÀrarna Àr medvetna om varför de ska arbeta med 10-kamraterna och om hur medvetna eleverna sjÀlva Àr om varför de bör kunna 10-kamraterna. För att ta reda pÄ detta genomfördes en intervju med 3 olika lÀrare angÄende deras arbete kring 10-kamraterna. Resultatet av intervjuerna visar att alla lÀrare arbetade med 10- kamraterna och har gjort det ett tag. Men alla arbetade inte exakt pÄ samma sÀtt med 10- kamraterna. Enligt lÀrarna bör eleverna lÀra sig 10-kamraterna för det Àr anvÀndbart i mÄnga delar i matematiken.

Denna klassrumsstudie fokuserar hur matematiklÀrare lyssnar pÄ sina elever. TvÄ olika lÀrares lyss­nande har observerats i klassrummet. Interaktioner i klassrummet har spelats in, transkriberats och analyserats med fokus pÄ lÀrares lyssnande i en fenomenografisk ansats. Ambitionen Àr att försöka karaktÀrisera lÀrares lyssnande. Ett lyssnande ramverk som utformats av Davis (1997) och Yackel et al.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde pÄverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning Àr sÄ viktigt och för att vi bÄda kÀnner starkt för bildÀmnet har vi valt att integrera bild och skrivning, dÄ vi ville undersöka om bilden Àr nyckeln till en ökad motivation och glÀdje inför skrivandet pÄ ett kreativt sÀtt. Vi har hÀmtat tankegÄngar frÄn frÀmst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat vÄra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjÀrdeklass. Resultatet mÀttes genom enkÀter, observationer och intervjuer.

Syftet med min studie Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 6-7 upplever sin placering pÄ resursskola. Jag anvÀnde mig av den kvalitativa forskningsintervjun med en fenomenologisk ansats som metod för att fÄ reda pÄ hur eleverna upplever sin placering pÄ resursskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om resursskolor, inkludering och exkludering och vikten av relationer samt en koppling till aktuella styrdokument. Resultatet pekar pÄ att elevernas upplevelse av resursskola kan delas in i tre kategorier, bekrÀftelse, social gemenskap och bemötande. Dessa samverkar och bidrar till att eleverna upplever en tillhörighet, ett sammanhang, inom resursskolan vilket de har saknat pÄ sina hemskolor.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en förstÄelse för vilken betydelse pedagoger har i skapandet av en god lÀrandemiljö. Vi vill Àven framhÀva vad som utmÀrker en god lÀrandemiljö. Vi valde dÀrför att göra kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor för att synliggöra deras uppfattningar om Àmnet. VÄr förhoppning var att pÄvisa hur dessa pedagoger sÄg pÄ sin egen betydelse kopplat mot lÀrandemiljön men Àven vad de ansÄg vara en god lÀrandemiljö. Det som framkom var att pedagogens betydelse stÄr i centrum för arbetet.

Sammandrag Syftet med detta arbete har varit att undersöka elevers uppfattning om sina möjligheter att vara skapande i skolan, vilka förutsÀttningar som finns för skapande verksamhet och kulturupplevelser samt hur man uppfyller det styrdokumenten sÀger gÀllande estetisk verksamhet i en landsortsskola. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnts tillsammans med strukturerade observationer. Undersökningen har genomförts pÄ mellanstadiet i en landsortsskola i vÀstra VÀrmland och omfattats av 151 elever och Ätta lÀrare. Det empiriska materialet visar att eleverna har störst möjlighet att vara skapande i de Àmnen dÀr observationerna pekade pÄ god mÄluppfyllelse, dÀr eleverna var delaktiga i sitt eget lÀrande samt dÄ lokalerna var ÀndamÄlsenliga. Materialet visar Àven att man i liten omfattning erbjuder kulturupplevelser i skolan. Arbetets forskningsavsnitt stödjer den skapande verksamhetens betydelse i skolan genom att behandla styrdokument, utveckling och lÀrande, skapandeprocessen samt betydelsen av upplevelser och intryck..

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

VÄrt syfte med arbetet har varit att ta reda pÄ hur dagens lÀrarroll ser ut, vilka verktyg kan anvÀndas för att motivera eleverna och fÄ dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som stÄr i styrdokumenten angÄende Àmnet och vi har ocksÄ tittat pÄ olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lÀrarna anvÀnder sig av, samt hur lÀraren kommunicerar med eleven. Genom att anvÀnda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fÄtt fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vÄrt resultat, som vi fÄtt frÄn vÄra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen anvÀnds skiljer sig Ät.

The aim of this study is to find information about what to do when riding arena footings are worn-out. Especially, the surface layer of riding arena footings is very interesting because of its importance of giving grip in every step for the horse, as well as shock ab-sorption. Generally, surface layers are containing several different parts in order to achieve desirable properties. These different parts can consist of organic material or in-organic material (mostly gravel). Gravel and many other materials in the top-layer are environmental friendly, and therefore, easy to get rid of.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielÀrare har för uppfattning av de mÀnskliga rÀttigheternas stÀllning i Àmnet samhÀllskunskap och om lÀraren anser att undervisningen om de mÀnskliga rÀttigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar Àven upp hur mÀnskliga rÀttigheterna framtrÀder i styrdokumenten. Det framgÄr att dess position har förÀndrats över tid och har i de nya kurs och lÀroplanerna fÄtt en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare.Samtliga lÀrare som jag har intervjuat anser att demokrati och mÀnskliga rÀttigheter Àr nÄgot som hör ihop med demokrati och att undervisning om mÀnskliga rÀttigheter utvecklar elevernas demokratiska förmÄga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lÀrarna men ingen av lÀrarna undervisar mÀnskliga rÀttigheter pÄ regelbunden basis.Det vanligast förekommande Àr att undervisningen sker i samband med att lÀraren undervisar om demokrati. .

The purpose of this thesis is to examine how the public libraries work towards SFI (Swedish For Immigrants) based on the views of the overseeing librarians. To study this we have asked the following research questions:What distinguishes the public libraries? work towards SFI according to the responsible librarians? What distinguishes the communication between SFI teachers and the librarians according to the responsible librarians? What opinions are held by the librarians in regards to their work with SFI?We have used a semi structured interview method with seven librarians in charge of the activities with SFI at small and medium sized public libraries in a rural area of Sweden. The theoretical framework is composed of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local public library profile and the authors? definition of collaboration.

The aim of this paperisto find out which plants the Cistercian monks might have cultivated in Sweden during the Middle Ages and which types of plants it would have been practical to grow inside or outside of the Cistercian monastery precinct. Archaeologicaland archaeobotanical studies have been consulted to find out which plants were available in Sweden during the Middle Ages. Examples, mainly from Scandinavia, but also from the continent, are used to show that the monasteries were large institutionsthat had to feed a large number of people and that there would not have been enough space to cultivate everything needed within the monastery precinct.Secondary sources have in the main been used to gather this information, except in the case of the Swedish monastery of Nydala where F-Topo, a database developed by the County Museum of Jönköping,has been used to analyse the amount of land and the types of properties owned by the monastery.The conclusion is that for practical reasons the monks would have cultivated plants that needed to be close at hand, that were rare or delicate, that could not be stored for long periods and that were used in small quantities within the monastery precinct. This would include medicinal plants, herbs for cooking and some vegetables like lettuce, spinach,and similar,that do not keep well. Most other items, grains, cabbages, root vegetables, peas and beans could equally well be cultivated outside the walls.

De fo?rsta a?ren pa? civilingenjo?rsutbildningen besta?r till stor del av matematik och utgo?r en viktig grund fo?r kommande kurser i utbildningen. I en studie fra?n Sveriges Ingenjo?rer uppma?rksammas det dessva?rre att genomstro?mningen pa? de inledande matematikkurserna a?r relativt la?g. Samtidigt observeras det att anva?ndandet av internetbaserad undervisning, sa? som videofo?rela?sningar, o?kat markant bland ingenjo?rsstudenter de senaste a?ren.I denna studie underso?ker vi hur studenter pa? medieteknikprogrammet pa? Kungliga Tekniska Ho?gskolan anva?nder sig av videofo?rela?sningar i sina matematikstudier.

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det Àr betydelsefullt att man som lÀrare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur jag som lÀrare ska inspirera och fÄ eleverna intresserade av slöjd. För att fÄ fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i SkellefteÄ samt lÀst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information pÄ Internet. Jag har funnit att det Àr leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lÀrare mÄste skapa förutsÀttningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.