Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet.

Sedan nätets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet präglats av en västcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mångt och mycket har exkluderat en stor del av världen från att aktivt delta i informationssamhällets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad ställning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domännamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

I traditionellt planeringsarbete isoleras arbetsgruppers teamwork genom ensamarbete. Ett sätt att förbättra teamworket och därmed planeringsarbetet är att integrera de personer som ska utföra arbetet. En metod för integreringen är visuell metodik. Metoden är relativt ny i byggbranschen och har sitt ursprung från tillverkningsindustrin. Hur byggproduktion drivs visuellt kan variera i omfattning.

Under 1990-talet har den offentliga sektorn influerats av marknadsreformer som New Public Management och principer såsom Beställar- utförarmodellen (BUM), främst för att sänka kostnader och uppnå effektivitet. BUM är en av de principer som främst fått fotfäste i Sveriges offentligt styrda verksamheter som exempelvis Hälso- och sjukvården. När modellen infördes i Region Skåne var det viktigaste målet var att skilja på beställare och utförare för att uppnå en effektivare styrning av Hälso- och sjukvården. Beställarnas uppgift blev att formulera målen för verksamheten medan utförarnas uppgift blev att bedriva verksamheten i enlighet med dessa mål. En effektivare beställarstyrning uppnås enligt styrmodellen genom kontrakt, där avtal skrivs mellan parterna angående om produktion och kostnader och genom budgetering.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek.

Titel: Går det urskilja skillnader i målkongruens med avseende på interaktiva ekonomistyrsystem? Författare: Lina Lindgren och Viktoria Mandelberg Handledare: Lars Svensson Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om det blir en bättre målkongruens hos företag med mer interaktivitet i sina ekonomistyrsystem. Vi vill också undersöka om företag har samma grad av målkongruens, oberoende av vilken situation företaget befinner sig i. Metod: Vi har valt att genomföra vår studie med hjälp av en enkätundersökning riktad till slumpvalda, tillverkande företag. Vi har kategoriserat våra frågor efter den befintliga teori vi använt oss av.

Ibyggbranschen i Sverige idag strävas det efter att fortsätta utvecklingen av eneffektivisering gällande miljö, kvalitet och styrning.Samhället och byggbranchen har utvecklats och digitaliserats enormt de senasteåren, dock har vissa mindre delområden avstannat och det är bland annatdigitala metoder för arbetsordrar och registrering bland hantverkare.  Studien som är gjord syftar därför till att undersöka ifall det går atteffektivisera och digitalisera metoder gällande arbetsordrar och registrering.Uppsatsen syftar till att undersöka ifall det går att effektivisera styrningen,miljöpåverkan, kvaliteten och ekonomiska delar bland byggföretag med hjälp aven mobil applikationslösning.I studien har jag valt att använda mig utav teori gällande miljö, kvalitet,styrning och finansiering där jag fördjupat mig i delar som är påverkningsbarmed hjälp av ett digitalt verktyg i form av en mobil applikation och dessfunktioner.För ett införande av applikationslösningen krävs det en invänjning och enmotivation ifrån hantverkarna eftersom att det innebär en stor förändringjämfört med den manuella metoden som använts under en längre tidsperiod. Detframgår att arbetsbelastningen för vissa delar i arbetet kan minska blandtjänstemännen vid  ett fullständigtinförande av den mobila portalen eftersom att vissa led försvinner när detgäller bland annat arbetsordrar och registrering. Jag kan konstatera att enförbättrad och förenklad version av applikationslösningen krävs för att få ettfullständigt införande bland hantverkarna..

Övergripande resultat i studien är att KS idag präglas av ett annat tänkande i och med BSC-konceptets införande. Användandet av BSC konceptet har skett i sjukhusledningen, på medicinkliniken samt intensivvårdsavdelningen. Processen att arbeta fram styrkorten har resulterat i att man har minskat stuprörstänkandet, skapat en ökad helhetsförståelse och fått ett mer långsiktigt tänkande. Vidare har effekten av att man tycker om att mäta och värdera uppstått. Processen har även skapat ett ökat nätverk för KS både i och utanför Sverige, detta kan förhoppningsvis i slutändan visa sig i form av en ökad samhällsnytta.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering är. Men hur används kalkyleringen utav ledningen i ett företag? Används kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen påverkar styrningen av ett företag. Jag har därför utformat följande frågeställning: Hur påverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frågeställning genom en aktionsstudie på Ardagh Glas i Limmared.

Bakgrund och problem: Banker har en särställning i den finansiella ekonomin och konsekvenser av de anställdas handlande kan ge stora effekter. Då banker är tjänsteföretag ställs de inför problemet att deras personal kan välja att agera efter eget huvud vilket inte behöver vara förenligt med bankens etiska intentioner och strävan efter att upprätthålla ett högt förtroende. Det är således viktigt hur ledningen utformar sina styrsystem med avseende på det etiska resonemang som råder. Följande frågeställningar identifierades: Vilket styrsystem är mest lämpat utifrån det rådande etiska resonemanget hos bankpersonalen? Hur kan styrsystem anpassas för att påverka det etiska resonemanget hos bankpersonalen?Syfte: Att undersöka bankpersonals etiska resonemang och utröna vilket styrsystem det är mest samstämmigt med.

Syfte: Syftet är att belysa vilka faktorer som har legat till grund för en lyckad implementering av balanserat styrkort. Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en induktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes 11 intervjuer, 10 av dessa utgjordes av personal från omvårdnad Gävle. Utöver dessa gjorde vi även en intervju med Katarina Sarlind, som genomförde den undersökning som har legat till grund för vårt arbete. Vi valde att intervjua personer på olika positioner inom omvårdnad, detta för att få så många olika perspektiv som möjligt. Eftersom litteraturen kring implementering är begränsad har vi valt att redovisa stor del av vår empiri med hjälp av citat från respondenterna.

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar.

Att religionsämnet har förändrats och utvecklats under de senaste 40 åren är det ju inget snack om. Frågan är dock vad som har påverkat denna förändring? I min uppsats fokuserar jag enbart på hur det specifika ämnet religionskunskap i gymnasieskolan påverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gång har jag insett att detta utifrån de förutsättningar jag hade var relativt svårt att svara på. Eftersom det finns så mycket som kan påverka religionsämnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Earned Value Management ? Ett projektstyrningsinstrument mellan FMV och Kockums. Seminariedatum:2007-06-05 Ämne/Kurs:FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare:Dennis Andersson, Anders Ellström, Viktor Tornberg Handledare:Per Magnus Andersson, Olof Arwidi Nyckelord:Projektstyrning, projekt, Earned Value, Earned Value Manage¬ment, EVM. Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera Earned Value Management (EVM) som projektstyrningsinstrument mellan Försvarets materielverk (FMV) och Kockums vid halvtids¬moderniseringen (HTM) av minröjningsfartyg Landsort. Metod:Kvalitativa intervjuer har gjorts med respondenter som har ledande projektbefattningar inom FMV och Kockums.