Sök:

Sökresultat:

388 Uppsatser om Sprćkliga praktiker - Sida 24 av 26

Vi Àr ocksÄ mÀnniskor - en studie om emokultur och identitet.

Syften med denna studie har varit att ta reda pÄ vad emokulturen bestÄr av enligt anhÀngare och vilken betydelse den har för medlemmarnas identitetsskapande. Den första frÄgestÀllningen handlade sÄledes om vad emokulturen bestÄr av och eftersom det Àr en subkultur grundad runt musik Àr det sjÀlvklart en vikig del. Texterna spelar stor roll för vissa men inte för andra. Deltagarna lyssnar Àven pÄ annan musik Àn bara genren emo och det finns flera underkategorier. PÄ liknande sÀtt Àr det med den tillhörande klÀdstilen fashioncore, de klÀr sig inte enbart enligt detta och de modifierar Àven stilen pÄ egen hand.

"Typiskt manlig? DÄ tÀnker jag pÄ fotbollsspelare som sjunger nationalsÄngen" : En studie om fyra sÄngares berÀttelser om sÄng, sjÀlvkÀnsla och maskulinitet

Författare: Malin Pettersson & Emma SundÄkerTitel: ?Typiskt manlig? DÄ tÀnker jag pÄ fotbollsspelare som sjunger nationalsÄngen?: En studie om fyra manliga sÄngares berÀttelser om sÄng, sjÀlvkÀnsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBÄde för mÀn och kvinnor Àr det problematiskt att inkrÀkta pÄ ett fÀlt som domineras av det andra könet. PopulÀrmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat pÄ kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket dÀrmed gör oss nyfikna pÄ det motsatta. Att som ung kille vÄga erkÀnna att man tycker om att sjunga krÀver mod samt sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de mÀn som har sÄng som primÀrt instrument förhÄller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur manliga sÄngare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger pÄ fyra manliga sÄngares skrivna levnadsberÀttelser och Àr skriven ur ett genusperspektiv med fokus pÄ maskulinitet inom populÀrmusiken.

Dags att bli stor lilla vÀn : En kvalitativ studie om förskollÀrares resonemang om och förhÄllningssÀtt till femÄringen som Àldst pÄ förskolan.

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.

?Det heter ju HBT...Q, va?? - en kvalitativ studie om sexualundervisningens förhÄllningssÀtt till heteronormen

I dagens samhÀlle existerar en mÀngd normativa förestÀllningar kring kön och sexuell lÀggning. Detfinns tydligt bestÀmda ramar för vad som ingÄr i normen, samt vad som faller utanför och dÀrmedstÀmplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhÀllet av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebÀr en förvÀntan om att alla individer Àr heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förvÀntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara.

Mentala problem i samband med sÄng inför publik - En studie i hantering av nervositet och scenskrÀck

Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ varför mentala problem vid ett framtrÀdande i sÄng uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta Àr att jag under praktiker och arbeten med sÄngelever mÀrkt att just mentala problem ofta hindrar mÀnniskor frÄn att bland annat framtrÀda inför en publik. Dessutom kÀnner jag mig sjÀlv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frÄgestÀllningar har bland andra varit hur sÄngaren pÄverkas av sin nervositet och vad kritik spelar för roll. SjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla Àr förutom nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfÀllen under arbetets gÄng.

Hur det systematiska arbetsmiljöarbetet och kvalitetsutvecklingen samverkar inom Àldreomsorgen i en kommun

Arbetsmiljöverket gav Är 2009 kommun K anmÀrkning för bristande rutiner betrÀffande Ärlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete frÄn HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom omrÄdet och har efterstrÀvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, Àven om sjukfrÄnvaron har bedömts som lÄg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbÀttras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom Àldreomsorgens verksamhet i kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vÄrdbitrÀden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjÀnstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatstrÀffar pÄ den operativa nivÄn och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande Äterkopplingar.

KÀrlekens konstruktion ? En intervjustudie om att leva polyamoröst, relationsanarkistiskt eller icke-monogamt i ett samhÀlle med monogami som norm

Syftet med denna uppsats Àr att problematisera tvÄsamhetsnormen genom att undersöka hur personer som kallar sig polyamorösa, relationsanarkister eller medvetet icke-monogama förhÄller sig till normer för kÀrlek, vÀnskap och relationer, med fokus pÄ normen om tvÄsamhet. Vi undersöker hur det kan upplevas att bryta mot denna norm och vilka reaktioner dessa personer möter frÄn omgivningen. Vi har anvÀnt oss av feministiskt poststrukturalistiskt och queerteoretiskt perspektiv som förstÄelseram. VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver intervjupersonerna sina tankar och erfarenheter av att leva icke-monogamt?? Hur resonerar intervjupersonerna kring och förhÄller sig till normer för kÀrlek och relationer?? Hur upplever de omgivningens reaktioner pÄ- och bemötande av uttryckta icke-monogama tankar, kÀnslor och praktiker?Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sju personer som har olika sÀtt att tÀnka kring och utforma nÀra relationer.

Visual merchandise online

Syfte: Studiens syfte Àr att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. UtgÄngspunkten Àr den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vÄrt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period pÄ tvÄ veckor, vid tre olika tillfÀllen. Observationen utgick frÄn studiens egenmodell dÀr visual merchandise-strategier frÄn den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frÄgor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen pÄ ett strukturerat sÀtt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och pÄverka varandra.

Socialt hÄllbar stadsutveckling frÄn idé till praktik : begreppsutveckling i KvillebÀcken

I den hÀr uppsatsen undersöks begreppen hÄllbar utveckling och social hÄllbarhet i omvandlingen av KvillebÀcken, Göteborg, utifrÄn frÄgorna hur och varför definitionen av begreppen har förÀndrats under projekttiden, frÄn idéstadie till praktik. MÄlet Àr att förstÄ berÀttelsen kring hÄllbarhetsbegreppet i KvillebÀcken. Undersökningen Àr avgrÀnsad till att fokusera pÄ de delprojekt som fÄtt investeringsstöd frÄn Delegationen för HÄllbara StÀder. Studien Àr genomförd tillsammans med Mistra Urban Futures inom följeforskningsprojektet 3K som tittar pÄ tre olika stadsutvecklingsprojekt i VÀstra Götalandsregionen som fÄtt stöd av Delegationen för HÄllbara StÀder. För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ innehÄllsanalys av offentliga dokument genomförts. Undersökningen bestÄr Àven av deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer för att skapa en fördjupad förstÄelse för praktiken.

Uppfattningar om hÀlsocoaching : En kvalitativ studie som belyser en grupp mÀnniskors tankar om begreppet hÀlsocoaching

Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

Är god redovisningssed "god" eller borde begreppet avskaffas?

Syfte: Implementeringen av EG:s fjĂ€rde bolagsdirektiv i Sverige har medfört att kravet pĂ„ rĂ€ttvisande bild införts i svensk lagstiftning. I samband med att uttrycket rĂ€ttvisande bild infördes i ÅRL[1] 2 kap 3 § uppkom frĂ„gan om kravet pĂ„ god redovisningssed Ă€r berĂ€ttigat med hĂ€nsyn till den ökade internationaliseringen av redovisningsnormerna. Eftersom det inte finns nĂ„gon definition pĂ„ vad en rĂ€ttvisande bild innebĂ€r har begreppet fĂ„tt en varierande tolkning i de olika lĂ€nderna. I denna uppsats skall undersökas om begreppet god redovisningssed bör avskaffas eller behĂ„llas. Är begreppet fortfarande berĂ€ttigat med hĂ€nsyn till internationaliseringen och efter att rĂ€ttvisande bild införts i svensk lag.

Sambandet mellan redovisning och beskattning : frÄgan om en frikoppling och dess institutionella struktur

Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer vÀrldsomfattande och med detta har kraven ökat pÄ en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige rÄder sedan lÀnge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som rÄder i mÄnga andra lÀnder. Det Àr viktigt att Sverige utformar sina Ärsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprÀtthÄlla konkurrenskraften och lÀsvÀnligheten och dÀrmed Àven kunna attrahera utlÀndska intressenter. En förutsÀttning för detta Àr attförÀndra det rÄdandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrÄn det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rÄdande kopplingen.

Den förmögenhetsrÀttsliga skadebegrÀnsningsplikten

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

UpphovsrÀtt till litterÀra koncept

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

FörbÀttringsarbete frÄn order till leverans: End-2-end studie i en icke repetitiv MTO-baserad tillverkningsmiljö enligt VSM

I dagens konkurrensmÀssiga och bitvis turbulenta och komplexa miljö som företag befinner sig i Àr behovet av stÀndiga förbÀttringar inte bara i produkter och tjÀnster utan Àven processer centralt. Vikten av att arbeta med förbÀttringsarbete inom alla delar av ett företag Àr idag stor samtidigt som förÀndringstakten förmodligen aldrig har varit större. Lean tillverkning som först implementerades av Toyota har en mÀngd vÀrdefulla verktyg i verktygslÄdan och ett av dessa verktyg Àr VSM. VSM har anvÀnts som ett ovÀrderligt verktyg för att identifiera förbÀttringsmöjligheter i form av slöseri, kvalitetsbrister och för att reducera ledtider med stor framgÄng frÀmst inom repetitiv icke MTO-baserad tillverkningsmiljö. ABB Metallurgi Àr en ledande leverantör av systemlösningar för omrörning av metallurgisk smÀlta och stabiliseringsutrustning för valsverk.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->