Dags att bli stor lilla vän
En kvalitativ studie om förskollärares resonemang om och förhållningssätt till femåringen som äldst på förskolan.
Synliggöra och diskutera förskollärares olika konstruktioner av det femåriga förskolebarnet samt den påverkan dessa har på förskolans praktik. Frågeställningar?Vilka konstruktioner av det femåriga barnet framträder i förskollärares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstås i relation till förskolans verksamhet och mötet med femåringen? ?Hur påverkar konstruktionerna femårsverksamheten på förskolorna och de möjligheter och begränsningar som följer när det gäller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvårdnad, omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med två öppna frågor från samtliga förskollärare anställda inom kommunen för att synliggöra deras grundläggande antaganden om det femåriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner påverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som låg till grund för de två konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollärarnas föreställningar, förväntningar och krav på femåringen leder till ett bemötande utifrån två olika konstruktioner av barnen. Den ansvarfulle och villige femåringen samt den argumenterande och sårbara femåringen. Den ansvarsfulle och villige femåringen har blivit bemött utifrån främst ett lärande perspektiv där det styrda lärandet anses viktigast medan den argumenterande och sårbara femåringen främst blivit bemött utifrån ett omsorgsperspektiv där man fokuserar främst på det lustfyllda lärandet. Övergripande svarade förskollärarna att verksamheterna och bemötandet gentemot femåringen alltid innehöll en fostransaspekt, men metoderna och situationer som man ansåg vara av fostrande karaktär kunde skilja sig åt mellan de olika diskurserna. Verksamheterna utgår från läroplanen oavsett vilken diskurs som förskollärarna vilar på men tolkning och genomförande av strävansmålen i Läroplan för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011a) varierade. I min framtida roll som förskollärare är det viktigt att jag tar tillvara på barnens egna idéer och intressen och kombinerar dessa i både ett styrt och lustfyllt lärande där båda lärande aspekterna är lika viktiga och löper parallellt med omsorg och fostran i en förening av educare som jag menar skapar bästa möjliga förutsättningar för en trygg övergång till förskoleklass och skolans traditioner för femåringen samt för deras utveckling och livslånga lärande.