Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Den hÀr uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gÀller sprÄkkunskaper, sprÄkutveckling och kognition hos tvÄsprÄkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta nÄgra forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala lÀn, dÀr syftet Àr att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmÄlsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker ocksÄ möjligheten för modersmÄlsstöd i de nationella minoritetssprÄken.Litteraturen visar att mÀngden input Àr viktig vad gÀller sprÄkkunskaper i allmÀnhet, samt att risken Àr stor för sprÄkbyte ifall det inte finns nÄgot stöd utifrÄn för att stötta utvecklingen av ett minoritetssprÄk i ett majoritetssprÄksamhÀlle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svÄrt att följa styrdokumenten fullt ut i frÄga om att barn med annat modersmÄl ska kunna utveckla sitt modersmÄl. Inputen riskerar att bli vÀldigt begrÀnsad, sÄ som de undersökta kommunerna arbetar med modersmÄlsstödet idag..

Studien undersöker hur fyra lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet förhÄller sig till forskningslÀget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra lÀroböckers framstÀllning av det hÀr Àmnet ocksÄ bör riktas mot de fyra utvalda lÀroböckerna. Studien utreder Àven hur kunskapssynen, urvalet och sprÄket som lÀroböckerna uppvisar pÄverkar deras förankring i forskningslÀget och överstÀmmelse med lÀroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att lÀroböckernas framstÀllning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen Àr dock att genom ett vÀrdeladdat sprÄkbruk framstÀlla rörelserna som nÄgot negativt.

Skolorna Àr enligt lag skyldiga att utforma planer mot diskriminering och krÀnkande behandling, enskilt eller i sammanhÀngande form. Diskrimineringslagen och skollagen stÀller olika krav pÄ vilket innehÄll respektive plan ska ha, men samtidigt rekommenderar Skolverket att skolorna utformar en sammanhÀngande plan för detta arbete. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tvÄ skolor har utformat sina planer och jÀmföra om det finns avvikelser mellan planerna pÄ skolorna och styrdokumenten frÄn lagstiftarna och myndigheterna. FrÄgorna som stÀlls Àr: Vad stÄr det i styrdokumenten[1] om hur utformningen och innehÄllet i en likabehandlingsplan ska se ut? Hur utformar och arbetar de tvÄ undersökta skolorna med LBP utifrÄn de krav som styrdokumenten föreskriver? Metoden som anvÀnds i undersökningen Àr en komparativ, kvalitativ textanalys.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra svensklÀrare i grundskolans senare Är arbetar för att fÄ alla elever att nÄ de mÄl styrdokumenten föreskriver. Detta görs genom kvalitativa intervjuer med och observationer hos fyra svensklÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor i en medelstor kommun i östra Sverige. Undersökningen görs efter frÄgestÀllningar om hur dessa svensklÀrare anvÀnder styrdokumenten nÀr de utformar sin undervisning samt hur de försöker att utforma sin undervisning sÄ att den gör det möjligt för alla elever att nÄ mÄlen. Resultaten visar att lÀrarna tolkar sitt uppdrag efter lÀroplanen pÄ liknande sÀtt. De försöker alla att arbeta för att utforma undervisningen efter elevernas förutsÀttningar och behov med hÀnsyn till deras bakgrund, erfarenheter, kunskaper och sprÄk.

Syftet med vÄr uppsats Àr att mot bakgrund av det nu gÀllande styrdokumentet för gymnasieskolan, benÀmnt LÀroplanen för den frivilliga skolan (Lpf 94), undersöka gymnasieelevers instÀllning till religionsÀmnet. Med tanke pÄ den roll som socialisation och fostran har för ungdomars instÀllning till religion i allmÀnhet sÀtts vÄr undersökning in i ett samhÀllsperspektiv med fokus pÄ förÀndring över tiden, och dÀrmed förÀndrade villkor för religionen i samhÀlle, hem och skola. De nationella styrdokumenten och religionsÀmnets roll ser annorlunda ut i vÄrt mÄngkulturella samhÀlle i jÀmförelse med de dokument som var gÀllande i vÄrt traditionella enhetssamhÀlle. Uppsatsen utgÄr frÄn en litteraturstudie över förÀndringar i samhÀllet, religionsÀmnets status och roll, och hur styrdokumenten förÀndrats över tid. Mot bakgrund av denna litteraturstudie har vi genomfört en kvalitativ studie med enkÀt som metod riktad till elever i tredje klass pÄ en gymnasieskola i LuleÄ kommun.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar att ansvarsfördelningen vid upptÀckandet av och arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ tvÄ utvalda skolor. Vem Àr ansvarig för att elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr den hjÀlp de behöver för att nÄ mÄlen? En vinkling som tas med Àr lÀrarnas uppfattningar om styrdokumenten och hur dessa tillÀmpas i praktiken. Tre klasslÀrare och en speciallÀrare pÄ tvÄ olika skolor har dÀrför intervjuats om sina uppfattningar kring hur arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd ser ut pÄ deras skola avseende ansvarsfördelning, resurser och styrdokumentens förankring i verkligheten. DÄ det numera i skollagen stÄr om en ny form av stödinsatser, under benÀmningen extra anpassningar, tas lÀrarnas uppfattningar kring detta upp.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Sverige fick i augusti 2011 en ny lÀroplan som det runt om pÄ skolorna satsats enormt mycket tid och resurser pÄ att implementera. VÄrt syfte med undersökningen Àr att visa hur den nu genomförda skolreformen mottagits och förankrats hos nÄgra rektorer och lÀrare pÄ tre olika skolor. Vi har valt att rikta vÄra forskningsfrÄgor mot tre omrÄden, styrdokumenten, implementeringsprocessen och professionen. Som teoretisk bakgrund har vi bland annat anvÀnt oss av det lÀroplansbetÀnkande (SOU 2007:28) som ligger till grund för reformeringen av skola 2011 och analyserat vÄr empiri utifrÄn bÄde den kritik och de förslag pÄ förÀndringar som ges i denna samt utifrÄn relevant forskning rörande skolutveckling och implementering. Vi valde att anvÀnda oss utav kvalitativa forskningsintervjuer som metod dÄ vi ville fÄ fram individuella skildringar och upplevelser av vÄra informanter. Resultatet visade att reformen förankrats likartat för lÀrarna respektive rektorerna men att det finns en skillnad mellan grupperna vad gÀllande deras syn pÄ sin framtida profession.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

VÄrt syfte Àr att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jÀmstÀlldhetsarbete som ÄlÀggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolÄr 6 intervjuats och observerats. BÄde pedagoger och barn har tillfrÄgats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fÄtt svara pÄ hur de tycker att jÀmstÀlldhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fÄtt stÀmmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.