I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förstÄelse för hur lÀrarna i idrott och hÀlsa undervisar, bedömer och betygsÀtter elever i gymnasieskolans idrott och hÀlsas friluftsliv. Den enskilda lÀrarens definition av begreppet friluftsliv och hur lÀrare i dagens skolor definierar idrott och hÀlsas friluftsliv utifrÄn styrdokumenten redovisas Àven. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ sex olika skolor i nÀrliggande lÀn. Vad som framkommer Àr att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda lÀraren.

Uppsatsens undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i italienska. Syftet med uppsatsen Àr att dokumentera och analysera hur lÀrare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jÀmföra hur lÀrarna ser pÄ sambandet mellan sprÄk och kultur i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner pÄ kulturbegrepp inom sprÄkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarlÀggs att styrdokumenten lÀmnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lÀrarna kÀnner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Vi vill med detta examensarbete visa pÄ möjligheter och hinder för elevers lÀrande i matematik inom ramen för undervisningen. Vi har valt att lÀgga fokus vid lÀrandeprocessen och interaktionsmönster i undervisningssituationen. I litteraturgenomgÄngen vill vi ge en liten inblick i forskning inom fÀltet samt anknyta detta till styrdokumentens intentioner. LitteraturgenomgÄngen ger oss en möjlig referensram genom vilken vi kan se och förstÄ undervisningens möjligheter och hinder. I den empiriska studien har vi genom observationer och intervjuer tagit del av lÀrares aktiva strÀvan att iscensÀtta styrdokumentens intentioner.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Syftet med den hÀr undersökningen var att se hur verksamma lÀrare anvÀnder styrdokumenten i relation till skönlitteratur i sin undervisning i engelska. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem lÀrare verksamma i gymnasieskolan i en kommun i Norrbotten. I studien framkom det att lÀrarna uppfattar mÄlen som vaga och öppna, vilket de anser har bÄde för- och nackdelar. PÄ grund av vagheten mÄste mÄlen konkretiseras, och det sker tillsammans med eleverna men informanterna önskar ocksÄ att det skulle ske med andra lÀrare. LÀrarna konkretiserar tillsammans med eleverna sÄ att de ska kÀnna sig delaktiga och förstÄ mÄlen.

Denna studie handlar om att skapa en fördjupad förstÄelse för hur lÀrarna i idrott och hÀlsa undervisar, bedömer och betygsÀtter elever i gymnasieskolans idrott och hÀlsas friluftsliv. Den enskilda lÀrarens definition av begreppet friluftsliv och hur lÀrare i dagens skolor definierar idrott och hÀlsas friluftsliv utifrÄn styrdokumenten redovisas Àven. Metoden som ligger till grund för studien Àr en kvalitativ undersökning. Undersökningen har gjorts med hjÀlp av intervjuer med lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ sex olika skolor i nÀrliggande lÀn. Vad som framkommer Àr att det finns otydligheter i styrdokumenten och att detta skapar stora tolkningsmöjligheter för den enskilda lÀraren.

Denna uppsats jÀmför vÀrdegrunden mellan de svenska och de ryska styrdokumenten för skolan, med fokus pÄ samhÀllskunskapen för gymnasiet, för att göra en jÀmförelse över vilken roll de demokratiska vÀrdena har i lÀndernas lÀroplaner. Avstamp tas i lÀndernas utbildningshistoria och den demokratiska kulturen undersöks med koppling till den demokratiska processen, de demokratiska drivkrafter och med hÀnsyn till relevanta politiska ideologier med fokus pÄ liberalismen. I resultatet presenteras hur svenska och ryska skolans styrdokument Àr utformade. Deras vÀrdegrund undersöks ur en liberaldemokratisk synvinkel för att spÄra den demokratiska vÀrdegrunden. Detta görs för att jÀmföra de olika lÀndernas styrdokument för skolan. Konstitutionerna blir viktiga för analysen dÄ samhÀllets vÀrdegrund och skolans vÀrdegrund visar sig knutna till lÀndernas konstitutioner. Skolan undersöks för att utbildningsvÀsendet Àr den del av staten som formar de framtida medborgarna.

Syftet med denna studie har varit att kartlÀgga nÄgra ÀmneslÀrares erfarenheter kring arbete med ÀmnessprÄk och skrivande, samt att se om det finns kopplingar mellan deras arbetssÀtt och den genrepedagogiska metoden. En analys av styrdokumenten för gymnasieskolan har gjorts för att ta reda pÄ vad dessa sÀger om arbetet med skrivandet, samt att se om lÀroplanen lyfter upp genrepedagogiska synsÀtt. Vi har anvÀnt oss av intervjuer. Resultatet av intervjustudien visar att skrivandet tar olika mycket plats i undervisningen hos de intervjuade lÀrarna. Samtliga lÀrare uttalar sig positivt om skrivandet och anser att detta gynnar elevernas sprÄkutveckling.

????Enligt styrdokumenten skall elever rustas inför dagens samhÀllsliv, fortsatta studier och kommande arbetsliv vilket förutsÀtter att eleverna kan möta och förstÄ texter av olika slag. För att klara de nationella proven i Äk 3 krÀvs att eleverna behÀrskar olika texttyper och vi vill med denna studie se hur arbetet med olika texter i en Äk 3 ser ut samt vilka relationer mellan klassrummets textarbete och styrdokumentens intentioner vi kan utlÀ-sa. Vi Àr Àven intresserade av om undervisningen kring texter Àr inspirerad av literacy-forskning eller en mer traditionell syn pÄ lÀs- och skrivinlÀrning. Vi tÀnker oss att denna studie kan leda till att verksamma lÀrare och lÀrarstudenter fÄr upp ögonen för hur arbe-tet med olika texter kan se ut för att uppnÄ styrdokumentens intentioner.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av hur fyra lÀrare verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet arbetar och förhÄller sig till mÄlsprÄksanvÀndningen i Àmnena engelska och spanska. Intentionen Àr att utifrÄn tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om sprÄkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna och deras sprÄkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte Àr dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes dÀr samtliga lÀrare fick berÀtta om vilken uppfattning de har angÄende den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i sprÄkundervisningen, sprÄkundervisningens innehÄll samt betoningen av den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i styrdokumenten.Resultatet av vÄr undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgÄr Àven en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala pÄ mÄlsprÄket har stor betydelse för samtliga lÀrare och Àr nÄgot alla fyra lÀrare strÀvar efter att förverkliga i sin undervisning.