MÄlet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av innehÄllsanalys ta reda pÄ hur svenska samhÀllskunskapsböcker ger förtrogenhet till vÀrdegrundstÀnkande. I de svenska styrdokumenten fastslÄs det att elever ska fostras till ansvarsfulla medborgare och att detta ska ske med reflekterande kring vÀrdegrundsfrÄgor. FrÄgestÀllningen för detta arbete Àr: Ger ekonomiavsnitten i de svenska samhÀllskunskapsböckerna förtrogenhet för fostrande av demokratiska medborgare, kopplat tillvÀrdegrunden, enligt kursplanen för SamhÀllskunskap A? Tre lÀroböckerböcker i samhÀllskunskap har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som bygger pÄ styrdokument och didaktiska modeller.Denna uppsats har kommit fram till att det finns skÀl att fundera kring det lÀromedlen förmedlar. Det saknas ett individperspektiv i böckerna som minskar möjligheterna att skapa förtrogenhet tillvÀrdegrundstÀnkande.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Denna undersökning handlar om fem lÀrares inledande undervisning i lÀsning och skrivning. Syftet har varit att ta reda pÄ vilka metodval som lÀrarna gjort och hur de gÄtt tillvÀga i sin lÀs- och skrivundervisning i Ärskurs ett. LÀrare kan antingen vÀlja att anvÀnda sig av analytiska eller syntetiska metoder. De kan ocksÄ anvÀnda en kombination av de tvÄ, en sÄ kallad interaktiv metod. Avsikten har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur lÀrarna förhöll sig till styrdokumenten , Lpo94 och kursplanen i svenska.

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av lÀraryrket. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad matematiklÀrare, vilka undervisar i grundskolans senare Är, uttrycker för tolkningar av begreppet strÀvansmÄl samt tvÄ utvalda strÀvansmÄl ur kursplanen i matematik för grundskolan. VÄr förhoppning Àr att pÄ sÄ sÀtt bidra till ökad reflektion och kunskap gÀllande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklÀrare i grundskolans senare Äldrar.

I den svenska gymnasieskolan ingÄr kursen ?PA 1201 Projektarbete? som obligatorisk i samtliga gymnasieprogram. Styrdokumenten för kursen genomsyras av det svÄrfÄngade begreppet sjÀlvstÀndighet. Studien syftar till att identifiera redskap och metoder eleverna anvÀnder sig av för att möta kravet om sjÀlvstÀndighet i PA 1201, och att redovisa vad som tolkas som elevernas förestÀllningar av vad som konstituerar sjÀlvstÀndighet.Resultaten Àr nÄdda genom analyser av videoinspelningar av elever i interaktion och genom samma elevers loggboksanteckningar. I analysarbetet av filmerna har Zimmermans self-regulated strategies (1989) varit vÀgledande.

I samtal om vÄra erfarenheter av arbete och praktik i skolan har vi kommit fram till att bedömning av elevers kunskaper inte alltid görs i enlighet med den mÄlrelaterade skolans förordningar. VÄr iakttagelse omfattar inte bara prov och betygsÀttning. Den omfattar Àven den dagliga verksamhetens utformning med hÀnsyn till kunskapsbegreppet sÄsom det formuleras i de lÀro- och kursplaner och den pedagogiska bedömning som utgör grunden för vÄr syn pÄ bedömning. Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa om styrdokumenten stÀmmer överens med den vardag i vilken lÀrare bedömer elever utifrÄn skolans styrdokument och traditioner som pÄ lokal nivÄ formar praxis. Vi diskuterar vad man kan göra för att minska avstÄndet mellan dokument och praktik genom stÀndiga samtal.

 VÄrt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 Är och deras pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har anvÀnt i studien Àr intervjuer av pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar avpraktiska skÀl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vÄrt resultat frÄnförskolorna för att nÄ fram till vÄr diskussion och vÄra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen ocksÄ önskar det ochibland kÀnner sig maktlösa. En orsak Àr att mycket i verksamheten Àr styrt och regleratvilket varken pedagoger eller barn kan pÄverka. De flesta pedagoger upplever attdÄ de provat att ha ett mer tillÄtande klimat har tillvaron blivit avsevÀrt lugnare.Respondenternas syn pÄ arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar pÄ svÄrigheterna att kombinera barnens behovoch rÀtt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som Àrpraktiskt genomförbart. HÀr kan vi se att förskolans engagemang och förutsÀttningarpÄverkar, men Àven pedagogernas intresse, vilja, förmÄga och kunskap om bÄde barnenoch innehÄllet i styrdokumenten..

Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur engelskundervisningen bedrivs i den svenska skolan, speciellt den riktad mot elever med invandrarbakgrund. Jag vill dels veta vilka sÀrskilda behov dessa elever har, och dels om det faktiskt finns nÄgon skillnad mellan undervisning riktad mot elever med invandrar bakgrund jÀmfört med den riktad till övervÀgande svenska elever. För att fÄ reda pÄ detta har jag djupintervjuat fem lÀrare som alla arbetar pÄ olika stadium inom den svenska skolan.I mitt litteraturavsnitt gÄr jag dels igenom styrdokumenten för att veta vilka riktlinjer lÀrare mÄste arbeta efter, men jag gÄr ocksÄ igenom statistik över studieresultat samt vad som pÄgÄr i den aktuella debatten. Resultatet av min undersökning visar pÄ att behoven verkar skilja sig en del mellan elever med invandrarbakgrund och svenskfödda elever, men de flesta problem i klassrummet uppfattas av lÀrarna som jag intervjuat som sociala mer Àn pedagogiska. Respondenterna uttrycker ett behov av mer tid och mer hjÀlp speciellt till elever som har svag svenska. Undervisningen skiljer sig inte mycket frÄn den som riktas till klasser med övervÀgande elever med svensk bakgrund, och nÀr den skiljer sig handlar det oftast om nivÄgrupperingar mellan hög- och lÄgpresterande elever. Metodiken handlar frÀmst om de riktlinjer om individualsiering som finns i styrdokumenten..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken syn lÀrare i Idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet har pÄ genus i förhÄllande till undervisningen samt hur de vÀljer att arbeta konkret med att motverka stereotypa könsroller. I och med införandet av Gy11 tillkom i Àmnesplanen för Idrott och hÀlsa kravet pÄ att undervisningen skall syfta till att medvetandegöra och motverka stereotypa förestÀllningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt, samt att eleverna ska ges förutsÀttningar att etiskt ta stÀllning i frÄgor om könsmönster och jÀmstÀlldhet i relation till idrotts- och motionsutövande. Att rÄdande styrdokument lÀgger stor vikt pÄ jÀmstÀlldhetsfrÄgor Àr tydligt, men hur tolkar de yrkesaktiva lÀrarna de nya direktiven? För att fÄ en inblick i hur lÀrare resonerar kring förÀndringarna i Àmnesplanen samt vilka tolkningsmöjligheter som finns har vi valt att intervjua 5 lÀrare i Idrott och hÀlsa om hur implementeringen av de nya direktiven gÄtt till. För att fÄ en inblick i hur styrdokumenten behandlar jÀmstÀlldhet och genus, samt för att visa pÄ de förÀndringar som genomförts har vi granskat tidigare lÀroplaner och kursplaner och jÀmfört dessa med Gy11 och Lgr11.I studien framkommer med tydlighet att lÀrarna som intervjuats vÀljer att fokusera undervisningens innehÄll pÄ de delar som Àr betygsgrundande och vÀljer snarast att behandla mÄlen i syftet som övergripande mÄl som ska genomsyrar undervisningen.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.