Den skriftliga responsens revideringspotential
En studie av en skrivprocess i svenska.
Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin. Analysen utforskar och synliggo?r den dialog som pa?ga?r mellan la?rare och elever men ocksa? mellan olika texter. Analysen inneha?ller ba?de kvantitativa och kvalitativa inslag. Responsen fra?n la?raren visar sig fra?mst fokusera pa? inneha?llet i texten samt disposition framfo?r andra omra?den sa?som grammatik och formalia. Genom de ma?nga pa?sta?enden, uppmaningar och fra?gor i responsen fa?r eleverna sto?d i utvecklandet av sina texter. Samtidigt fo?rs ett resonemang om vem som ba?r ansvaret fo?r texten na?r fo?rsta utkastet a?r skrivet. Konkreta a?ndringsfo?rslag har i tidigare forskning visat sig ge eleverna mest sto?d i sina revideringar men ma?nga forskare menar att erbjudanden om sa?dana fa?rdiga strategier inte lika enkelt kan kopplas till skrivutveckling. Fra?gor och bero?m fyller en annan funktion a?n just sto?d till revidering. De bidrar ista?llet till att eleven sja?lv fa?r lo?sa problem och utveckla strategier vilket tros ha en gynnande effekt pa? skrivutveckling. Fra?gor fra?n la?raren visar sig dessutom i denna studie vara den yttrandeform som leder till flest revideringar procentuellt. Andra uppta?ckter i studien a?r att bero?m sta?r fo?r 10 % av den skriftliga responsen och besta?r i stort sett av samma kommentar, vilken bero?r argumentkvaliteten. Ocksa? formuleringar kring struktur och disposition verkar vandra fra?n text till text.