Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är ser pÄ anvÀndandet av IKT i svenskÀmnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda pÄ vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att anvÀnda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda pÄ hur deras litteraturpedagogiska syften stÀmmer överens med deras anvÀndning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare som arbetar med att integrera anvÀndande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgÄr vi frÄn ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv pÄ lÀrande.

Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.

Uppsatsen Àr en studie av religionsundervisningens förÀndring frÄn 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar frÄn denna tidsperiod. Artiklarna Àr hÀmtade frÄn LÀrarnas tidning och dess företrÀdare. Syftet Àr att tydliggöra objektivitetsbegreppets roll i förÀndringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar pÄ tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan tvÄ av dessa.

Syftet med denna uppsats Àr, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framstÀlls och konstrueras i tvÄ samhÀllskunskapsböcker frÄn gymnasiet. Vidare Àr syftet att undersöka i vilken grad lÀroböckernas framstÀllning av manligt och kvinnligt stÀmmer överens med den syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det Àr mÀn/pojkar som fÄr mest utrymme i lÀromedlen samt att mÀn och kvinnor oftast framstÀlls och avbildas med stereotypa drag. Detta Àr ocksÄ resultatet utifrÄn min undersökning av lÀromedlen Àven om analysen ocksÄ visat pÄ försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hÄlla en könsneutral linje. Resultatet frÄn uppsatsen visar ocksÄ att lÀromedlen inte riktigt uppfyller de krav pÄ jÀmstÀlldhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för betygsÀttning i Àmnet idrott och hÀlsa (IDH) nÀr lÀraren ska bedöma om en elev blir godkÀnd eller inte. Syftet har uppfyllts genom frÄgestÀllningarna: Hur ser relationen ut mellan de centrala styrdokumenten till skolornas lokala arbetsplaner och lÀrarnas tankar kring bedömning? Vilka faktorer framtrÀder som avgörande för om en elev fÄr betyg i Àmnet eller inte? Hur kontrollerar lÀraren om en elev har nÄtt de uppsatta mÄlen i Àmnet?MetodFör att besvara studiens frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativa intervjuer samt innehÄllsanalyser. Vi har anvÀnt oss av ett strategiskt urval dÄ deltagarna skulle uppfylla bestÀmda kriterier. Totalt fyra lÀrare i IDH för elever i Ärskurs 8 och 9 har intervjuats.

Eftersom internationella undersökningar visar att lÀsförstÄelsen sjunker hos svenska elever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 2 arbetar med lÀsförstÄelse. Vi undrade vilka lÀsförstÄelsemetoder som anvÀnds och hur styrdokumenten tolkas. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit hjÀlp av tidigare forskning och litteratur som behandlar lÀsförstÄelse som Àmne. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebÀr intervju och observation. Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse som finns idag inte förekommer i renodlad form, samt att lÀrarna saknar kÀnnedom om dessa. Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfÀllen Àr en blandning av beprövade undervisningsmetoder i lÀsförstÄelse. Resultatet visar Àven att lÀrarna inte prioriterar tiden för arbete med lÀsförstÄelse.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lÀrarna vid en gymnasiesÀrskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av nÀr det gÀller den skönlitteratur som eleverna fÄr lÀsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som anvÀnds i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med Ätta lÀrare som utgör den grundlÀggande informationskÀllan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gÀllande kursplaner och Àmnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats Àr att lÀrarnas urvalsprinciper utgÄr frÄn vissa primÀra motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterÀra lÀsningen skall vÀcka reflektion, uppmuntra till lÀsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterÀra verk.

This report evaluates whether an interpreted high-level garbage collected language has enough information about its memory behaviour to make better cache decisions than modern general CPU hardware.With a generational garbage collector, depending on promotion algorithm and generation size, around 90% of all objects never leave the first generation. This report is based on the hypothesis that, because of the low promotion rate, accesses to higher generations are sufficiently rare not to benefit from caching.To test this hypothesis, we built an operating system with a Scheme interpreter in kernel mode, where the interpreter controls the cache. Generic x86 PC hardware was used, since it allows fine-grained control of cache decisions.Measurements of execution time in this interpreter show that disabling the cache for generations higher than the first does not give any performance gain, but rather a performance loss of up to 50%.We conclude that this interpreter design is not an improvement, but cannot conclude that the hypothesis is false in general. We suggest building a better CPU simulator to gather more data from which to make better caching decisions, moving internal interpreter data structures into the garbage collected heap and modifying the hardware to allow control in the currently rigid dimension of where data is cached---for example separate control of instruction and data caches and separate data caches for different areas of memory..

Syftet med uppsatsen Àr att urskilja de centrala kunskapsstrukturella och formella förutsÀttningarna för gymnasielÀrarens demokratiundervisning, och dÀrigenom problematisera skolans generella demokratiuppdrag. De frÄgor vi stÀller Àr: Hur beskrivs demokratisynen i styrdokumenten för de frivilliga skolformerna; Hur ser demokratisynen ut i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ lÀrarhögskolorna; Hur framstÀlls demokratisynen i lÀroböckerna för gymnasieskolan i Àmnet samhÀllskunskap? Som teoretisk utgÄngspunkt för studien anvÀnds demokratiteorierna republikanism, liberalism och strukturalism. Den metod som anvÀnds Àr en idéanalys dÄ demokratiteorierna appliceras pÄ materialet som Àr styrdokument (Lpf 94), lÀrarutbildningarnas kursplaner i samhÀllskunskap samt lÀromedel i samhÀllskunskapsÀmnet för de frivilliga skolformerna. Resultatet visar att lÀrarens förutsÀttningar för skolans demokratiuppdrag genomsyras av liberala tankar.

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

Skin temperature is detected through signals in unmyelinated C-fibers and thin myelinated A?-fibers in the peripheral and central nervous system. Disorders in thin nerve fibres are important and not rare but difficult to diagnose by the most common neurophysiological methods. In this pilot study different methods for quantitative sensory testing, QST, were compared to give some ideas about which method could be the most efficient to use in order to point out injuries of the sensory system in clinical practice. The comparison was made between Békésy (separate warmand cold thresholds) and Marstock test (combined warm and cold thresholds).

Just nu p?g?r studier om nya tekniker inom forensisk verksamhet som ska m?jligg?ra anv?nd ning av DNA f?r att f?ruts?ga fenotypiska egenskaper, s?som ?gon- och h?rf?rg, fr?n biologiskt material som hittats p? brottsplatser. Dessa prediktioner kan vara s?rskilt v?rdefulla i utred ningar d?r traditionell DNA-profilering inte ger tillr?cklig information. I denna rapport har data fr?n R?ttsmedicinalverket anv?nts, best?ende av sex single-nucleotide polymorphisms (SNPs) associerade med ?gonf?rg och 22 SNPs associerade med h?rf?rg, insamlade fr?n 85 individer.

Alla texter, utom Religionskunskap av Rodhe och Nylund, Àr uppbyggda efter principen att inledningsvis stÀlla nÄgra etiska frÄgor till lÀsaren, för att sedan presentera ett antal etiska teorier och avsluta med ett antal etiska frÄgor. Gemensamt för texterna Àr att teorierna förklaras, och sedan exemplifieras för att visa teorins för- och nackdelar. DÀremot skiljer sig texterna frÄn varandra i frÄga om i vilken utstrÀckning de kopplar teorierna till religioner. Det finns exempel pÄ texter som genomgÄende gör teologiska kopplingar till teorierna och texter som framstÀller teorierna som helt befriade frÄn kopplingar till religioner.Samtliga texter har, Àven om en i ytterst sparsam omfattning, ett utbud av etiska frÄgor. KaraktÀren pÄ frÄgorna skiljer sig frÄn att vara ytterst konkreta, till exempel ?Àr det rÀtt att komma för sent till lektionen?, till ytterst abstrakta frÄgor som ?meningen med livet?.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).