Syftet med uppsatsen är att studera ekonomistyrning i småföretag, där företagsledaren och ägaren är samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjälp av ekonomistyrningen. Vi är också intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har därför medvetet valt att studera företag som är olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försäkra oss om att företaget har någon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger på en fallstudie av fyra företag samt två redovisningsbyråer.

Bakgrund och problemdiskussion: På senare tid har styrmetoder med inriktning på mål blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn. Målstyrning är en metod som övergripande innebär att mål formuleras på kommunal nivå för att brytas ner till lokala handlingsplaner. Som ett led i att medarbetarna har vetskap om målen med sitt arbete kan motivation skapas. Denna studie kommer att beröra Räddningstjänsten Storgöteborg och deras styrning med mål samt motivation hos brandmännen utifrån problemformuleringen:?Hur styr RSG sin organisation med mål, hur uppfattas den styrningen inom organisationen och påverkar vetskapen om mål motivationen hos brandmännen??Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur Räddningstjänsten Storgöteborg styr sin organisation med mål och hur den styrningen uppfattas inom organisationen.

Bakgrund ochfrågeställningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och många säger sig använda verktyget. Forskning påområdet har visat att benchmarking kan appliceras på flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. På senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvåfrågeställningar: Hur ser användningen av benchmarking ut i praktikenjämfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen är att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag använder benchmarking i sin verksamhet samt att jämföra dennabenchmarkingprocess med teori på området.

Opportunism och opportunistiska beteenden framställs som negativa beteenden som är svåra att identifiera. Det leder till risk och osäkerhet i relationer samt transaktioner. Osäkra förutsättningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism är medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrningför att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheterNivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline LarssonHandledare: Stig Sörling och Tomas KällquistDatum: 2014 ? MajSyfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter.Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna.

Syftet med studien var att studera lärares agerande gentemot elever under idrott- och hälsalektioner samt även ur ett könsperspektiv. Frågeställningen var hur lärare bemöter elever i form av positiv och negativ förstärkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation då denna metod kändes som den mest relevanta för att få så riktiga svar på frågeställningen som möjligt. Observationerna genomfördes på totalt 5 lektioner som vardera var 45 min långa. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.

Med tanke på den växande andelen äldre i vårt samhälle, är äldreomsorgens verksamhet utan tvivel ett område som inom en snar framtid kommer att kräva alltmer utav samhällsresurserna ? resurser som inte kommer att vara så lätta att skjuta till. För att på bästa sätt fördela de resurser som finns och inte minst för att ge våra äldre en god omvårdnad med välförtjänt guldkant på livets höst, kommer det att krävas nya organisationslösningar på många av de vårdboenden som tar emot de äldre. Vi har fått möjligheten att utvärdera en ny organisationsmodell för ansvarsfördelning och styrning i en äldreomsorgsverksamhet, som sätter fokus på hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör användas. Modellens grundkriterier är information, tillvaratagande av personalens kunskap och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och utvärdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning på en äldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgångsfaktorer och utvecklingsmöjligheter.

Syfte: Syftet är att i tre fallföretag beskriva och analysera användningen av Balanced Scorecard, med tonvikt på vilken roll det har i relationen mellan företagens strategi och operationella styrning. Metod: Kvalitativ metod ligger till grund för uppsatsen. Uppsatsen baseras på en fallstudie av tre företag vilka använder sig av Balanced Scorecard och budget på skilda sätt. Primärdata har samlats in genom öppna riktade intervjuer med anställda i de tre företagen. Slutsatser: Vi har genom vårt val av metod genomfört undersökningen och fått svar på våra frågor.

BackgroundThere are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control.PurposeThe purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard.MethodTo answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

Tjänsteföretagen svarar för en allt större del av vår ekonomi, de är inte speciellt kapitalkrävande och dess verksamhet är mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet i många framgångsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet intellektuellt kapital. Framtidens tillväxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjänstesektorn. I vårt moderna samhälle är produkter och maskiner relativt billiga i förhållande till löner.

Frågan om socialsekreterares arbetssituation är en fråga som är aktuell. På många håll känner sig socialsekreterare utsatta och pressade, då deras arbetsbörda är alltför hög i förhållande till de redskap och resurser de har att tillgå. Arbetsbördan ökar då personalomsättningen är hög och man tvingas täcka upp för andras tjänster, något som har lett till en stor debatt i samhället och även demonstrationer. Det är utifrån denna bakgrund som författarna bestämde sig för att genomföra denna studie. De ville undersöka vad för stress det finns i socialsekreterares vardagliga arbete, hur de hanterar den samt vad det är i socialsekreterarnas arbetssituation som gör att de löper en ökad risk att bli utbrända.

När Lpfö (1998) reviderades 2010 tillkom ett nytt kapitel och det systematiska kvalitetsarbetet blev en del av alla förskolors arbete i Sverige, där Lpfö (1998 rev. 2011) pekar på att det är något som ska ske kontinuerligt. Detta arbete är det förskollärarna samt förskolechefen som har ansvar för att det genomförs. Studiens syfte är därför att se vilka uppfattningar som förskollärare och förskolechefer har samt vilka arbetssätt de använder sig av i utförandet av det systematiska kvalitetsarbetet. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vilken uppfattning har förskollärarna respektive förskolecheferna kring kvalitet och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan? Vad kännetecknar de arbetssätt som de olika förskolorna använder sig av i det systematiska kvalitetsarbetet? Hur ser samspelet och ledarskapet ut kring det systematiska kvalitetsarbetet mellan förskollärare och förskolechefen i verksamheten? Studien utgår från en kvalitativ metod där förskollärare och förskolechefer intervjuas med öppna frågor för att få fram personliga åsikter och tankar.

De flesta av Sveriges kommuner och landsting använder en form av mål- och resultatstyrning, en styrmodell som har till uppgift att klargöra och organisera politikens och förvaltningens respektive roll, i synnerhet mot bakgrunden av kommunernas ekonomiska balanskrav. Efter uppkomsten av det effektivitetsinspirerade New Public Management blev mål- och resultatstyrning även politisk verklighet i Sverige i slutet av 1980-talet och utvidgades sedan allt mera med hjälp av styrningsprinciper som hämtades från privatsektorn. 2004 blev god ekonomisk hushållning samt särskilda mål och riktlinjer en del av kommunallagen. Redan för cirka tjugo år sedan ställde sig den statsvetenskapliga och förvaltningsteoretiska forskningen frågan om huruvida målstyrning skulle påverka utrymmet för politisk styrning samt förändra maktfördelningen gentemot de svenska förvaltningarna och tjänstemännen. Därför den befogade frågan efter tjugo år: går det faktiskt att ? politiskt ? styra med mål? Jag valde att undersöka de två största kommunerna i Sverige, Stockholm och Göteborg.