Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Uppsatsen behandlar frÄgan om vilka förestÀllningar om barnen som finns i styrdokumenten för den svenska skolan.

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Denna diskursanalys har sin bakgrund i min frustration över att inte förstÄ anvÀndandet av ordet kulturarv i skolans styrdokument och i andra texter och medier. Syftet med arbetet Àr att bidra till diskussionen om kulturarv i lÀro- och kursplaner samt i skolundervisningen, speciellt i bildÀmnet. I uppsatsen diskuteras anvÀndningen av ordet/begreppet kulturarv i skolans styrdokument frÄn 1969 och framÄt, hur ett antal mÀnniskor inom skolvÀrlden anvÀnder begreppet samt hur dessa mÀnniskor menar att lÀroplansformuleringarna om kulturarv bör Äterspeglas i bildundervisningen. Det empiriska materialet bestÄr förutom styrdokumenten av transkriptioner av intervjuer, texter frÄn kommunala hemsidor och RiksantikvarieÀmbetets hemsida.I resultatet syns en diskursiv kamp mellan begreppen kultur och kulturarv. Kulturarv tycks anvÀndas synonymt med kultur, och det framgÄr att bÄde intervjupersoner och skolans styrdokument hanterar begreppet kulturarv pÄ ett osÀkert sÀtt.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas syn pÄelevinflytande stÀmde med det som stÄr i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av tvÄ pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. VÄrt resultat visade att elevinflytandet inte Àrstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade Àven att eleverna frÀmst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de anvÀnder. GÀllande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade nÄgot inflytande idetta.

Skolans styrdokument har varit pÄ tapeten sedan den"nya"lÀroplanen Lpo-94 kom. LÀnge har diskussioner om det nya mÄlrelaterade betygssystemet pÄgÄtt pÄ skolorna mellan lÀrare och skolledare och Àven pÄ kommunal nivÄ. Denna lÀroplan innehÄller mÄnga nya uppgifter för skolan i sig och Àven för lÀraren och eleverna. FrÄgan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos mÄnga lÀrare och det Àr det som jag har riktat in mig pÄ. Hur ska man och hur har man tolkat lÀroplanen.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhÄllandet mellan innehÄllet i tre lÀroböckerna i historia med styrdokumenten gÀllande för kursen Historia 1b. För att göra denna jÀmförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förstÄelse för historieÀmnet. Jag har ocksÄ undersökt hur styrdokument och lÀromedel skapas, detta för att pÄvisa vilka faktorer, andra Àn styrdokumentens krav, som spelar in nÀr lÀromedelsförfattare skriver sina böcker. De frÄgor som jag valt att arbete utifrÄn Àr dessa;Hur ser lÀromedlens innehÄll ut i jÀmförelse med kursplanens och dess mÄl?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i lÀromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats Àn andra? Sker detta i överensstÀmmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förstÄelse för historieÀmnet och nÄ de mÄl som kursplanen sÀtter upp enbart genom att studera lÀroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och lÀromedel? För att besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad pÄ en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (frÀmst) textanalytiska metoder som gÄtt ut pÄ att tolka materialet ur bÄde ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) lÀromedlens innehÄll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mÄl, och att vissa aspekter av dessa krav och mÄl erhÄller mer fokus Àn andra i lÀroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lÀrobokstraditionen Àn de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förstÄelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck pÄ flera olika sÀtt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av lÀromedel och styrdokument, bland dessa mÀrks tydligast olika politiska klimat, samhÀllsdebatt, nationella riktlinjer och frÀmst lÀrobokstraditionen..

Denna uppsats har skrivits som en del i de studier i krigsvetenskap jag erhÄllit under yrkesofficersprogrammet.     Syftet med detta arbete Àr att ta fram faktorer som pÄverkar luftburna förband, vad gÀller deras förmÄga till rörlighet pÄ marken. Detta för att ge en ökad förstÄelse samt bidra till utveckling av reglemente för luftburen bataljon.Den metod som anvÀnds i uppsatsen Àr komparation med litteraturstudier som presenteras i deskriptiv form. Den teknik som anvÀnds för insamling Àr litteratursökning. TvÄ frÄgestÀllningar har behandlats; Vilka faktorer pÄverkar den grundlÀggande förmÄgan rörlighet hos luftburna förband? samt vad sÀger styrdokumenten om förmÄgan rörlighet vid luftburen bataljon i Försvarsmakten idag?UtifrÄn mina gjorda litteraturstudier av Operation Market Garden samt styrdokumenten för luftburen bataljon har jag fÄtt fram att följande faktorer pÄverkar rörligheten vid luftburna förband: ledning (formering av förband, samordning), verkan (direkt, indirekt, pansarvÀrnsvapen) underrÀttelser, skydd, materiel/utrustning samt underhÄll..

Uppsatsen handlar om hur styrdokumenten i form av centralt inneha?ll, kunskapskrav och bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet ser ut i kurserna Svenska 3 (Sve03) respektive Svenska som andraspra?k 3 (Sva03). Syftet a?r att se eventuella likheter och skillnader samt hur va?l respektive kurs styrdokument o?verenssta?mmer med bedo?mningsmatrisen fo?r det nationella provet. Fokus ligger pa? att ja?mfo?ra kursernas styrdokument utifra?n begreppet likva?rdighet i bedo?mning som a?r ett tungt va?gande argument fo?r de nationella proven enligt Skolverket.

I denna studie stÀlls följande frÄgor; hur resonerar lÀrare kring valet av terminologi i sin sÄngundervisning, hur uppfattar elever sina lÀrares instruktioner samt huruvida styrdokumenten pÄverkar lÀrarens val av terminologi? Syftet Àr att undersöka hur sÄnglÀrares terminologi pÄverkar elevens förstÄelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sÄnglÀrare som arbetar pÄ musik- och dansskola, tvÄ sÄnglÀrare som arbetar pÄ musikhögskola och fyra elever som lÀser sÄngkurser pÄ gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lÀrarna i stor utstrÀckning anpassar ordval efter elevens behov och Älder. LÀrarens egen bakgrund utifrÄn hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrÄn spelar ocksÄ in i hur de anvÀnder termerna. Alla lÀrare Àr eniga om att ju Àldre eleverna blir och ju lÀngre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt sprÄk anvÀnds i undervisningen.

Bakgrund: Barnkonventionen betonar barns r?tt till skydd, v?rd och utbildning. V?ld mot barn kan vara b?de fysiskt, psykiskt eller sexuellt v?ld samt f?rsummelse och ?r ett globalt folkh?lsoproblem som kan ge l?ngvariga konsekvenser f?r barns utveckling. Skolan spelar en viktig roll i att uppt?cka och motverka v?ld genom elevh?lsans insatser, d?r skolsk?terskor och andra professioner fr?mjar barnets v?lm?ende.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.