I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska texter i svenskundervisningen pÄ en gymnasieskola i Norrbotten, samt att ta reda pÄ hur fyra svensk-lÀrare resonerar kring sina litteraturval i förhÄllande till styrdokumenten, kanontanken och den icke-vÀsterlÀndska litteraturens plats i svenskÀmnet. Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer med lÀrare frÄn olika bakgrunder. VÄrt resultat visar att vÄra informanter ser olika pÄ svenskÀmnets huvudsyfte och att detta pÄverkar deras undervisning, men inte i nÄgon större utstrÀckning deras litteraturval och att icke-vÀsterlÀndska texter dÀri Àr underrepresenterade. Slutsatsen som följer Àr att det för vÄra informanter inte finns nÄgra direkta officiella krav frÄn styrdokumenten att anvÀnda sig av icke- vÀsterlÀndsk litteratur, inte heller nÄgra uppenbara vinster utifrÄn de informella strukturerna - alltsÄ det som kan karaktÀriseras som skolkulturen, lÀrarkollegiet och den enskilde lÀrarens utbildning och intressen. LÀrares litteraturval i förhÄllande till kanontanken Àr dÀrmed, som vi velat pÄvisa, ett komplext och mÄngfacetterat system som av förklarliga skÀl tar tid att förÀndra..

Syftet med studien var att undersöka yrkesverksamma gymnasielÀrares syn pÄ sitt uppdrag och om denna stÀmmer överens med styrdokumenten för lÀrarens uppdrag och de pedagogiska teorier som ligger till grund för dessa. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes i form av en enkÀtundersökning med ett ostrukturerat frÄgeformulÀr. 22 yrkesverksamma lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolor fick besvara enkÀten. Resultatet av enkÀten visar att lÀrarens syn pÄ sitt uppdrag stÀmmer relativt vÀl överens med rÄdande styrdokument och de pedagogiska teorier som speglas i dessa. Dock finns diskrepanser i vad lÀrarna anser ligga till grund för deras pedagogiska grundsyn och syn pÄ lÀrarens uppdrag.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur fem lÀrare uppfattar sitt lÀraruppdrag. Sedan jÀmför jag dessa uppfattningar med hur litteratur och styrdokument uppfattar lÀraruppdraget. Min övergripande frÄgestÀllning Àr: Hur uppfattar fem utvalda lÀrare sitt lÀraruppdrag och hur förhÄller sig deras uppfattningar till det som framhÄlls om uppdraget i styrdokument och litteratur? Examensarbetet Àr utfört utifrÄn en kvalitativ surveyundersökning dÀr resultaten frÄn intervjuer med fem lÀrare tolkas och jÀmförs med hur litteratur och styrdokument uppfattar lÀraruppdraget. Styrdokumenten fokuserar pÄ att lÀraruppdraget gÄr ut pÄ att vara kunskapsförmedling och att utveckla elevernas etiska förhÄllningssÀtt.

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur den sekulÀra samhÀllsutvecklingen pÄverkar utformningen av religionskunskapsÀmnet. Framförallt vill vi veta hur lÀrare reflekterar kring och förhÄller sig till samhÀllsutveckling (primÀrt religiös förÀndring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vÄr kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielÀrare i olika Äldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrÄn vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. VÄra resultat visar att lÀrarnas Älder inte verkar ha nÄgon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehÄll fortfarande tycks leva vidare i stor utstrÀckning, oavsett lÀrarnas Älder.

Syftet Àr att undersöka hur den svenska romantiken anvÀnds och uppfattas av svensk­lÀrare i gymnasieskolan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med verk­sam­ma gymnasielÀrare i svenska. ForskningsfrÄgorna Àr hur lÀrarna arbetar med och uppfattar den svenska romantiken i svenskundervisningen samt hur lÀrarna ser pÄ hur epoken berörs i styrdokumenten.Undersökningen visar att arbete med den svenska romantiken frÀmst sker med ut­gÄngspunkt i en kulturell bildningstradition och genom kronologiska litterÀra epokar­beten, dÀr tidsbristen Àr en avgörande faktor för begrÀnsningen av undervisningens volym och upplÀgg­ning. Det framkommer Àven att det finns ett vÀrde i att knyta an till elevernas vÀrld och skapa liv och association i undervisningen för att öka elevernas en­gagemang. DÀrför Àr val av litteratur avgörande för att skapa engagemang och vÀcka intresse.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

VÄr uppsats handlar om debatten kring en litterÀr kanon i den svenska skolan. VÄrt syfte Àr att analysera kanondebatten utifrÄn nÄgra valda aspekter samt att kommentera styrdokument och lÀrarröster i förhÄllande till analysens resultat. I kanondebatten syns samtida instÀllningar till och vÀrderingar av litteratur och dess roll i samhÀllet. Vi belyser detta genom följande frÄgestÀllningar: vad sÀgs om litteraturens roll i Lpf 94? samt vilka bÀrande argument framförs i kanondebatten och vem sÀger vad? Metoden vi anvÀnder oss av i detta fall Àr textanalys.

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Denna studie handlar om det vidgade textbegreppet, som innebÀr att tillÀgna sig och bearbeta texter inte alltid behöver betyda lÀsning utan kan ske Àven genom avlyssning, drama, rollspel, film, video och bildstudium. I studien undersöks i vilken utstrÀckning pedagogerna anvÀnder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning. Arbetet inleds med en teoretisk del dÀr författarna kommer att avgrÀnsa sjÀlva begreppet och förklara vad en vidgning av textbegreppet innebÀr. Mycket av den forskning som bedrivits pekar pÄ att det vidgade textbegreppet Ànnu inte implementerats i undervisningen i den grad som Àr önskvÀrt. I samband med detta tas Àven andra viktiga uttryck upp som har en relation till det vidgade textbegreppet, sÄsom hypertext, multimedia och intermedialitet etc.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagoger inom förskola och skola resonerade nÀr de började anvÀnda sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De frÄgestÀllningar som stÀllts Àr vilka erfarenheter och kunskaper som ledde fram till att pedagogerna började anvÀnda sig av TAKK samt hur pedagogerna motiverar sitt införande av TAKK. Studien Àr en kvalitativ undersökning och metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. I studien har tre pedagoger inom förskolan och tre pedagoger inom skolans tidigare Är som arbetar med TAKK intervjuats. Resultatet som har framkommit Àr att pedagogerna hade olika kunskaper och erfarenheter vid införande av TAKK och motiveringen till att TAKK började anvÀndas var att ett eller flera barn som var i behov av tecken började i verksamheten.

Syftet med denna studie Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till saklitteratur i Àmnet svenska, vilka texttyper eleverna arbetar med i skolan, och om elevernas ovilja att lÀsa bott-nar i försÀmrad förmÄga att lÀsa och förstÄ texter. Vald metod i studien Àr dels kvantitativ och dels kvalitativ genom anvÀndandet av en enkÀt, vilken kopplas till granskning av lÀromedel samt skolverkets statistik över Àmnesprov och slutbetyg. I forskningsbakgrunden redovisas begreppsdefinitioner, forskarvÀrldens syn pÄ saklitteratur, forskarnas syn pÄ saklitteratur i skolan och vad styrdokumenten föreskriver om sak- och skönlitteratur. Resultaten visar att det inte föreligger nÄgon försÀmring betrÀffande elevernas förmÄga att lÀsa och förstÄ texter. De lÀromedel som har granskats har ett varierat innehÄll, och visar Àven pÄ att eleverna kan möta svenskÀmnen med olika innehÄll trots att de lÀser samma kurs.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka förkunskaper elever kan förvÀntas ha i rit- och skissteknik nÀr de börjar gymnasiet. Jag har dÀrför undersökt hur omrÄdet behandlas pÄ grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad stÄr det i grundskolans styrdokument, vad stÄr det i lÀroböckerna, och vad sÀger lÀrarna, om rit- och skissteknik. UtifrÄn det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt tvÄ lÀromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har ocksÄ genomförts, med fyra tekniklÀrare som undervisar pÄ högstadiet.Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förvÀntas kunna inom ritteknik.