"Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången"
En studie om fyra sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitet
Författare: Malin Pettersson & Emma SundåkerTitel: ?Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången?: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitetTitle in English: ?Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem?: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinityBåde för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik.Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken. I resultatet framhävs bland annat att uppväxtförhållanden, familjens stöttning samt den sociala miljöns påverkan av självkänslan, är faktorer som alla bidrar till mannens sångliga utveckling. Resultatet påvisar även vikten av förebilder. Pappan som sånglig förebild framhävs inte av informanterna som något särskilt betydelsefullt, men i analysen visar sig pappans betydelse vara av större vikt än de själva vill understryka.Informanterna i studien visar en ovilja att se könstillhörighet som något viktigt i sång, men i analysen visar det sig att de medvetet eller omedvetet har utvecklat olika strategier för att maskulinisera sin sångpraktik; maskering av sångintresset genom annat instrument eller annat fritidsintresse, inriktning på typiskt maskulina sångsätt och genrer samt fokus på sångteknik. De tre första strategierna syftar främst till att ?övertyga? omvärlden om att genus utförs på lämpligt sätt, medan den sista strategin snarare syftar till att maskulinisera sångpraktiken för sångarens egen del. Trots att manliga sångare verkar inom en feminin praktik kan de där skapa olika typer av maskuliniteter, utan att för den skull betraktas som ?omanliga?.