Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ varför barn och ungdomar börjar musicera och varifrÄn deras musikintresse kommer. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgÄngen behandlas relevanta faktorer som pÄverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten sÀger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det Àr skillnad pÄ varifrÄn musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.

Genom nÀrlÀsning av Àmnesplanen i svenska samt semistrukturerade intervjuer med pedagoger Àr detta en undersökning som har fokuserat pÄ varför och hur litteraturundervisning sker i klassrummet. Hur kan en pedagog tolka de nya styrdokumenten och dÀrefter lÀgga upp undervisning i litteratur? Pedagogerna som intervjuades valde, ofta utan elevpÄverkan, vilka skönlitterÀra texter som skulle belysas. Synen pÄ hur litteraturhistorien skulle bearbetas skilde sig Ät beroende pÄ den gemensamma hÄllningen att lÄta elevernas intressen och erfarenheter stÄ i centrum. Under lÀsningen var den vanligaste instÀllningen att lÄta eleverna lÀsa enskilt hemma.

Detta examensarbete behandlar rollspel som undervisningsmetod inom historia pÄ gymnasiet. Syftet var att undersöka hur denna undervisningsmetod stÀmmer in pÄ pedagogiska teorier, samt vilket utrymme den har inom styrdokumenten Lpf 94 och kursplanen. De teorier som analyserades Àr de som representeras av Dewey, Piaget och Vygotskij. LÀroplanen och kursplanen för historia A analyserades med hjÀlp av Blooms kunskapstaxonomi. Resultatet visar att rollspel i vissa delar passar in i pedagogiska teorier.

Syftet med denna studie har varit att kritiskt granska och analysera lÀromedel i svenska och matematik för grundskolans lÀgre Äldrar ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt pÄ vilket sÀtt lÀromedlen presenterar och reproducerar kvinnligt och manligt; sociala kön. Avsikten har varit att synliggöra hur budskapen och maktförhÄllanden mellan mÀn och kvinnor förmedlas i de analyserade lÀromedlen och om de Àr förenliga med styrdokumenten. Analysen Àr baserad pÄ fyra lÀromedel, tvÄ i varje Àmne. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr grundade pÄ genusteorier; att kön konstrueras i samhÀllet.

"LÀraren har alltid sista ordet. Om elevers uppfattningar av hur deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck." Àr ett examensarbete pÄ 10 poÀng pÄ lÀrarhögskolan i Malmö av Jenny Rosengren. Det som föranlett arbetet Àr i första hand Rosengrens upplevelse av styrdokumenten som vaga betrÀffande hur elever kan utöva inflytande i skolan samt vad de kan fÄ vara med och bestÀmma om. Arbetets syfte Àr att konkretisera elevinflytande genom att förtydliga demokratins grÀnser och möjligheter i klassrummet. Arbetet svarar pÄ följande frÄgestÀllning: Hur upplever elever att deras inflytande i skolan kan ta sig uttryck? Arbetet utgÄr frÄn enskilda intervjuer med sex elever.

Background: Sleep-disturbances in persons with AlzheimerÂŽs disease are prevalent. They are characterized as increased frequency and duration of awakenings, decreased slow-wave sleep, REM-sleep and increase of day-time napping. Depression and lower quality of life are associated with sleep-disturbances. Altogether a significant source of stress for caregivers and an important factor in institutionalization. Non-pharmacological treatment alternatives are rare.Method: Single-case A-B-C design, with non-concurrent multiple baselines, a pilotstudy.Aim: To explore if an educational program on sleep, sleep disturbances and behavioural change directed towards caregivers improved sleep, depression and quality of life in persons with AlzheimerÂŽs disease living at home.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Denna studie syftar till att underso?ka fo?rekomsten av estetiska uttrycksformer i ett urval av svenskla?rares undervisningsmaterial. Syftet a?r ocksa? att se i hur stor utstra?ckning som det estetiska fo?rekommer i relation till det som i uppsatsen bena?mns som det icke-estetiska, och vidare vill uppsatsen ocksa? underso?ka hur det estetiska skrivs fram och vilket va?rde det ges.Studien tar utga?ngspunkt fra?n John Deweys reformpedagogig, Gardners a?tta intelligenser samt Aristoteles kunskapsbegrepp techne och mimesis. Underso?kningen diskuteras utifra?n forskning som visar pa? kreativitetens och estetikens betydelse fo?r inla?rning i ljuset av forskning som talar om skolans tra?ningslogik och uppgiftskultur.Textanalys anva?nds som metodansats da?r 34 texter fra?n lektion.se analyserats.

The purpose of this thesis is to examine how the public libraries work towards SFI (Swedish For Immigrants) based on the views of the overseeing librarians. To study this we have asked the following research questions:What distinguishes the public libraries? work towards SFI according to the responsible librarians? What distinguishes the communication between SFI teachers and the librarians according to the responsible librarians? What opinions are held by the librarians in regards to their work with SFI?We have used a semi structured interview method with seven librarians in charge of the activities with SFI at small and medium sized public libraries in a rural area of Sweden. The theoretical framework is composed of Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen?s model for analysis of the local public library profile and the authors? definition of collaboration.

Den hÀr studien undersöker hur det vidgade textbegreppet, som breddar synen pÄ text frÄn att enbart gÀlla skriven text till att Àven innefatta bild, musik, film och andra medier, de facto anvÀnds och fungerar i skolans verklighet.I studien tecknas först en bild av det forskningslÀge som ligger till grund för hela studien och som samtidigt anknyter till undersökningsÀmnet.Den metod som anvÀnds Àr en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod dÀr Ätta respondenter, fyra lÀrare och fyra elever, intervjuas.Resultatet visar att det tycks finnas ett glapp mellan styrdokumentens tankar om det vidgade textbegreppet i skolan och hur det faktiskt ser ut i skolan.Uppsatsen avslutas med en diskussion dÀr det i tvÄ teman, Textbegreppet i en vid definition och Olika syn pÄ olika medier, diskuteras kring de empiriska resultaten i anknytning till den forskning som lyfts upp i studien. I studiens avslutande del, Avslutande reflektioner, poÀngteras glappet mellan styrdokumenten och verkligheten och en mer vid syn pÄ textbegreppet uppmuntras..

Detta Àr ett arbete som visar utvecklingen hos lÀrare i ett arbetslag som under tvÄ terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, Àr ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till lÀraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka förÀndringar som sker inom ett arbetslag nÀr ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lÀrare mÄste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en mÄlstyrd lÀroplan.

When several production units provide a district heating network, water is pumped from different directions. When the flows from the plants finally meet in the network, the water can be completely still. These places are called zero flow zones. In district heating networks with several plants, which also have different supply temperatures, large and frequent temperature fluctuations can occur when the zero flow zones move. This may cause wear on the pipes, a phenomenon called low cycle fatigue.For this reason it is important to examine where and when zero flow zones that cause temperature changes occur.

Bakgrund: Sjuksko?terskestudenter kommer i kontakt med palliativa och cancerpatienter flertalet ga?nger under sin kliniska utbildning. Detta pa?verkar studenterna olika ka?nsloma?ssigt. Fo?r att hantera dessa nya upplevelser tilldelas studenter en handledare som skall ge sto?d, undervisa och guida dem under den kliniska utbildningen.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka sjuksko?terskestudenter uppfattning av mo?tet med palliativa patienter samt erha?llen handledning i samband med dessa mo?ten.Metod: Metoden till denna kvalitativa studie var tva? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med ett bekva?mlighetsurval av studenter som haft klinisk utbildning pa? hematolog, onkolog eller palliativ avdelning.Resultat:Va?rd av palliativa patienter eller patienter med cancer uppfattades som en sorglig, sva?r, obekva?m men la?rorik upplevelse.

Syftet med studien Àr att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sÀtt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna Àr meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i Ärskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i Ärskurs ett pÄ gymnasiet. Studien Àmnar anvÀnda en fenomenografisk forskningsansats.I resultatet framgÄr fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekvÀm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet Àven fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehÄll för sex- och samlevnadsundervisningen.

Syftet med följande uppsats Àr att undersöka hur nÄgra verksamma sfi-lÀrare och elever ser pÄ sprÄkutvecklingens svÄrigheter och möjligheter inom sfi. DÀrtill att undersöka Ätta stycken sfi-elevers egna utsagor om sina erfarenheter kring svÄrigheterna inom sfi. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur fem verksamma sfi-lÀrare och Ätta sfi-elever pÄ tre olika skolor diskuterar kring dessa faktorer, samt vad de fÄr för konsekvenser i det dagliga arbetet gÀllande exempelvis didaktiska metoder. Mitt resultat pÄvisar att bÄde lÀrarna och eleverna har teorier om att vilka faktorer som pÄverkar elevernas sprÄkutveckling och att det förekommer skillnader gÀllande hur effektivt de olika eleverna har förutsÀttningar utvecklas. Analysen pekar pÄ att lÀrarna har svÄrt att implementera styrdokumenten i det praktiska arbetet och Àven har svÄrigheter med att finna en avvÀgning mellan att förbereda eleverna för informella situationer samtidigt som de ska prestera bra pÄ de nationella slutproven..