Sambandet mellan redovisning och beskattning
frågan om en frikoppling och dess institutionella struktur
Business and economicsSambandet mellan redovisning och beskattningRedovisning och beskattningLatent skattInstitutionell teori och redovisningEkonomi
Bakgrund: Den internationella handeln och kommunikationen har blivit alltmer världsomfattande och med detta har kraven ökat på en harmonisering av redovisningsinformation. I Sverige råder sedan länge ett starkt samband mellan redovisning och beskattning till skillnad mot vad som råder i många andra länder. Det är viktigt att Sverige utformar sina årsredovisningar efter internationella standards för att kunna upprätthålla konkurrenskraften och läsvänligheten och därmed även kunna attrahera utländska intressenter. En förutsättning för detta är attförändra det rådandet sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige. Syfte: Att utifrån det nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning i Sverige beskriva de alternativ som finns till den rådande kopplingen. Vidare syftar uppsatsen till att förklara varför debatten om en frikoppling har blivit så utdragen i Sverige såväl som att förklara den struktur av inflytelserika organ och personer som påverkar processen mot en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Genomförande: Uppsatsen har haft en kvalitativ utgångspunkt där enkäter och telefonintervjuer tillsammans med utredningar, rapporter, direktiv och artiklar har insamlats, bearbetats och tolkats. Totalt har 14 stycken respondenter från normgivande organ på redovisnings- och beskattningsområdet deltagit i studien. Resultat: Många praktiker vill förändra det rådande sambandet då detta blir svårt att behålla när IAS-redovisning ska implementeras i Sverige 2005. Samtidigt tycker många att det nuvarande systemet är enkelt och praktiskt då man slipper två olika regelverk. En lämplig lösning vore att en frikoppling genomförs för stora noterade företag samtidigt som kopplingen behålls för små onoterade företag, då dessa inte i samma utsträckning är föremål för kapitalmarknadens intressen. Vid en frikoppling vore det lämpligt att använda skuldmetoden vid redovisning av latent skatt samt fullskattemetoden vid beräkningen av densamma. Detta överensstämmer även med vad IASB förespråkar. Debatten i Sverige om en frikoppling har blivit utdragen delvis på grund av att det är en svår och komplex fråga. Flera olika intressen måste jämkas samman. Näringslivet har varit splittrat då en frikoppling drabbar små och stora företag olika. Politikerna verkar inte heller ha prioriterat frågan, vilket kan bero på brist på resurser och frånvaron av lämpliga alternativa lösningar. Studien visar att det inte är några speciella personer som är inflytelserika i frågan om en frikoppling. Istället är det främst olika organ som har den största betydelsen i debatten. De tre mest inflytelserika organen i frågan är Skatteverket, Svenskt Näringsliv och Finansdepartementet.