?Det heter ju HBT...Q, va?? - en kvalitativ studie om sexualundervisningens förhållningssätt till heteronormen
I dagens samhälle existerar en mängd normativa föreställningar kring kön och sexuell läggning. Detfinns tydligt bestämda ramar för vad som ingår i normen, samt vad som faller utanför och därmedstämplas som normavvikande. Idag genomsyras fortfarande hela samhället av heteronormativaantaganden. Heteronormen innebär en förväntan om att alla individer är heterosexuella och tillhörantingen gruppen man eller kvinna. Grupperna förväntas reproducera de motsatta stereotyper somfinns för hur en ?riktig? man respektive kvinna ska vara. Heteronormen exkluderar de personer somfaller utanför det binära könssystemet samt de individer som har en annan sexuell läggning än denheterosexuella. Dock exkluderar heteronormen även de individer som definierar sig själva somheterosexuella, men som avviker från normen genom att antingen inte vara en ?riktig? man eller kvinnaeller utövar icke-normativa sexuella praktiker. Normer styr vårt synsätt, vårt tankesätt och vårthandlingssätt. De kommer till uttryck i alla kontexter vilket bidrar till reproducerandet avsamhällsnormer, samtidigt som det exkluderar det normavvikande. Under de senaste åren har normerspåverkan på kön och sexuell läggning blivit en mycket aktuell fråga. Ett flertal institutioner,myndigheter och organisationer har arbetat aktivt för att integrera ett normkritiskt förhållningssätt isamhället. Skolan har blivit en central del av detta arbete då denna institution bidrar till att forma barnoch ungdomars förhållningssätt. Frågor kring normer ska vara integrerade i sex- ochsamlevnadsunderviningen vilket är det ämne som främst berör kön och sexuell läggning. Dennastudies syfte var att undersöka huruvida sex- och samlevnadsundervisningen på högstadieskolor iBorås förhåller sig normkritiskt till heteronormen och jämföra undervisningen med Skolverketsdirektiv. Studien bygger på empiri samlad från intervjuer med lärare på fem olika skolor. Intervjuernautgick från tre teman; hur undervisningen rent konkret ser ut, hur den förhåller sig till normer samt vadinformanternas personliga uppfattning är om undervisningen. Empirin har analyserats utifrån teoriernasocialkonstruktivism och queerteori. Utöver detta har direktiv i form av lagrum, samt styrdokumentpublicerade av Skolverket, Socialstyrelsen och Förenta Nationerna integrerats i studien. Resultatvisade på att det normkritiska förhållningssättet inte är tillräckligt integrerat i undervisningen på deberörda högstadieskolorna. Faktorer som bidrog till de ej uppfyllda direktiven bestod av brister i tid,ekonomi, samarbete och kompetens. Samtliga faktorer står i förhållande till varandra och utmynnar iatt utvecklingen av ett normkritiskt förhållningssätt gentemot heteronormen begränsas.